Under många år hölls alltid vårterminens sista EU-toppmöte med medlemsstaternas stats- och regeringschefer på midsommarafton, till svenskarnas stora förtret. I år hålls det nästa vecka, rygg i rygg med Natos toppmöte. På EU:s toppmöte står Ukraina högst på dagordningen, med en förhoppning om att man ska kunna komma överens om det 18:e sanktionspaketet och en utfästelse att EU under 2025 ska bistå Ukraina med 30,6 miljarder euro, av vilka 18,1 miljarder förväntas komma från frysta ryska tillgångar. Mellanöstern, försvar och säkerhet, migration samt konkurrenskraft kommer också att diskuteras på toppmötet.  

Natotoppmötet förväntas komma fram till en ökning av målet för medlemmarnas försvarssatsningar till 3,5 % plus 1,5 % av BNP. Det betyder 3,5 % i rena försvarsutgifter och 1,5 % i utgifter som stödjer försvarsförmågor och motståndskraft, genom att t.ex. bygga hamnar, utöka och förbättra annan infrastruktur och vidta andra beredskapsåtgärder.  

För att främja försvarsinvesteringar i EU kom kommissionen i veckan med en ny så kallad omnibus, ett förenklingspaket, inom försvarsområdet. Förslagen syftar till att införa ett påskyndat tillståndssystem för försvarsprojekt (60 dagar), minska den administrativa bördan i europeiska försvarsfonden för sökande och deltagare, underlätta upphandling genom att höja kontraktströsklarna, förtydliga tillämpningen av befintliga EU-regler, t.ex. konkurrens- eller miljölagstiftning, och förbättra tillgången till finansiering genom att rationalisera InvestEU:s kriterier för stöd. 

Import av gas från Ryssland är ett säkerhetshot mot EU och ett bidrag till Rysslands krigskassa. I veckan lade kommissionen därför ett förslag på total utfasning av all import av rysk gas. Det föreslagna importförbudet innebär att nya avtal förbjuds från och med den 1 januari 2026. Importen enligt befintliga kortfristiga avtal stoppas senast den 17 juni 2026. Importen enligt långfristiga avtal kommer att stoppas i slutet av 2027. Den stegvisa utfasningen syftar till att begränsa höjningen av energipriserna i EU och undvika risker för försörjningstryggheten. 

Nu laddar vi förstås inför midsommar, och direkt därefter blir det Almedalen. Kolla in vårt program och kom förbi och lyssna på intressanta EU-samtal! 

Nyhetsbrevet tar nu sommarlov och återkommer först i slutet av augusti. Jag hoppas ni får en riktigt skön, solig och avkopplande sommar!  

Glad midsommar! 

Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige

EU-kommissionen föreslår en gradvis utfasning av rysk gas- och oljeimport till EU

EU kommer att gradvis och effektivt stoppa importen av rysk gas och olja senast i slutet av 2027, enligt ett lagstiftningsförslag som EU-kommissionen lade fram i tisdags. Detta kommer att sätta stopp för EU:s exponering för marknadsrisker och ekonomiska säkerhetsrisker på grund av beroendet av ryska fossila bränslen och i slutändan stärka unionens energioberoende och konkurrenskraft.

EU-kommissionen föreslår förenkling för att påskynda försvarsinvesteringarna i EU

I tisdags föreslog kommissionen åtgärder för att påskynda försvarsinvesteringar och försvarsproduktion för att göra EU mer lyhört för dagens säkerhetsutmaningar, i enlighet med kommissionens vitbok om EU:s försvarsberedskap 2030. Åtgärderna, som fastställs i en samlingsförordning om försvarsberedskap, syftar till att hjälpa medlemsstaterna och industrin att öka försvarskapaciteten och försvarsinfrastrukturen för att nå den beredskapsnivå som krävs för att förbereda sig för och därigenom avskräcka från en högintensiv konflikt. Åtgärderna minskar byråkratin, underlättar investeringar i försvarskapacitet och ger industrin större förutsägbarhet. De gör det också lättare att få tillgång till EU-finansiering.

EU-kommissionen föreslår att Ukraina integreras i EU:s roamingområde 2026

I tisdags föreslog EU-kommissionen att Ukraina integreras i EU:s roamingområde från och med januari 2026. Detta kommer att göra det möjligt för ukrainare att ringa, sms:a och använda sina mobildata från ukrainska telefonnummer i de 27 EU-länderna utan extra kostnad, och ge samma fördelar till européer som kan vara i Ukraina.

EU-kommissionen beslutar att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen för felaktigt införlivande av regler om den europeiska arresteringsordern

I februari 2021 skickade kommissionen en första formell underrättelse till Sverige. Efter att ha analyserat svaret drog kommissionen slutsatsen att Sverige hade underlåtit att korrekt införliva bestämmelserna om den utfärdande rättsliga myndighetens möjlighet att begära att höra eller tillfälligt överföra personen i avvaktan på beslutet om överlämnande och bestämmelserna om kraven i samband med förhandlingen i avvaktan på beslutet. Kommissionen beslutade därför i februari 2024 att skicka en kompletterande formell underrättelse till Sverige. Kommissionen ansåg dock fortfarande att Sveriges införlivande inte var korrekt och skickade därför ett motiverat yttrande i oktober 2024. Kommissionen anser att de nationella myndigheternas insatser hittills har varit otillräckliga och väcker därför talan mot Sverige vid EU-domstolen.

