Det nya året har verkligen inte startat lugnt och försiktigt. Venezuela, Iran och det upptrappade, brutala kriget i Ukraina är nyheter som vi har nåtts av dessa första veckor på året, liksom Trumps oacceptabla krav om att kontrollera Grönland. Omvärldsläget gör förstås att säkerhet och försvar står högt även på EU:s agenda.
Den här veckan var EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius i Sverige och deltog på konferensen Folk och Försvar i Sälen. Det är en unik mötesplats där civilsamhälle, politiker och Försvarsmakten möts under flera dagar, vilket möjliggör diskussioner från flera olika perspektiv. Kubilius höll ett anförande som skapade en hel del reaktioner bland deltagare och i media. Han sa att Europa snabbare måste göra sig mer oberoende av amerikansk försvarskapacitet och att EU-länderna behöver investera betydligt mer i sina försvar, men även att vi bör få till en seriös diskussion om ett Europastyrt NATO, tillsättandet av ett europeiskt säkerhetsråd för effektivare beslutsfattande och en uppbyggnad av en EU-armé.
Ryssland har intensifierat sina attacker i Ukraina och riktat in sig på kritisk infrastruktur, såsom energiförsörjning, och civila mål. Detta i kombination med en hård vinter med sträng kyla leder till stora umbäranden och stort lidande. Strax före jul gav EU:s stats- och regeringsledare grönt ljus för ett långfristigt lån till Ukraina på 90 miljarder euro, och nu i veckan lade kommissionen fram de lagförslag som behövs för att möjliggöra upplåningen av dessa medel. Intentionen är fortfarande att det är de frysta ryska medlen som i längden ska stå för notan.
Beslutet om upplåning för att stödja Ukraina togs genom så kallat ”fördjupat samarbete”, vilket möjliggjorde att EU kunde gå vidare trots att Ungern, Tjeckien och Slovakien valde att inte medverka. Det fördjupade samarbetet är ett förfarande enligt EU-fördraget, där minst nio medlemsländer tillåts att upprätta avancerat samarbete på ett särskilt område där det har blivit tydligt att EU som helhet inte kan uppnå målen inom rimlig tid.
Efter 25 års förhandlande kom så äntligen frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur i hamn. Det är ett långtgående frihandelsavtal mellan EU och Mercosurländerna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Avtalet skapar världens största frihandelsområde med över 700 miljoner människor och tar bort runt 90 % av tullarna på handeln mellan EU och de fyra länderna. Det krävdes kvalificerad majoritet för att EU:s medlemsländer skulle godkänna avtalet, och det uppnåddes trots att Frankrike, Polen, Ungern, Österrike och Irland röstade emot.
Jag önskar er en energifylld start på 2026 och en skön helg!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
EU DENNA VECKA
Kommissionär Kubilius vid Folk och Försvar - "Europa under press"
Den 11 januari deltog EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius vid Folk och Försvar-konferensen i Sälen. Han talade om hur Europas försvarssamarbete måste stärkas i en allt osäkrare omvärld där han menade att Europa står inför två avgörande utmaningar – ett aggressivt Ryssland och ett minskat amerikanskt engagemang. Vidare sa Kubilius att europeisk försvarsberedskap måste byggas materiellt, institutionellt och politiskt. Han föreslog ett europeiskt säkerhetsråd som kan ge enad politisk ledning, särskilt för stödet till Ukraina, och betonade att verklig försvarsberedskap ytterst handlar om politisk vilja att stå tillsammans.
