I onsdags var det dags för alla EU-nördars högtidsstund då kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal om tillståndet i unionen, eller SOTEU, som det kallas i EU-kretsar. Talet är kommissionens ordförandes tillfälle att ge sin syn på det världsläge vi befinner oss i, staka ut vägen framöver och sätta prioriteringarna för det kommande året.
För von der Leyen var årets tal det första i den nya mandatperioden. Och vilket allvarsamt tal det var, kanske till och med dystert, men omvärldsläget vi befinner oss i motiverar en sådan ton. Von der Leyen uppmanade till enighet, mellan medlemsländerna, institutionerna och de politiska partierna, för att kunna ta ansvar för vårt eget försvar, vår egen säkerhet, vår demokrati och vårt oberoende.
Kriget i Ukraina är av högsta prioritet. Ukraina fortsätter att utkämpa ett krig för att försvara också vår frihet. Och i talet aviserade von der Leyen förslag på hur EU kan fortsätta att stötta Ukraina, bland annat genom ett 19:e sanktionspaket, utökade lån genom att använda avkastningen från frysta ryska tillgångar, 6 miljarder euro för en drönarallians med Ukraina samt genom att stå värd för en internationell högnivåkonferens för att återbörda de barn som förts bort från Ukraina till Ryssland.
von der Leyen manade medlemsstaterna att skynda på den militära upprustningen för att självständigt kunna försvara varje ”kvadratcentimeter av sitt territorium”. Hon lanserade Eastern Flank Watch (bevakning av östra flanken), rymdövervakning och investeringar i en drönarmur längs med de baltiska ländernas gräns mot Ryssland.
Det som fick mest uppmärksamhet i media var kanske von der Leyens uttalande om Gaza och Israel, där hon föreslog att stoppa alla utbetalningar av bilateralt stöd till Israel, att införa sanktioner mot extrema israeliska ministrar samt att delvis upphäva associeringsavtalet.
Slutligen fokuserade hon på konkurrenskraft och vikten av att vi använder hela den inre marknadens potential, med förenklade regelverk, införande av digital euro, ett 28:e system för innovativa företag och ett snabbare genomförande av spar- och investeringsunionen.
Talet innehöll mycket annat smått och gott, högt och lågt, och är väl värt att läsa igenom för att ha koll på hur tankarna går. Vi anordnade också ett seminarium direkt efter talet där vi analyserade vad som sagts, vilket jag kan rekommendera att titta på i efterhand om du får lite tid över i helgen.
Trevlig helg!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
EU DENNA VECKA
Talet om tillståndet i unionen 2025
I onsdags höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sin andra mandatperiods första tal om tillståndet i unionen. I talet tog hon bland annat upp situationen i Ukraina och Gaza. Hon pratade även om säkerhet och försvar, handel och om hur EU ska kunna skydda demokratin, vetenskap och forskning, samt stärka konkurrenskraften. Talet sätter agendan för det kommande året, och i det presenterades även en rad nya initiativ. Läs eller titta på hela talet i efterhand. Det finns tillgängligt på alla 24 EU-språk.
Kommissionen tillkännager preliminärt anslag på 150 miljarder euro inom ramen för Safe för att öka försvarsberedskapen
I tisdags antog EU-kommissionen det preliminära anslaget på 150 miljarder euro i ekonomiskt stöd för att stärka försvarsberedskapen i hela unionen. Detta viktiga steg, som tagits inom ramen för programmet för säkerhetsåtgärder för Europa (Safe), är utformat för att stärka EU:s försvarskapacitet och hjälpa medlemsstaterna att åtgärda kritiska brister samt att köpa försvarsprodukter tillsammans. Efter rådets antagande i maj 2025 har Safe-programmet väckt stort intresse, och 19 medlemsstater har uttryckt sin avsikt att delta och söka stöd utöver den tillgängliga budgeten.
2025 års strategiska framsynsrapport innehåller ”Resilience 2.0” som vägledning för EU:s långsiktiga val
EU-kommissionens strategiska framsynsrapport 2025 lanserar Resilience 2.0 – en ny strategi för att rusta EU inför framtidens utmaningar. Rapporten lyfter åtta fokusområden, bl.a. säkerhet, teknikutveckling, ekonomisk motståndskraft och skydd av demokrati. Från 2026 blir framsynthet en del av all EU-politik, med scenariobaserade analyser. Målet: ett starkt, tryggt och hållbart Europa i en föränderlig värld.
Läs mer här
STUDENTER OCH UNGA
Ska du skriva examensarbete om EU i höst? Ansök senast 21 september till Projekt Bollplank!
Nu har ansökan till Projekt Bollplank öppnat inför höstterminen 2025. Detta initiativ erbjuder stöd till dig som ska skriva examensarbete om EU på kandidat- eller masternivå den kommande terminen, och som vill ha hjälp med att utveckla dina idéer.
Fira Europeiska språkdagen och delta i EU-kommissionens språkdagstävling för högstadie- och gymnasieelever!