EU-kommissionen föreslår åtgärder för att blåsa nytt liv i EU:s ramverk för värdepapperisering

Europeiska kommissionen antog i tisdags ett åtgärdspaket för att göra EU:s ramverk för värdepapperisering enklare och mer ändamålsenligt. De föreslagna åtgärderna syftar till att underlätta värdepapperiseringsverksamheten i EU och samtidigt fortsätta att skydda den finansiella stabiliteten. Ett starkare och enklare ramverk för värdepapperisering kan bidra till att kanalisera fler investeringar till den reala ekonomin och stödja ekonomisk tillväxt, innovation och jobbskapande i hela EU. Denna översyn är det första lagstiftningsinitiativ som föreslås inom ramen för strategin för en spar- och investeringsunion.

Kommande rådsmöten

23 juni: EU-Southern Neighbourhood ministerial meeting, Utrikesrådet, Toppmöte EU–Kanada. 23-24 juni: Jordbruks- och fiskerådet, Informellt möte med turistministrarna. 24 juni: Allmänna rådet. 26-27 juni: Europeiska rådet.

Rättsstatsprincipen i EU: en rad problem i parlamentets årliga bedömning

Europaparlamentet varnar för ihållande, systemhotande och nya angrepp på rättsstaten i EU, inklusive domstolstrots, krympande civilsamhälle och attacker på LGBTIQ+-rättigheter. Parlamentet kräver starkare verktyg, bättre uppföljning och koppling av EU-medel till rättsstatsprinciper. Ungern pekas särskilt ut för allvarliga överträdelser. Ledamöterna uppmanar kommissionen att stärka metodiken och införa bindande rekommendationer i 2025 års rapport om rättsstatsprincipen.

Grattis på födelsedagen, Schengen! 40 år av fri rörlighet

Ska du ut och resa inom Schengenområdet i sommar? Skänk en tanke till denna nyss fyllda 40-åring! Schengensamarbetet startade som en vision för 40 år sedan. I dag är det en realitet som vi ska fira, skydda och vidareutveckla. I juni 1985 undertecknade fem europeiska länder Schengenavtalet: Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. De lade grunden för avskaffandet av gränskontroller inom EU och idag har gränsövergångar i Europa blivit sömlösa. Schengenområdet omfattar nu 29 länder: 25 EU-länder (alla utom Irland och Cypern) och 4 icke-EU-länder (Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein). Schengenområdet är en av EU:s mest betydande och synliga framgångar. Det påverkar över 450 miljoner européers liv på konkreta sätt – främjar turism, gör varor billigare och ger möjligheter att arbeta och studera i andra länder.

Nästan 14 miljoner EU-medborgare bor i ett annat EU-land

Eurostat har publicerat 2025 års upplaga av publikationen Europas demografi. Demografisk statistik berättar om hur befolkningen utvecklas och åldras. Eurostats demografiska data är den mest populära europeiska statistiken och en viktig del av många politikområden. I den nya upplagan har Eurostat bland annat tittat på EU-medborgares flyttmönster inom EU. 

EU-medborgare har frihet att röra sig och bosätta sig i de olika EU-länderna. Den största gruppen EU-medborgare som var bosatta i andra EU-länder som utländska medborgare den 1 januari 2024 var rumänska medborgare (3,1 miljoner eller 22 % av de 13,9 miljoner EU-medborgare som bodde i ett annat EU-land som utländska medborgare), följt av italienska och polska medborgare (båda 1,5 miljoner eller 11 %).

Om man tittar på perioden 1 januari 2019 till 1 januari 2024 har antalet EU-medborgare som bor i ett annat EU-land ökat för 16 EU-medborgarskap och minskat för 11. Den största relativa ökningen under denna period kan observeras för irländska (+35 %), maltesiska (+34 %) och spanska (+20 %) medborgare medan minskningar registrerades för cyprioter (-55 %), finländska (−16 %) och danska (−11 %) medborgare.

Besök Europahuset i Almedalen!

Efter några års paus gör Europahuset en efterlängtad comeback på Almedalsveckan! Den 24–26 juni välkomnar vi, tillsammans med Europaparlamentets kontor i Sverige, besökare till vårt tält på Strandvägen, plats 521 i Visby. Under tre fullspäckade dagar kommer vi att prata EU-politik från morgon till kväll med politiska företrädare, media, myndigheter och näringsliv. Kommer du inte att vara på plats? Misströsta inte – allt livesänds på vår Youtube-kanal. Ta en titt på programmet på vår hemsida och lägg dina favoriter på minnet.

Datum:  24/06/2025 - 26/06/2025

Plats:  Europahuset, Strandvägen, plats 521

Organisatör:  EU-kommissionens representation i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige

Se också:  Program

EU Boot Camp 2025!

I slutet av augusti 2025 anordnar Linnéuniversitetet i samarbete med Impact Europe för andra året i rad ett EU Boot Camp. Målet är att få fler svenskar att arbeta inom EU:s många olika organ, men också att sprida ökad kunskap om EU och dess institutioner. EU-kommissionens representation i Sverige är en av evenemangets flera finansiärer.

Datum:  25/08/2025 - 29/08/2025

Plats:  Campus Växjö, Linnéuniversitetet

Se också:  Mer info och registrering