Handlingsplan för fler svenskar i EU:s institutioner

Fler svenskar i EU:s institutioner: hur når vi dit?

Geografisk balans bland anställda i EU:s institutioner är viktigt för EU-samarbetets legitimitet. EU behöver också en kompetent personalstyrka för att effektivt kunna utföra sitt uppdrag. Varje enskilt medlemsland och olika typer av kompetens behöver därför vara väl representerat på olika nivåer, så att personalstyrkan avspeglar den geografiska, kulturella och språkliga mångfalden i EU. 

Antalet svenskar inom EU:s institutioner håller på att minska, en trend som pågått under en längre tid. Sveriges regering har därför sedan 2018 en strategi på plats för att uppmuntra fler svenskar att söka sig till en EU-karriär. Situationen riskerar också att förvärras ytterligare under kommande år, då ett relativt stort antal av de svenska EU-tjänstemännen som redan finns på plats snabbt närmar sig pensionsåldern. Denna utveckling riskerar att leda till både ett försvagat inflytande för Sverige och ett växande demokratiskt underskott.

Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar och vad kan vi göra ytterligare för att stärka den svenska närvaron i Bryssel?

Under ett seminarium i Europahuset den 5 september 2023 överräckte Gertrud Ingestad, generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för personal – och säkerhetsfrågor, en nationell handlingsplan för att stärka den svenska närvaron och kompetensförsörjningen i EU:s institutioner till EU-minister Jessika Roswall. Handlingsplanen har tagits fram i nära samarbete med svenska myndigheter.

Presentationen följdes av en paneldiskussion med deltagande av Gertrud Ingestad, Jessika Roswall samt Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets – och Högskolerådet (UHR). Samtalet modererades av Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

Titta på seminariet på EU-kommissionen i Sveriges Youtube eller Facebook-sida.

Klicka här för att se handlingsplanen