Fyra år sedan den fullskaliga invasionen inleddes – hur har EU hjälpt Ukraina?

"EU kommer att stå vid Ukrainas sida varje dag under kriget och varje dag därefter. EU står vid sitt ord. Vi kommer att se till att vår modiga partner och blivande medlem får den finansiering och förutsägbarhet som så väl behövs." – Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande  

Hur mycket pengar har EU stöttat Ukraina med sedan invasionsstarten den 24 februari 2022?

Sedan invasionsstarten har EU hittills stöttat Ukraina med totalt 194,9 miljarder euro.

Bland annat bidrog EU åren 2022–2024 med lån och stödpaket till Ukraina, till ett värde av totalt 31,1 miljarder euro för utbetalning av löner och pensioner, återuppbyggnad av viktig infrastruktur som förstörts i kriget, och drift av nödvändiga offentliga funktioner, såsom skolor och sjukhus. Ett ytterligare stödpaket som beslutades i oktober 2024 har hittills lett till utbetalningar på ytterligare 18,1 miljarder euro.

I december 2025 kom Europeiska rådet, som består av medlemsländernas stats- och regeringschefer, fram till en överenskommelse om att låna ut 90 miljarder euro till Ukraina för perioden 2026–2027. 60 miljarder euro är avsatt till Ukrainas försvar, och 30 miljarder till civila utgifter. I Europeiska unionens råd, som tillsammans med parlamentet behöver godkänna lånet, har Ungern dock valt att inte längre stödja överenskommelsen. I ett tal till bland andra Ukrainas president 24 februari sa Ursula von der Leyen att Ukraina kommer att få pengarna på ett eller annat sätt.

2024–2027 finansierar EU också Ukrainafaciliteten för att bl.a. stödja landets återuppbyggnad, upprätthålla den offentliga servicen, och stödja reformer som Ukraina behöver genomföra för att möjliggöra EU-medlemskap.

Vilken konkret nytta har EU:s stöd till Ukraina gjort?

Baserat på den ukrainska regeringens prioriteringar har EU hjälpt Ukraina med skydd, kontantstöd, sjukvård, mat, utbildning samt vatten och sanitet, genom stöd på 1,2 miljarder euro.

För att se till att barn i Ukraina kan fortsätta gå i skolan har över 380 skolbussar donerats av myndigheter, städer, regioner, transportorganisationer i Europa och av EU-kommissionen som även levererat 1,5 miljoner läroböcker till ukrainska elever.

– Förra året vid ett besök i Europaparlamentet diskuterade jag den här frågan med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Och nu får ukrainska kommuner över 370 bussar. Det är en fantastisk solidaritetshandling. Det är vägen till våra barns framtid – deras och hela landets, mitt i brinnande krig. Det är vad skolbussarna innebär, det är därför de är viktiga, sa presidentfrun Olena Zelenska i november 2023 när bussarna överlämnades.

EU skickar även stöd via rescEU, en reservkapacitet som kan sättas in vid katastrofinsatser och via beredskapslager som finansierats av EU. Exempel på stöd via rescEU är infusionspumpar som används i sjukvården, ultraljudsapparater, redskap för patientövervakning och dekontaminering, vilket innebär att radioaktiva, kemiska eller andra farliga ämnen avlägsnas från platser där de kan vara farliga.

380 miljoner euro från EU- och EFTA-länderna har gått till att ta bort minor i Ukraina, och mer än 4 700 ukrainska sjukhuspatienter har flyttats till sjukhus runtom i Europa för att få den hjälp de behöver.

Hur hjälper EU Ukraina miltärt?

Över 86 000 medlemmar ur den ukrainska armén har tränats av EU genom Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina. Utbildningen är till stor del praktisk, men även utbildning om internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och skydd av civila ingår. 24 av EU:s medlemsländer, däribland Sverige, bidrar med övningar och personal. Alla övningar sker på EU:s mark, främst i Tyskland och Polen men även på andra platser.

Det ekonomiska militära biståndet uppgår hittills till 69,7 miljarder euro.

Vilka sanktioner har EU genomfört mot Ryssland?

EU:s sanktioner mot Ryssland syftar till att minska Rysslands förmåga att finansiera kriget och se till att Rysslands politiska elit får betala ett högt pris, ekonomiskt och politiskt. Det har gjorts genom olika typer av sanktioner:

• Sanktioner mot enskilda personer, företag och organisationer: Deras tillgångar i banker i EU är frysta och det är olagligt att från EU förse dem med tillgångar. De enskilda personer som berörs får inte resa in i EU.
• Finansiella åtgärder: Ryssland har minskad tillgång till EU:s kapitalmarknader, och EU blockerar Rysslands EU-placerade valutareserver.
• Energi: Import av rysk råolja som transporterats till havs och av raffinerade petroleumprodukter är förbjuden. På så sätt har EU minskat sin oljeimport med 90 procent, vilket är kännbart för Ryssland.
• Transport och infrastruktur: Exempelvis får inte flygplan, flygplansdelar eller flygplansutrustning säljas eller levereras till Ryssland. Flygplan som ägs av, är registrerade i eller kontrolleras av Ryssland får inte flyga inom EU:s luftrum.
• Gods och tjänster med militärt eller civilt ändamål: Rysslands tillgång till avancerad teknik begränsas genom bland annat skärpt exportkontroll av drönare och kemikalier som kan användas för kemiska vapen.
• Import och export: Ryssland är inte längre en mest gynnad nation inom WTO:s ramverk.
• Visumåtgärder: Processen för att ansöka om visum för att resa in i EU har blivit längre, svårare och dyrare för ryska medborgare.
• Desinformation: Sändningstillstånd för ryska statligt ägda desinformationskanaler är tillfälligt upphävda.

Här kan du läsa mer om hur EU stöttar Ukraina.