Europeiska språkdagen högtidlighålls den 26 september varje år för att visa att det är viktigt och roligt med språk. Nätverket Språkdagen består av ett antal språkinstitut och organisationer, och tillsammans arrangerar vi ett språkcafé i Stockholm samt en tävling för hela landet.
Läs mer.
Anmälan till EU:s översättningstävling för 17-åringar
Varje år får över 3000 ungdomar runt om i EU pröva på att översätta mellan två EU-språk. Den elev som gör bäst i från sig i varje EU-land vinner en resa till Bryssel för prisceremoni och studiebesök! Fram till den 14 oktober kan gymnasieskolor anmäla sig till att delta i den 19:e upplagan av EU-kommissionens årliga översättningstävlingen Juvenes Translatores, där unga födda 2008 i höst kommer att tävla genom att översätta 1 sida mellan två valfria officiella EU-språk.
EUROPEISKA RÅDET - EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Kommande rådsmöten
15–16 september: Informellt möte mellan hälso- och sjukvårdsministrarna. 16 september: Allmänna rådet. 18 september: Miljörådet. 19 september: Eurogruppen. 19–20 september: Informellt möte mellan ekonomi- och finansministrarna.
EUROPAPARLAMENTET
Europaparlamentarikerna debatterade tillståndet i unionen med EU-kommissionens ordförande
Under debatten om tillståndet i unionen med Ursula von der Leyen uttryckte Europaparlamentets politiska grupper delade reaktioner. Manfred Weber (EPP) tackade kommissionen för framsteg och stödde handelsavtalen med USA och Mercosur, samt lyfte fram teknikneutralitet i klimatpolitiken. Iratxe García (S&D) kritiserade avtalen som orättvisa och efterlyste snabbare agerande för Gaza. Jordan Bardella (PfE) och Martin Schirdewan (Vänstern) fördömde frihandel och EU:s utrikespolitik. Valerie Hayer (Renew Europe) krävde ett mer suveränt EU och starkare demokratiskt skydd. Bas Eickhout (De Gröna) betonade klimat- och säkerhetsutmaningar, Nicola Procaccini (ECR) ville stärka ekonomi och allianser men såg gröna given som hinder, och René Aust (ESN) varnade för negativa effekter av migrationspolitiken.
EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem i tider av global omställning
I onsdags publicerade Europaparlamentet en ny Eurobarometerundersökning. Undersökningen visar att medborgarna har höga förväntningar på EU och EU-budgeten efter 2027. I det rådande osäkra geopolitiska läget anser de flesta att EU bör spela en större roll när det gäller att skydda medborgarna mot globala kriser och säkerhetsrisker (68 %). Bland de tillfrågade svenskarna är siffran 82 %. Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna ska visa större enighet (90 %) och över tre fjärdedelar anser att EU behöver mer pengar för att möta de nuvarande globala utmaningarna (77 %). Motsvarande siffror bland de tillfrågade svenskarna är 94 % respektive 75 %. Medborgarnas prioriteringar speglar oron kring den nuvarande politiska och ekonomiska situationen.
Läs mer.
SAMRÅD OCH SYNPUNKTER
Tyck till om handlingsplanen för elektrifiering
Utfasningen av fossila bränslen i EU:s elsystem går framåt, men elen står fortfarande för mindre än 25 procent av energianvändningen. Vi måste fortsätta att ersätta fossila bränslen med el så att EU kan nå målet om minskade koldioxidutsläpp, öka effektiviteten i systemet och så att konsumenterna kan dra nytta av fördelarna med förnybar energi. Handlingsplanen ska främja den här omställningen genom att få bort de största hindren och bygga vidare på befintlig EU-lagstiftning och handlingsplanen för energi till överkomliga priser. Fram till den 9 oktober kan du lämna synpunkter på EU:s handlingsplan för elektrifiering. (Foto: Michael Pointner/Unsplash)
FAKTARUTAN
Sverige bäst i EU på innovation
EU-kommissionens indikator för innovationsresultat för 2023 visar att Sverige, Irland, Tyskland och Finland är Europas mest innovativa länder. Sedan 2013 har resultatet ökat mest i Litauen, Estland och Sverige, medan Tyskland, Luxemburg, Rumänien och Spanien har sett det största tappet i innovationsnivå.
Sedan 2013 har EU-kommissionen mätt medlemsländernas innovationsnivå genom en så kallad "innovation output indicator" (IOI). IOI spårar i vilken utsträckning innovativa idéer når marknaden, skapar bättre jobb och ökar ett lands tekniska kapacitet. Den aggregerar fyra komponenter: 1) antal patent och varumärken, 2) sysselsättning inom kunskapsintensiva verksamheter, 3) inhemskt bidrag till värdet av kunskapsintensiv export, och 4) innovativa företag.
IOI är också ett sätt att jämföra innovationsresultat från EU27 med internationella ekonomiska partners. Den senaste innovationsindikatorn visar att de 27 EU-länderna ligger före Kanada, Australien och Kina, men hamnar efter bland annat USA, Sydkorea och Japan. Kina har märkbart förbättrat sina innovationsresultat och närmar sig snabbt både EU och USA. EU27 noterade en ökning med 6 % i sitt IOI-poäng mellan 2013 och 2023.
