”Så länge du handlar från seriösa aktörer inom EU vet du att produkten är säker att använda.”

Det var inte jakten på trender och härliga morgonrutiner som fick Lina Livian att börja intressera sig för hudvård direkt. Som ung fick hon eksem, något som präglade hennes uppväxt. 
– Jag testade allt. Från husmorsknep till tveksamma produkter som jag absolut inte skulle rekommendera idag.

Med åren fick Lina allt djupare förståelse för hur huden fungerar – och vad som faktiskt finns i produkterna vi använder. I dag driver hon instagramkontot Glowaddictions, leder oberoende konsumenttester och har skrivit en bok om hudvård. 

– Jag är ingen hudläkare eller hudterapeut. Men jag försöker förmedla deras kunskap på ett lättillgängligt sätt. Jag vet att om du köper hudvård i Sverige kan du känna dig trygg, för EU har ett av världens hårdaste regelverk för kosmetikaprodukter.

Strikta regler för kosmetika i EU

Inom EU omfattas alla kosmetiska produkter av ett gemensamt regelverk – kosmetikaförordningen. Den reglerar hur kosmetika får marknadsföras, vilka ingredienser som får användas och i vilka halter. EU:s expertkommitté, Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS), tar fram vetenskapliga utlåtanden och riktlinjer som EU sedan kan använda som underlag för politiska beslut och regleringar.

– Expertkommittén går igenom i stort sett all forskning om ingrediensen och sätter extremt höga säkerhetsmarginaler. Den tillåtna dosen av ett ämne ligger ofta hundra gånger lägre än den nivå där man i studier sett någon negativ effekt. Det innebär att även vid daglig användning under lång tid ska produkterna vara säkra.

För att en ny kosmetikaprodukt ska få säljas inom EU behöver den genomgå en rad olika tester.

– Att ta fram en ny hudvårdsprodukt tar tid, cirka ett till två år. Bland annat testas produkten i olika miljöer för att se så den håller över tid och att inga bakterier växer. En snabbare väg flera företag använder är "white label"-produkter, det vill säga färdiga recept. Då har produkten redan gått igenom alla nödvändiga steg.

Dropshipping – en oroväckande trend

Handeln från plattformar utanför EU och så kallade dropshippingsajter, alltså då försäljaren, ofta inom EU, saknar ett eget lager och leverantören eller tillverkaren, ofta utanför EU, skickar den beställda varan direkt till kunden har skenat de senaste åren. Under 2024 importerades 4,6 miljarder paket till EU och prognosen för 2025 väntas landa runt 8 miljarder paket. 

– Det väller alltså in en halv miljon paket varje timme i EU. Det är en oroväckande trend, säger Lina och fortsätter:
– När du köper produkter från dessa sajter är risken att de inte följer EU:s regler och att det inte finns någon ansvarig person som kan stå till svars för produkten. Du som konsument får helt enkelt ett sämre skydd. 

En kontroll från Kemikalieinspektionen visade att runt 60 procent av varorna innehöll förbjudna ämnen så som bly, kadmium och ftalater. I mer än hälften av fallen saknades också en ansvarig kontaktperson till importören eller tillverkaren.

Tull på småimport införs 1 juli 2026

Nyligen röstade EU:s medlemsländer igenom att avskaffa tullfrihet på importer under 150 euro. Från och med 1 juli 2026 kommer en tull om tre euro att tas ut. Det kommer som ett svar på de senaste årens kraftiga ökning av paket från andra länder - inte minst från Kina och näthandelsajterna Temu och Shein. 

– Att handla från sådana här sajter kan vara lockande eftersom det är extremt billigt och har väldigt aggressiv marknadsföring där de visar upp mirakelresultat. Men jag tror det är många som inte känner till baksidorna med att handla från dessa plattformar. Många av sajterna ser pålitliga ut och produkter marknadsförs av stora influencers. Det gäller att vara vaksam.

För Lina Livian är EU:s kosmetikalagstiftning mer än ett regelverk. Den är ett skydd för konsumenter i en global och snabbföränderlig marknad.

– Du behöver inte vara kemist eller hudnörd som jag. Så länge du handlar från seriösa aktörer inom EU vet du att produkten är säker att använda.