Två år med skydd av barn och unga på sociala medier – har DSA gjort någon skillnad?

Plattformar på nätet är en stor del av barns och tonåringars vardag – för att umgås, titta på videor, spela och lära. Samtidigt finns risker, som skadligt eller störande innehåll som kan påverka deras mående, och svårigheter att lägga undan telefonen.

Sedan 2024 tillämpas EU:s förordning om digitala tjänster, DSA. Den gäller alla onlineplattformar som är tillgängliga i EU och ska skydda användare, särskilt barn och unga, samt stärka deras rättigheter online.

DSA ställer krav på att plattformar erbjuder en hög nivå av trygghet och säkerhet för minderåriga. De största sociala medierna, som TikTok, Instagram och Snapchat, måste också bedöma och minska risker för unga användare, såsom risk för psykisk ohälsa.

Anmäl dig här

I detta seminarium, arrangerat av EU-kommissionen och Mediemyndigheten, tittar vi på vad som har hänt sedan lagen infördes: har DSA gjort skillnad för barns rättigheter online? Behöriga myndigheter i Sverige och EU-kommissionen presenterar nuläget utifrån tre centrala rättighetsperspektiv:

• rätten att slippa riktad reklam och få begriplig information om rekommendationssystem
• rätten till skydd mot skadligt innehåll samt möjligheten att anmäla och överklaga
• rätten till en säker och ansvarsfull utformning av digitala plattformar
   

Presentationerna följs av en framåtblickande diskussion med representanter från plattformar, myndigheter, akademi och civilsamhälle.

De medverkande är:

Elin Ramos, jurist, Post- och telestyrelsen

Emy Gustavsson, jurist och policyrådgivare, Konsumentverket

Albin Åberg, handläggare, Mediemyndigheten

Adrian Solitander, DSA-kontaktperson Sverige, EU-kommissionen

Emilie Tejeda, utredare/projektledare, Ecpat

Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, Göteborgs universitet

Michelle Kadir, chef Nordeuropa, YouTube

Seminariet modereras av Annika Engström, projektledare Safer Internet Centre, Mediemyndigheten