EVENEMANG
Se seminariet i efterhand: Läget i unionen - visioner och vägval
Den 10 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt årliga linjetal i Europaparlamentet. I talet presenterade hon EU-kommissionens prioriteringar och kommande initiativ för hur unionen bäst ska kunna möta de utmaningar som den står inför. Tillsammans med Christian Danielsson, statssekreterare hos EU-ministern, Matilda Ernkrans, vice ordfördande EU-nämnden, riksdagsledamot (S), Anders Lindberg, politisk chefredaktör, Aftonbladet och Annika Ström Melin, journalist analyserade vi talet och dess innebörd för den politiska utvecklingen. Evenemanget kan ses i efterhand på vår Youtube-kanal.
Datum: 10/09/2025
Organisatör: EU-kommissionens representation i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige
Se seminariet i efterhand
EUROPA DIREKT
Skogen i klimatets tid - biologisk mångfald, kolinlagring och vägar framåt
Hur ska skogen brukas, bevaras och utvecklas i en tid av klimatförändringar, krav på kolinlagring och stärkt biologisk mångfald? Vilka intressen står mot varandra – och hur påverkar EU:s inflytande och ambitioner svensk skogspolitik? Detta seminarium samlar aktuella perspektiv från forskare och Skogsstyrelsen för att belysa de spänningar och möjligheter som präglar dagens skogsdebatt. Vi diskuterar klimatanpassning och kolinlagring i skogen, samt vilka avvägningar som krävs när klimatmål, biologisk mångfald och skogsbruk ska samexistera. Seminariet arrangeras av Europa Direkt Hässleholm, Folkuniversitetet, Fridays for Future och FN-föreningen Kristianstad som en del av Framtidsveckan Kristianstad 2025.
Plats: Regionmuseet Kristianstad
Datum: 17/09/2025
Webbinarium om det årliga talet om tillståndet i Europeiska unionen (SOTEU)
Moderator Magnus Lindh från Karlstads universitet leder diskussionen, där talet och den efterföljande debatten analyseras och reflekteras över tillsammans med EU-experterna Jonna Johansson, universitetslektor vid Högskolan Väst, Sara Svensson, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, och Teresa Küchler, journalist på Svenska Dagbladet. Tillsammans analyserar och reflekterar de över talet, den efterföljande debatten i Europaparlamentet och vad ledamöterna valde att lyfta fram.
Arrangör: Europa Direkt Fyrbodal, Karlstad, Halland och Sjuhärad i samarbete med Högskolan Väst, Högskolan i Halmstad och Karlstad Universitet.
Datum: 18/9
Online
SOTEU - eftersnack
Välkomna på eftersnack om talet om tillståndet i unionen (SOTEU) den 19 september kl. 12.00-13.00 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Deltar gör bl.a. Sofie Blombäck (universitetslektor statsvetenskap), Håkan Gunneriusson (docent krigsvetenskap) och regionrådet Jonny Lundin (C) för att diskutera innehållet i talet och hur det kan komma att påverka Västernorrland och Sverige. Evenemanget är kostnadsfritt och ingen anmälan krävs.
Plats: Fälldinsalen, Mittuniversitetet Sundsvall
Arrangör: Europa Direkt Härnösand och Mittuniversitetet
EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige
Den 22 september kl. 11.30-12.55 anordnar Europa Direkt Södertälje tillsammans med Södertälje kommuns säkerhetsavdelning en föreläsning om EU:s krisberedskap och vad det innebär för Sverige. Föreläsningen kommer även att ta upp frågor rörande befintlig lagstiftning och skillnader mellan EU:s och Sveriges krisberedskap. Föreläsare är Katarina Engberg, fil. dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid det Svenska institutet för europapolitiska studier. Föreläsningen kommer att avslutas med en diskussion om Södertäljes beredskap med kommunens säkerhetschef och processägare för civilt beredskap. I samband med föreläsningen bjuds det även på lunch.
När: 22/9
Plats: Lokal Symfonin / Dirigenten i Södertälje stadshus, Nyköpingsvägen 26, Södertälje
Arrangör: Europa Direkt Södertälje, Södertälje kommun
En värld i oreda - Ryssland, Ukraina & hoten mot Europa
Den 22 september kl. 18.00-19.20 bjuder Europa Direkt Hässleholm och Kultur- och fritidsförvaltningen på Hässleholms kommun in till en högaktuell föreläsning med Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare vid Mannheimer Swartling och före detta överstelöjtnant, om det säkerhetspolitiska läget i Europa.
Plats: Röda salongen, Hässleholm Kulturhus
Arrangör: Europa Direkt Hässleholm, Kultur- och fritidsförvaltningen Hässleholms kommun
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Vill du vara med på sändlistan för nyhetsbrevet? Anmäl dig här.
Sociala medier:
X (Twitter)
Facebook
Instagram
YouTube
Website: Representationen i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 12 september 2025
- Upphovsman
- Representationen i Sverige