Läs hela talet på engelska här
Kommissionen presenterar ett finansiellt stödpaket till Ukraina för 2026–2027
I onsdags antog Europeiska kommissionen ett paket med lagstiftningsförslag för att säkerställa ett fortsatt finansiellt stöd till Ukraina under 2026 och 2027. Detta utgör en viktig milstolpe i EU:s starka stöd till landets försvar mot Rysslands aggressionskrig. Lagstiftningspaketet består av: 1) Ett nytt förslag om att inrätta ett stödlån till Ukraina (baserat på artikel 212 i EUF-fördraget) på ett belopp om 90 miljarder euro. 2) Ett nytt förslag om att ändra Ukrainafaciliteten (baserat på artikel 212 i EUF-fördraget), som ett av verktygen för att genomföra budgetstöd till Ukraina. 3) Ett nytt förslag om att ändra förordningen om den fleråriga budgetramen (baserat på artikel 312 i EUF-fördraget) för att möjliggöra täckning av lånet till Ukraina från EU-budgetens ”marginal”.
Kommissionen godkänner den första vågen av försvarsfinansiering för åtta medlemsstater inom ramen för Safe
EU-kommissionen har godkänt åtta medlemsstaters nationella försvarsplaner, ett viktigt steg för att stärka EU:s gemensamma säkerhet. Kommissionen har föreslagit att rådet ska godkänna ekonomiskt stöd till Belgien, Bulgarien, Danmark, Spanien, Kroatien, Cypern, Portugal och Rumänien. Beslutet gör det möjligt att betala ut en första omgång långfristiga lån med förmånliga villkor, så att länderna snabbt kan stärka sin militära beredskap och investera i modern försvarsutrustning. Initiativet bidrar också till att integrera Ukraina i EU:s säkerhetssamarbete och säkerställa ett långsiktigt stöd.
Resultattavlan för statligt stöd visar att medlemsstaterna hade fortsatt fokus på EU:s huvudprioriteringar och minskade utgifterna 2024
Europeiska kommissionens resultattavla för statligt stöd 2025, som offentliggjordes i går, visar att 90 % av EU-ländernas statliga stöd under 2024 gick till EU:s prioriteringar. Även om utgifterna totalt minskade till 168,23 miljarder euro 2024 från 203,35 miljarder euro 2023 slussade medlemsstaterna mer medel till viktiga EU-prioriteringar som miljöskydd, energi, forskning, utveckling och innovation samt regional utveckling. Samtidigt fortsatte man att avveckla de krisstödsåtgärder som infördes till följd av den ryska invasionen av Ukraina och covid-19-pandemin.
EUROPEISKA RÅDET - EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Kommande rådsmöten
19 januari: Eurogruppen. 20 januari: Ekofinrådet.
Καλή επιτυχία, Κύπρος! - EU:s ordförandeland från och med den 1 januari 2026
Den 1 januari startade Cyperns halvårslånga ordförandeskap i EU. Det är andra gången som landet är ordförande i rådet, och dess motto är ” En autonom union, öppen för världen”. — Det cypriotiska ordförandeskapet kommer att arbeta med beslutsamhet för att ge ny kraft åt det europeiska bygget och i hög grad bidra till nästa steg på vår gemensamma väg, säger Cyperns president Nikos Christodoulides. Sedan Lissabonfördraget trädde ikraft 2009 arbetar ordförandeskapsländerna nära varandra i grupper om tre, ”Presidency trios”. Cypern ingår i samma trio som Polen och Danmark.
EUROPAPARLAMENTET
Föreberedelser inför årets första plenarsession
I veckan som gått har den första plenarsessionen för året som hålls 19-22 januari förberetts. Dessutom har ändringsförslagen om EU:s regler för flygpassagerares rättigheter vid inställda eller försenade flygningar och nekad ombordstigning antagits. EU-kommissionens plan för bostäder till överkomliga priser har diskuterats liksom EU:s gemensamma försvarspolitik. EU-parlamentets talman Roberta Metsola och ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet har även träffat EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas.
#Sverige30EU
”Så länge du handlar från seriösa aktörer inom EU vet du att produkten är säker att använda.”
Med tiotusentals följare på Instagram är Lina Livian en av Sveriges mest inflytelserika röster inom hudvård. Hennes råd är enkelt: handla från seriösa aktörer och var vaksam mot hudvård som säljs via dropshipping och marknader utanför EU. Ta del av hennes berättelse i vår sista del av #Sverige30EU-serien som under 2025 uppmärksammade Sveriges 30-åriga medlemskap i EU.
