Äntligen är det midsommar! Den härligaste och konstigaste av svenska högtider, enligt mig, med ett sammelsurium av skir grönska, små grodor, snapsvisor och fallossymboler samt en ständig väntan på regnovädret. Och därefter – det många av oss nu förbereder oss för – Almedalsveckan!
EU-kommissionen är på plats med Europahuset, där vi under tre dagar, i samverkan med Europaparlamentet, håller ca 25 panelsamtal om valet, demokrati, EU:s roll och politik inom klimat, konkurrenskraft, desinformation, försvar och säkerhet, förbindelser med Kina, USA och Kanada – och mycket, mycket mer. Jag kan lova intressanta och spännande samtal, så passa på att komma förbi vårt tält mittemot Kallis om du är i Almedalen!
I veckan har det varit G7-möte i Frankrike. Ett positivt utfall verkar vara ett stärkt engagemang för Ukraina, bland annat genom att ge licenser till företag i Ukraina för att tillverka långdistansrobotar och luftvärnssystem. Även starkare samordning i kampen mot Ebola utlovades samt agerande för att skydda unga på internet. Ledarna diskuterade även hur man bättre kan samverka för att säkerställa tillgången till sällsynta och viktiga metaller och mineraler.
Torsdag och fredag hålls också i Europeiska rådet, där EU:s stats- och regeringschefer möts. Högt på agendan står förstås Ukraina och Sverige med flera har skickat ett brev till ordförande Costa för att lyfta behovet av hårdare tag mot ryska skuggflottan i Östersjön. Utfallet av toppmötet ser vi först på midsommarafton, när detta nyhetsbrev redan skickats ut, men pressmeddelande efter mötet kommer att publiceras här.
På tal om skydd av unga hölls i veckan det slutliga mötet i panelen för barns säkerhet på nätet. Den 13 juli kommer panelen att lägga fram rekommendationer till kommissionens ordförande von der Leyen om hur EU bättre kan skydda minderåriga på nätet. I samband med mötet visar en ny Eurobarometerundersökningden betydande inverkan som skärmtid och sociala medier har på ungdomars psykiska och fysiska hälsa. I genomsnitt tillbringar ungdomar i Europa 4,5 timmar på nätet under en skoldag och 6,1 timmar om dagen på helgerna. 14% av ungdomarna rapporterar att de spenderar mer än 10 timmar om dagen på skärmar. En av tre ungdomar säger att de känner sig stressade, ledsna eller socialt utestängda på grund av sociala medier. Och av de tillfrågade säger en fjärdedel att de har stött på problematiskt innehåll på nätet, inklusive hatpropaganda. Minst sagt skrämmande statistik!
Jag hoppas ni alla får fira en glad och solig midsommar, helt analogt i den riktiga världen, med vänner och familj!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
Slutligt möte i särskild panel för barns säkerhet på nätet och Eurobarometer bekräftar koppling mellan användning av sociala medier och välbefinnand
I tisdags sammanträdde den särskilda panelen för barnsäkerhet på nätet för tredje och sista gången. Den 13 juli kommer panelens medordförande att lägga fram rekommendationer till ordförande Ursula von der Leyen om hur EU:s banbrytande ram för skydd av minderåriga på nätet kan stärkas ytterligare. I samband med den slutliga panelen bekräftar en ny Eurobarometerundersökning den betydande inverkan som överdriven skärmtid och sociala medier har på ungdomars psykiska och fysiska hälsa. I genomsnitt tillbringar ungdomar i hela Europa 4,5 timmar på nätet under en skoldag och 6,1 timmar om dagen på helgerna. Mest slående är att 14% av ungdomarna rapporterar att de spenderar mer än 10 timmar om dagen på skärmar
Kommissionen presenterar handlingsplan för migrationsrutten över den Engelska kanalen
I tisdags lade kommissionen fram en handlingsplan för migrationsrutten över den Engelska kanalen med ett omfattande europeiskt svar på de utmaningar som den olagliga migrationen längs denna rutt innebär. Handlingsplanen innehåller operativa åtgärder som börjar i ursprungs- och transitländerna och sträcker sig längs hela rutten. Det handlar bland annat om att upplösa nätverk för människosmuggling och människohandel, stärka skyddet av de yttre gränserna och öka antalet återvändanden. Olaglig migration längs kanalrutten utgör en tydlig utmaning som orsakar förluster av människoliv till sjöss och skapar betydande krav på gränskontroll, allmän ordning och mottagningskapacitet i de mest direkt drabbade medlemsstaterna. Den underblåser otillåtna förflyttningar inom EU och Schengenområdet och befäster organiserade kriminella nätverk som underlättar smuggling av migranter.
