I Stockholm visades ett massivt stöd för Ukraina när bland andra utrikesminister Malmer Stenergard och Ukrainas ambassadör Zalisjtjuk höll tal inför tusentals personer på Sergels torg.
I tisdags var det fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påbörjades. Kommissionens ordförande von der Leyen och statsminister Kristersson, tillsammans med de andra nordiska och baltiska ledarna, var på plats i Kiev för att högtidlighålla årsdagen och för att visa sitt fortsatta, obevekliga stöd för Ukraina. I Europahuset höll vi ett välbesökt och intressant frukostseminarium med en kunnig panel. De var överens om att de viktigaste sätten att knäcka den ryska krigsviljan är ökat militärt stöd till Ukraina och fortsatt ekonomisk press på Ryssland. De konstaterade även att världsordningen är permanent förändrad och att den insikten nu har sjunkit in hos EU, vilket visar sig genom en ökad beslutsamhet kring upprustning och självständighet. Exempelvis har USA:s minskade stöd till Ukraina under det senaste året helt kompenserats av ett ökat stöd från EU, samtidigt som medlemsstaterna drastiskt rustat upp sina egna försvarskapaciteter.
USA:s president Trump höll sitt årliga tal till unionen natten till torsdagen. Han beklagade sig återigen över Högsta domstolens beslut att ogiltigförklara hans införda handelstullar. Domstolens beslut, som kom i slutet av förra veckan, har återigen skapat oreda i världshandeln. EU-kommissionär Šefčovič sa i ett uttalande att kommissionen har nära kontakt med den amerikanska regeringen och att man verkar för stabila och förutsägbara tullar samt att EU utgår från att ”ett avtal är ett avtal”. Europaparlamentet pausade i veckan sitt arbete med det amerikanska handelsavtalet och EU:s utlovade tullsänkningar i väntan på större klarhet om vad det faktiskt är som gäller.
Regleringen av statligt stöd är en konstant stötesten inom EU. Behövs statligt stöd för att EU:s industrier ska överleva, eller leder de snarare till minskad konkurrenskraft? Åsikterna går ofta isär, både mellan EU:s medlemsstater och mellan företrädare för olika sektorer. I veckan öppnade kommissionen upp för åsikter och kommentarer från allmänheten som en del av förberedelserna för ett nytt förslag om den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. Den innebär – något förenklat – att vissa verksamheter kan få statligt stöd utan förhandsanmälan och godkännande av kommissionen. Den förenkling och aktualisering av lagstiftningen som nu föreslås omfattar bland annat driftsstöd för förnybar energi, åtgärder för att hantera bostadskrisen, stöd till flygplatser och uppdaterade regler för att främja forskning och innovation. Alla – intressenter, företag, politiker och medborgare – är välkomna att lämna sina åsikter på förslaget fram till den 23 april.
Desinformation och ”fake news” är ämnet för ett seminarium som vi håller i Europahuset den 3 mars tillsammans med Edelstaminstitutet och Norden International. En kunnig panel med bland annat Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, och Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, diskuterar hur det här påverkar tilltron till medierna och i förlängningen demokratin, samt hur vi kan motarbeta desinformationsattacker. Visst låter det intressant? Anmäl er här!
Trevlig helg!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
EU DENNA VECKA
EU-kommissionen kräver klarhet om domen i USA:s högsta domstol
Europeiska kommissionen begär full klarhet om de åtgärder som Förenta staterna avser att vidta till följd av högsta domstolens nyligen avkunnade dom om International Emergency Economic Powers Act (IEEPA). Kommissionen anser att den nuvarande situationen inte bidrar till att uppnå ”rättvis, balanserad och ömsesidigt fördelaktig” transatlantisk handel och transatlantiska investeringar, vilket båda sidor enades om och som angavs i det gemensamma uttalandet från EU och USA från augusti 2025, skriver EU-kommissionen. Kommissionen skriver att de alltid ska se till att Europeiska unionens intressen skyddas fullt ut och att företag och exportörer i EU måste behandlas rättvist, vara förutsägbara och ha rättssäkerhet. Kommissionen förväntar sig att Förenta staternas som EU:s största handelspartner fullgör sina åtaganden enligt det gemensamma uttalandet – på samma sätt som EU står fast vid sina åtaganden.