Kända och okända svenskar uppmärksammade Sveriges 30 år i EU
Under 2025 firade vi Sveriges, Finlands och Österrikes 30-årsjubileum som EU-medlemmar. För att uppmärksamma detta frågade vi 12 olika svenskar om vad EU betyder för dem. Alla valde att lyfta olika aspekter av medlemskapet, något som visar på hur mångfacetterat det europeiska projektet är. Ta del av berättelserna på vår hemsida och lär dig mer om vad EU har betytt för bl.a. studenten Mahdad Borhani, OS-medaljören Therese Alshammar, författaren Malin Persson Giolito, piloten Peter Mattsson, läraren Kristiana Pepa, entreprenören Sara Wimmercranz och tidigare EU-kommissionären Margot Wallström.
Studenter och unga
Projekt Bollplank – stöd vid uppsatsskrivande
Studenter, se hit! Du som är student på master- eller kandidatnivå och tänker skriva uppsats om ett ämne med koppling till EU-samarbetet har nu möjlighet att få feedback på din uppsats från ett bollplank – en person med lång erfarenhet av EU-frågor! Projektet Bollplank drivs av EU-kommissionens representation i Sverige tillsammans med SEU och syftar till att öka studenters intresse för EU-frågor och EU-karriärer. Studenter som skriver kandidat- eller masteruppsats om EU-frågor kan få kontakt med en expert som ger stöd, information och synpunkter under uppsatsarbetet men som inte ersätter ordinarie handledare. Ansökan görs via vår hemsida och ett formulär som skickas till EU-kommissionen senast 15/2 och tilldelning av bollplank beror på uppsatsämne och experternas tillgänglighet.
Tävling: designa statyetten för ett nytt europeiskt Bauhaus-priset!
Studerar du arkitektur, konst eller design och är minst 18 år gammal? Då kan du hjälpa oss att designa den första officiella trofén för vårt New European Bauhaus-pris. Det ska vara ett symboliskt objekt, exempelvis en 🏆, en 🏅 eller en 👑, men som på ett eller annat sätt förkroppsligar prisets värden: hållbarhet, skönhet och inkludering. Anmäl dig med din idé senast den 31 januari 2026. Den vinnande designen kommer att presenteras vid New European Bauhaus-festivalen i Bryssel den 9-13 juni 2026, dit finalisterna kommer att bjudas in. Själva priset kommer att delas ut i september.
Samråd och synpunkter
Forma Europas framtid i en värld som påverkas av klimatförändringarna
EU-kommissionen har lanserat ett nytt offentligt samråd om klimatresiliens och bjuder in medborgare, företag, regionala myndigheter och andra berörda aktörer att delta. Samrådet ska bidra till en framtida EU-ram för klimatresiliens som stärker Europas beredskap mot klimatförändringarnas effekter, som extremvärme och översvämningar. Dina synpunkter kan påverka framtida EU-politik och lagstiftning. Samrådet är öppet via portalen "Have your say" till och med 23 februari 2026.
Deadline: 23/02/26
FAKTARUTAN
El från förnybara energikällor dominerar i Österrike och Sverige
Under 2024 stod förnybara energikällor för 47,5 % av bruttoelförbrukningen i EU,vilket innebär en ökning med 2,1 procentenheter från 2023. Den har nästan tredubblats (+30 procentenheter) sedan tidsserien började 2004. Andelen uppgick till 15,9 % 2004, ökade till 28,6 % 2014 och ökade till 47,5 % 2024.
Vindkraft (38,0 % av den totala produktionen) och vattenkraft (26,4 %) stod för nästan två tredjedelar av den totala elproduktionen från förnybara energikällor. Solenergi stod därefter för 23,4 %, medan fasta biobränslen och andra förnybara energikällor stod för 5,8 % respektive 6,4 %. Solenergi är den snabbast växande källan: År 2008 stod den för endast 1 %, vilket visar på en kraftig ökning från bara 7,4 terawattimmar (TWh) 2008 till 304 TWh 2024.
