”Demokratin måste försvaras – varje dag”

När ryska trupper lämnade Butja i slutet av mars 2022 möttes världen av bilder som ingen glömmer. Civila låg döda på gatorna, många med händerna bakbundna.
Den lilla förorten till Kiev blev en symbol för krigets brutalitet – och för priset av förlorad frihet.

I våras, tre år efter massakern, deltog riksdagens talman Andreas Norlén tillsammans med europeiska kollegor i en minnesceremoni för att hedra offren.

– I Butja såg vi spåren av det ofattbara våldet, men också modet hos dem som nu försöker bygga upp sina liv igen. Det var en stark påminnelse om varför stödet till Ukraina måste fortsätta, säger Andreas Norlén. 

Han minns också ankomsten till Kiev:
– När vi rullade in på stationen tittade jag ut genom fönstret, och där på perrongen stod en liten flicka med ett knippe ballonger i handen. Det ögonblicket fångade krigets värsta konsekvenser. Barn som blir berövade sin framtid.

Ett möte med kriget

Under besöket deltog Norlén i Bucha Summit, en konferens där överlevande vittnade om de övergrepp som dokumenterats av FN och människorättsorganisationer.
Som ett erkännande av Sveriges riksdags stöd till Ukraina mottog talmannen Furst Jaroslav den Vises orden från det ukrainska parlamentets talman, Ruslan Stefantjuk.
– Jag blev väldigt rörd över det erkännandet. Jag ser det som en symbol för samarbetet mellan våra parlament, och för de starka band som finns mellan våra länder, säger han.

Riksdagen i ett europeiskt sammanhang

Kriget i Ukraina har påmint Europa om varför unionen en gång bildades – för att bevara freden genom samarbete.
– Sedan den första dagen av invasionen har EU stått enat bakom Ukraina. Det stödet – politiskt, humanitärt och ekonomiskt – är avgörande. Men det handlar också om något större, att vi försvarar principen om en rättsstat och självbestämmande, betonar Norlén.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har EU tillsammans med sina 27 medlemsländer gett över 177,5 miljarder euro i finansiellt, militärt och humanitärt stöd till Ukraina. Merparten, 65 procent, som bidrag, och 35 procent som mycket förmånliga lån. I oktober 2025 antog EU-kommissionen sitt 19:e sanktionspaket mot Ryssland, riktat bland annat mot gasexport och kryptovalutor.

– Vi kommer behöva fortsätta stötta Ukraina under mycket lång tid, för när kriget en dag tar slut kommer det också finnas ett mycket stort behov av återuppbyggnad, säger Andreas Norlén och fortsätter.
– Som talman ska man akta sig för att gå in i sakpolitiska diskussioner, men någonstans handlar det här om att försvara vår demokrati, och talmansämbetet är ytterst en symbol för vår demokrati. 

Så påverkar riksdagen EU

Han tycker det är viktigt att vi känner till hur arbetet med EU fungerar. Var femte år har du som svensk medborgare möjlighet att rösta i Europaparlamentsvalet. Men även din röst i riksdagsvalet påverkar EU:s politik. 

– Som väljare kan man påverka EU-politiken genom att rösta i EU-parlamentsvalen såklart. Men genom att rösta i svenska riksdagsvalet påverkar du vilken regering och riksdag vi får, vilket i förlängningen påverkar vilken politik vi kommer föra i EU, förklarar Andreas Norlén.

Regeringen representerar Sverige i EU:s förhandlingar, men varje svensk ståndpunkt måste först vara förankrad i riksdagen, främst genom de berörda utskotten.
Det gör att EU:s beslut vilar på demokratisk grund – med stöd i folkviljan.

En betydelsefull del av riksdagens EU-arbete är subsidiaritetsprövningen. Den innebär att riksdagen granskar nya lagförslag från EU för att säkerställa att besluten fattas på rätt nivå.
– Riksdagen är det mest aktiva parlamentet av alla när det gäller att granska om EU-förslagen verkligen innehåller frågor som bör regleras på europeisk nivå, menar Andreas Norlén. 

EU – en del av vardagen i riksdagen

Sedan några år tillbaka hålls varje år en EU-politisk partiledardebatt i Sveriges riksdag.
EU-arbetet är också integrerat i riksdagens ordinarie utskott – till skillnad från i många andra medlemsländer.

– I vissa parlament finns ett särskilt EU-utskott som hanterar alla EU-frågor. Vi har valt en annan modell. Här är EU-frågorna en del av det dagliga riksdagsarbetet eftersom de påverkar alla politikområden. Därmed är EU inte något fjärran, utan en del av svensk inrikespolitik, säger Andreas Norlén.