Gemensamt uttalande från Europeiska kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande och Europaparlamentets talman om den fjärde årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina
I dag, för fyra år sedan, inledde Ryssland sitt fullskaliga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Än en gång hyllar vi Ukrainas modiga folk, som fortsätter att stå emot och försvara sitt land. Ryssland har inte uppnått sina militära mål i Ukraina. Eftersom Ryssland inte kan gå vidare i striderna riktar landet avsiktligt in sig på ukrainsk civil och kritisk infrastruktur, inbegripet energiinfrastruktur, sjukhus, skolor och bostadshus mitt under en svår vinter. Ukrainarna är fortfarande mycket skickliga, beslutsamma och motståndskraftiga. Europeiska unionen har stått orubbligt sida vid sida med Ukraina och dess folk sedan den allra första dagen av Rysslands aggression. Vårt mål är en övergripande, rättvis och varaktig fred för Ukraina som bygger på principerna i FN-stadgan och internationell rätt. Vi stöder alla insatser som syftar till att uppnå en sådan fred – en fred med värdighet och långsiktig säkerhet. Respekten för suveränitet och territoriell integritet är hörnstenen. Inget land kan ansluta sin granne. Gränserna kan inte ändras med våld. Angriparen kan inte belönas. I den nuvarande utmanande internationella och geopolitiska miljön betonar vi vikten av att upprätthålla transatlantisk och global solidaritet med Ukraina.
Det nya europeiska centrumet för demokratisk resiliens inleder sitt arbete
Vid tisdagens möte i rådet (allmänna frågor) uppmanade kommissionen och rådets ordförandeskap EU-ländernas ministrar att inleda arbetet med Europeiskt centrum för demokratisk resiliens. Syftet med centrumet, ett flaggskeppsinitiativ inom ramen för den europeiska demokratiskölden, är att underlätta en konsoliderad strategi som omfattar hela samhället för att öka medvetenheten och öka kapaciteten att reagera på de hot som demokratierna står inför i dag och bygga upp demokratisk motståndskraft.
”Roaming som hemma”: Kommissionen föreslår att förhandlingar inleds för att utvidga EU:s roaming till västra Balkan
EU-kommissionen har föreslagit att förhandlingar ska inledas med Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien för att integrera dem i EU:s ”roaming som hemma”-regim. När avtalen har slutförts med var och en av partnerna och när de har anpassats helt till EU:s roamingregler kommer personer som reser mellan EU och västra Balkan att kunna ringa, skicka textmeddelanden och använda mobildata utan tilläggsavgifter för roaming. Detta innebär sömlös konnektivitet till inrikestaxor inte bara för medborgare och företag från västra Balkan som besöker EU, utan även för EU-resenärer på västra Balkan. Avtalet kommer att göra det enklare och billigare för människor och företag på båda sidor att hålla kontakten medan de är utomlands för studier, arbete eller semester.
Kommissionen föreslår gemensamma EU-regler mot olaglig handel med skjutvapen
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv för att bekämpa olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott i EU. Detta är det första lagstiftningsinitiativ som antas inom ramen för EU:s strategi för inre säkerhet, ProtectEU. Olagliga skjutvapen utgör ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten och möjliggör terrorism, organiserad brottslighet, gängvåld och andra allvarliga brott. Denna risk förstärks av den tekniska utvecklingen, såsom 3D-printing, och av framväxande hot från länder utanför EU:s gränser, vilket kräver ökad EU-beredskap. I dag finns det betydande skillnader i hur skjutvapenrelaterade brott definieras och bestraffas, vilket leder till en fragmenterad rättslig ram i hela EU. Förslaget kommer att främja harmonisering och effektivisera brottsbekämpningen mot skjutvapenrelaterade brott genom att i) införa en EU-omfattande ram med gemensamma definitioner av skjutvapenbrott och påföljder, ii) stödja ett starkare samarbete mellan medlemsstaterna och iii) förbättra insamlingen och användningen av uppgifter. Förslaget iv) täpper också till luckan när det gäller missbruk av 3D-printing för olaglig vapenproduktion.