Kommissionen kommer att samarbeta med industrin efter det europeiska medborgarinitiativet om utgivares inaktivering av videospel
Kommissionen kommer att samarbeta med konsumenter och utgivare senast i slutet av 2026 för att undersöka olika sätt att förbättra branschstandarderna, som ett svar på det europeiska medborgarinitiativet Stop Destroying Videogames. Moderna videospel är ofta beroende av utgivarnas servrar för att fungera. Utgivare kan sluta stödja dessa servrar, vilket leder till att spelen blir helt eller delvis ospelbara. Det europeiska medborgarinitiativet uppmanade därför kommissionen att föreslå lagstiftning som säkerställer att spelare kan fortsätta att spela videospel efter det att utgivarna slutat ge stöd till dessa spel kommersiellt.
Lägesrapporten om det digitala decenniet 2026 visar på framsteg, men uppmanar till att överbrygga strukturella klyftor för att uppnå målen för 2030
EU-kommissionen offentliggjorde den fjärde lägesrapporten om det digitala decenniet, som visar att Europa har gjort framsteg med sina mål för den digitala omställningen fram till 2030, såsom säker och hållbar digital infrastruktur och digitalisering av offentliga tjänster – men utmaningen är nu att leverera resultat i stor skala, hastighet och konsekvens. Rapporten kommer i samband med att kommissionen offentliggjorde den senaste särskilda Eurobarometern, som visar att en överväldigande majoritet av européerna anser att digital politik är en topprioritering för EU och ger sitt starka stöd till en mer autonom europeisk digital framtid.
Kommissionen välkomnar stor överenskommelse om uppdaterade rättigheter för flygpassagerare
Europeiska kommissionen välkomnar den politiska överenskommelse som nåtts mellan Europaparlamentet och rådet om översynen av EU:s flygpassagerares rättigheter. Detta banbrytande avtal är den första översynen av dessa regler på över två decennier. Det moderniserar och stärker EU:s flygpassagerares rättigheter genom att förtydliga befintliga bestämmelser och stärka rättssäkerheten för resenärer, flygbolag och tillsynsmyndigheter i hela unionen. Den politiska överenskommelsen innehåller bland annat tydligare regler om rätt till ersättning vid förseningar och skadeståndsförfaranden, förbättrade rättigheter för passagerare med nedsatt rörlighet och funktionsnedsättning och ett förbud mot no-show-policyer för returflygningar.
Kommissionen välkomnar politisk överenskommelse om frön och andra växtförökningsmaterial
EU-kommissionen välkomnar den politiska överenskommelse som rådet och Europaparlamentet nådde i måndags om översyn och förenkling av EU:s regler för växtförökningsmaterial. Avtalet uppdaterar de nuvarande reglerna och gör det möjligt för producenter och företag att dra nytta av den senaste innovationen, tekniken och digitaliseringen på området. Översynen lägger också samman dagens olika direktiv till en enda förordning, vilket ger större rättslig klarhet och enhetlighet för operatörer och offentliga myndigheter. Växtförökningsmaterial är frön och annat växtmaterial som används för att producera nya växter. De utgör grunden för jordbruket och säkerställer att jordbrukare och jordbruksindustri har växter som uppfyller deras behov. Att ha rätt växter kan bidra till att öka växternas och grödornas motståndskraft, bekämpa resistens mot vissa skadedjur och produktivitet. De nya reglerna kommer att ge garantier för kvaliteten på dessa produkter och stärka denna sektor i Europa.
Rapport: Europas badvatten är säkra att bada i
Från Atlanten till Medelhavet uppfyllde de allra flesta badvatten i Europa EU:s hårdaste krav för utmärkt badkvalitet 2025, enligt den senaste årliga badvattenrapporten som publiceras i dag. Detta motsvarar 85 % av Europas badplatser, och 96 % av alla övervakade badplatser i EU uppfyller minimikvalitetskrav, och endast 1,5 % klassas som ”dåliga”. Dessa uppgifter visar också att i sin helhet har kvaliteten på badvatten i hela Europa varit stabil jämfört med föregående år. Den största andelen badvatten av utmärkt kvalitet finns i Österrike, Bulgarien, Cypern och Grekland med totalt 95 % eller mer. Badkvaliteten i kustvatten är i allmänhet bättre än i floder och sjöar. År 2025 klassificerades 88 % av kustbadvattnen i EU som utmärkta, jämfört med 78 % av inlandsbadvattnen.
EUROPEISKA RÅDET - EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Kommande rådsmöten
18-19 juni: Europeiska rådet. 22-23 juni: Rådet (jordbruk och fiske). 25 juni: Miljörådet. 26 juni: TTE-rådet (energifrågor).
Konkurrenskraft, EU:s långtidsbudget för 2028–2034 och situationen i Ukraina frågor på toppmötet
Den 18-19 juni träffas EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för ett toppmöte. Mot bakgrund av det utmanande geopolitiska läget ska ledarna diskutera frågor som påverkar både medborgare och företag, bland annat konkurrenskraft, EU:s långtidsbudget för 2028–2034, situationen i Mellanöstern, migration och olaglig narkotika. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta för att berätta om den senaste utvecklingen i Ukraina.