Uppgifter visar att mer än 75 % av den el som förbrukades 2024 kom från förnybara energikällor i Österrike (90,1 %, främst vattenkraft), Sverige (88,1 %, främst vattenkraft och vindkraft) och Danmark (79,7 %, främst vindkraft). Andelen över 50 % registrerades också i Portugal (65,8 %), Spanien (59,7 %), Kroatien (58,0 %), Lettland (55,5 %), Finland (54,3 %), Tyskland (54,1 %), Grekland (51,2 %) och Nederländerna (50,5 %).
I andra änden av skalan var andelen el från förnybara energikällor mindre än 25 % i Malta (10,7 %), Tjeckien (17,9 %), Luxemburg (20,5 %), Ungern och Cypern (båda 24,1 %) och Slovakien (24,9 %).
EVENEMANG
Hur ska EU stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt?
Ökad konkurrenskraft är idag en av EU:s främsta prioriteringar och avgörande för EU-ländernas framtida välstånd. Flera utmaningar återstår för att utveckla näringslivets fulla potential. För Sverige och EU är läkemedels- och tekniksindustrin viktiga för ekonomisk tillväxt. Men vad krävs av EU för att främja tillväxt och konkurrenskraften i dessa branscher? Vilka hinder och möjligheter finns kvar? Hur driver Sverige på för att fördjupa EU:s inre marknad och öka handelsrelationer med andra länder? Det diskuterar vi den 28 januari kl. 8.30-9.30 (kaffe från kl. 8.00) på ett frukostseminarium som anordnas i samarbete mellan EU-kommissionens representation i Sverige, Läkemedelsindustriföreningen (Lif), Teknikföretagen och Almega.
Datum: 28/01/2026
Plats: Europahuset, Vasagatan 7, Stockholm
Organisatör: EU-kommissionens representation i Sverige, Läkemedelsindustriföreningen (Lif), Teknikföretagen och Almega
Save the date: Klimat och konkurrenskraft – motsats eller medspelare?
Sedan Sverige blev medlem i EU har arbetet för ökad konkurrenskraft och tillväxt varit viktigt för Sverige och framför allt svenskt näringsliv. Ökad konkurrenskraft är idag en av EU:s främsta prioriteringar och avgörande för ländernas framtida välstånd. Men, än kvarstår flera utmaningar. Vad krävs av EU för att främja tillväxt och konkurrenskraft? Vilka hinder och möjligheter ser vi framåt? Och hur kan Sverige driva på för att fördjupa EU:s inre marknad och öka handelsrelationer med andra länder? Detta diskuteras under ett frukostseminarium den 28 januari kl 8:30-9:30 (kaffe från kl 8:00). Elisa Roller (EU-kommissionen) och Eva Sjögren (Statsrådsberedningen) medverkar som talare och i paneldiskussionen deltar Sara Lowemark (Lif), Marta Berglund (Teknikföretagen) och Johannes Nathell, näringspolitikexpert på EU och internationell handel och moderator för samtalet är Mia Odabas, ekonom och ekonomijournalist tidigare bl.a. nyhetsreporter och redaktör på SVT:s A-ekonomi och Aktuellt.
Datum: 10/02/2026
Plats: Europahuset, Vasagatan 7, Stockholm
Organisatör: EU-kommissionens representation i Sverige och 2030-sekretariatet
EUROPA DIREKT
Hybridevent om EU-karriär som tolk
Gillar du språk och är duktig på det? Läser du språk på universitetet och är intresserad av en karriär där du får användning av dina kunskaper? Varför inte satsa på en karriär som tolk på EU:s institutioner. Välkommen på webbinarium 26 januari och 2 februari där du får veta mer om denna möjlighet och vad som krävs.
Datum: 02/02/2026
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Vill du vara med på sändlistan för nyhetsbrevet? Anmäl dig här.
Sociala medier:
X (Twitter)
Facebook
Instagram
YouTube
Website: Representationen i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 16 januari 2026
- Upphovsman
- Representationen i Sverige