ProtectEU: Kommissionen lägger fram en ny agenda för terrorismbekämpning
Idag lade EU-kommissionen fram en ny agenda för att förebygga och bekämpa terrorism och staka ut vägen framåt för att stärka EU:s kollektiva svar på framväxande terroristhot och våldsamma extremisthot. EU har stärkt sina insatser mot terrorism och våldsbejakande extremism under det senaste årtiondet. Dessa hots föränderliga karaktär kräver dock en anpassad och mer kraftfull reaktion. Ett flaggskeppsinitiativ inom ramen för den europeiska strategin för inre säkerhet, ProtectEU, innehåller en omfattande uppsättning sektorsövergripande initiativ för att öka beredskapen och insatserna och bättre skydda människor och företag i EU från skada. Det ökande missbruket av digital och ny teknik, från sociala medier och artificiell intelligens till 3D-utskrivna vapen och drönare, omformar terroristverksamheten. Samtidigt ökar radikaliseringen av minderåriga, och ungdomar riktas i allt högre grad in på nätet. Den geopolitiska utvecklingen och deltagandet av statliga och icke-statliga aktörer försämrar hotbilden ytterligare. Kommissionen föreslår att EU:s framsynthet och resiliens stärks, att säkerheten för människor både online och offline stärks och att samarbetet med internationella partner intensifieras.
EUROPEISKA RÅDET - EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Kommande rådsmöten
2–3 mars: Informellt möte i rådet (allmänna frågor). 5 mars: RIF-rådet (inrikes frågor). 5–6 mars: Informellt möte med kulturministrarna. 6 mars: RIF-rådet (rättsliga frågor).
EUROPAPARLAMENTET
Fyra år sedan invasionen av Ukraina, relationerna med USA, regelförenklingar och gemensam definition av våldtäkt
I veckan talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inför Europaparlamentet i samband med ett extrainsatt plenarsammanträde, fyra år efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion. I en antagen resolution fördömer ledamöterna kraftigt Rysslands olagliga och orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina och kräver bland annat att Ryssland omedelbart upphör med sina militära åtgärder. Därutöver har ledamöterna debatterat den amerikanska migrations- och tullmyndighets (ICE) agerande och EU:s roll att upprätthålla mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av Trumps nya tullar har också voteringen om handelsavtalet mellan EU och USA lagts på is. Europaparlamentet har även röstat igenom förslaget om regelförenklingar för mindre företag. Vidare kommer ledamöterna begära lagstiftning som fastställer en EU-omfattande definition av våldtäkt.
SAMRÅD OCH SYNPUNKTER
EU-kommissionen vill få in synpunkter på utkastet till den nya allmänna gruppundantagsförordningen
Europeiska kommissionen inledde i onsdags ett offentligt samråd om ett utkast till en förenklad och mer lättanvänd version av den allmänna gruppundantagsförordningen. Den nya versionen innebär att den allmänna gruppundantagsförordningen anpassas till de rådande sociala, marknadsrelaterade och tekniska villkoren. Kommissionen uppmanar EU-länderna och alla andra berörda parter att lämna synpunkter på utkastet senast den 23 april 2026.
ÖVRIGT
Dörren till en EU-karriär står öppen! Anmäl dig till AD5-testet nu!
Vill du arbeta i EU i en internationell miljö inom operativ verksamhet med utveckling, utformning och implementering av policies? Nu har EPSO publicerat information kring nästa AD5-test. Mellan den 5 februari och 10 mars kan du som har en universitetsexamen inom valfritt utbildningsområde anmäla dig till testet för AD5-administratörer. Ta chansen nu - fler svenskar behövs inom EU:s institutioner!
Nominera Årets Europé 2026!
Du kan nu nominera en kandidat till Årets Europé 2026. Maila namnet på din kandidat och en motivering till info
svenskaeuroparorelsen [dot] se (info[at]svenskaeuroparorelsen[dot]se). Nomineringstiden går ut 31 mars. Årets europé ska ha en fast anknytning till Sverige och ha bidragit till att främja samarbetet mellan folken i Europa i syfte att stärka demokratiska värderingar, fred och frihet, kulturell förståelse och social samhörighet. Beslutet om att utse Årets Europé fattas sedan av Svenska Europarörelsens styrelse efter ett öppet nomineringsförfarande och samråd med en jury bestående av representanter för Europaengagerade organisationer.
FAKTARUTAN
EU:s handel med USA 2025
År 2025 exporterade EU varor till ett värde av 554,0 miljarder euro till USA och importerade varor till ett värde av 354,4 miljarder euro, vilket resulterade i ett handelsöverskott på 199,6 miljarder euro. Jämfört med 2024 ökade både exporten och importen med 3,4 % respektive 4,8 %.