EUROPARLAMENTET
Plenarsession i Strasbourg
Plenarsessionen i Strasbourg har varit fullspäckad för europaparlamentarikerna. I måndags röstade de igenom förenklingar av EU:s regler för artificiell intelligens (AI), som en del av det så kallade digitala omnibuspaketet. Detta innebär bland annat ett förbud mot användningen av AI för att skapa material som föreställer sexuella övergrepp mot barn. Ledamöterna har även gett sitt slutgiltiga godkännande till två lagförslag som genomför EU:s tullåtaganden enligt det gemensamma uttalandet mellan EU och USA som skulle avskaffa de flesta tullar på industri- och jordbruksvaror från USA. Parlamentet har också antagit förenklade regler för tillgång till klimatresistenta växter för ett mer hållbart jordburk. Igår röstade ledamöterna igenom nya regler för återvändande som kommer att säkerställa att personer som saknar rätt att stanna i EU lämnar unionen när de fått ett återvändandebeslut. Slutligen mottog 2025 års Sakharovpristagare Andrzej Poczobut sitt pris i Strasbourg.
Övrigt
Nytt avsnitt av EU Finance Podcast: biter sanktionerna på Ryssland?
I det senaste avsnittet av Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionens (DG FISMA) podd "EU Finance Podcast" pratar EU-kommissionens sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner mot Ryssland, David O'Sullivan, om hur sanktionerna biter efter fyra år av krig i Ukraina. Under de senaste fyra åren har Ryssland inte kunnat uppnå sina olagliga krigsmål, men har begått otaliga barbarier, krigsförbrytelser och mord mot Ukraina och dess folk. Sanktioner är ett av de verktyg som EU har använt för att bidra till att försämra Rysslands krigsmaskineri.
FAKTARUTAN
Sysselsättningen bland nyutexaminerade uppgick till 83 % 2025
År 2025 var sysselsättningsgraden för unga vuxna i åldern 20–34 år som nyligen avslutat gymnasieutbildning eller högre utbildning i EU 83,0 %, en ökning från 82,3 % 2024. Under de senaste 11 åren har denna takt förbättrats med 7,5 procentenheter.
Sysselsättningsgraden för nyutexaminerade med högre utbildning 2025 var 87,0 %, nästan 10 procentenheter högre än för personer med medelhög utbildning på 77,2 %.
Bland EU-länderna hade Malta den högsta sysselsättningsgraden bland nyutexaminerade med 91,0 %, före Tyskland (90,6 %) och Nederländerna (90,1 %). I det andra skalan hade Grekland (62,4 %), Italien (71,8 %) och Rumänien (72,7 %) den lägsta sysselsättningsgraden.
Högre sysselsättning för män än för kvinnor
På EU-nivå var sysselsättningsgraden bland nyutexaminerade högre för män (84,4 %) än för kvinnor (81,5 %).
Tjeckien hade den högsta sysselsättningsgraden för män (92,4 %), följt av Nederländerna (92,1 %) och Tyskland (92,0 %). Grekland (56,8 %), Italien (73,3 %) och Rumänien (74,9 %) hade däremot de lägsta nivåerna.
För kvinnor hade Malta (90,5 %), Tyskland (89,0 %) och Österrike (88,8 %) de högsta siffrorna, medan de lägsta noterades i Grekland (68,6 %), Italien (70,2 %) och Rumänien (70,3 %).
I 18 EU-länder var sysselsättningsgraden bland nyutexaminerade högre för män än för kvinnor. Bland dessa länder var skillnaderna störst i Tjeckien (+12,2 procentenheter), Lettland (+10,3 procentenheter) och Slovenien (+6,3 procentenheter). I de länder där sysselsättningsgraden var högre för kvinnor fanns de största skillnaderna i Grekland (+11,8 procentenheter), Estland (+5,0 procentenheter) och Finland (+4,4 procentenheter).
I Sverige hade 89 % av de nyutexaminerade männen, och 85 % av kvinnorna, år 2025 ett jobb.
EVENEMANG
Europahuset i Almedalen
Under årets Almedalsvecka deltar EU-kommissionens representation i Sverige och Europaparlamentets kontor i Sverige med ett fullspäckat seminarieprogram den 23-25 juni! Under veckan kommer vi att avhandla allt från försvar och säkerhet, till geopolitik, klimat, teknikracet, konkurrenskraft och EU:s roll i världen. Besök oss i Europahuset i Visby, eller följ seminarierna online via Youtube.
Datum: 23/06/2026 - 25/06/2026
Plats: Strandvägen, plats 521, Visby
Organisatör: EU-kommissionens representation i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Vill du vara med på sändlistan för nyhetsbrevet? Anmäl dig här.
- Publiceringsdatum
- 18 juni 2026
- Upphovsman
- Representationen i Sverige