Under första kvartalet 2025 ökade både importen från och särskilt exporten till USA betydligt, följt av en markant nedgång under andra kvartalet. Under tredje kvartalet ökade importen något medan exporten minskade något. Slutligen minskade både exporten och importen under fjärde kvartalet.
När man tittar på uppdelningen enligt kategorierna i Standard International Trade Classification (SITC) utgjorde de fem mest exporterade produktgrupperna 2025 mer än hälften (53,0 %) av all export till USA. Dessa var läkemedel och farmaceutiska produkter (29,0 %), fordon (7,5 %), allmänna industrimaskiner och industriutrustning (5,9 %), elektriska maskiner, apparater och elektriska delar (5,8 %) och kraftgenererande maskiner och utrustning (4,8 %).
På samma sätt stod de fem största kategorierna för 52,1 % av alla importerade varor. Läkemedel och farmaceutiska produkter (17,0 %) stod också för den största andelen importerade produkter, följt av råolja, råoljeprodukter och relaterade material (11,2 %), kraftgenererande maskiner och utrustning (9,4 %), gas, naturgas och tillverkade produkter (7,9 %) och annan transportutrustning (6,6 %).
EVENEMANG
När sanningen inte längre betyder något – Hur rustar vi oss mot desinformation i ”post truth”-eran?
Den 3 mars kl 15-17 bjuder EU-kommissionen i Sverige tillsammans med Norden International och Edelstaminstitutet in till ett seminarium på temat demokrati och desinformation. Hur ska Sverige och EU bättre kunna hantera och möta de hot som desinformation och utländska makters intresse av att destabilisera vår demokrati innebär? Och hur skapar vi tillräcklig kunskap och förståelse för riskerna med desinformation, när klyftorna och uppfattningarna av vad som är sant och falskt tycks större än någonsin? Talar gör Nicolin-Mugurel Chivu (EU-kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor), Kevin Casas-Zamora (International IDEA) samt Åsa Wikforss (Svenska Akademien). Därefter diskuteras frågorna av en panel bestående av Åsa Wikforss, Jan-Olof Lind (Mediemyndigheten), Björn Wiman (Dagens Nyheter), Brit Stakston (författare och mediestrateg) samt Ludvig Beckman (Stockholms universitet).
Datum: 03/03/2026
Plats: Europahuset, Vasagatan 7, Stockholm
Organisatör: EU-kommissionen i Sverige, Norden International och Edelstaminstitutet
infoedelstaminstitute [dot] com (Anmäl dig här)
Se seminariet i efterhand: Vägen till fred i Ukraina - till vilket pris och på vems villkor?
För att uppmärksamma att det gått fyra år sedan invasionen av Ukraina organiserade EU-kommissionen i Sverige ett seminarium på temat möjliga vägar mot fred i Ukraina, vilka säkerhetsgarantier som kan bli aktuella och hur EU kan bidra till att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig lösning. Om du missade evenemanget kan du se det i efterhand på vår Youtube-kanal där du även hittar våra andra tidigare seminarier!
Datum: 24/02/2026
Europa Direkt
EU:s gröna omställning och konkurrenskraft - från utmaning till möjlighet
Den 17 mars kl 10-12 är du välkommen att delta i ett hybridevenemang om hur den gröna omställningen påverkar företagens framtida konkurrenskraft. EU:s gröna giv har medfört nya och skärpta krav inom hållbarhet, miljö och rapportering, samtidigt som diskussionen om konkurrenskraft och innovationsförmåga intensifieras. För många små och medelstora företag innebär detta ett behov av att snabbt orientera sig i ett regelverk som förändras i hög takt. Maya Jollès ( EU-kommissionen i Sverige), Marcus Wangel och Stina Wallström (Svenskt Näringsliv) diskuterar vad som väntar och hur företag kan agera för att stå starkare i omställningen. Därutöver diskuteras hur EU:s relationer med viktiga handelspartners utvecklas, och vad tullar och handelspolitiska åtgärder kan innebära för företagens förutsättningar. Linda Danell moderar.
Datum: 17/03/2026
Plats: Online eller på plats hos Svenskt Näringsliv, Vikingsgatan 3, Platinan, Göteborg
Organisatör: Europa Direkt Fyrbodal, Europa Direkt Jönköpings län, Svenskt Näringsliv, EU-kommissionen i Sverige
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Vill du vara med på sändlistan för nyhetsbrevet? Anmäl dig här.
Översikt
- Publiceringsdatum
- 27 februari 2026
- Upphovsman
- Representationen i Sverige