Kommissionens nya handlingsplan mot nätmobbning

–  Nätmobbning får allvarliga konsekvenser. Den skadar och ibland dödar människor vi älskar. Att bekämpa nätmobbning innebär därför att rädda liv, säger Glenn Micallef, kommissionär med ansvar för rättvisa mellan generationerna, ungdomsfrågor, kultur och idrott.

Varför behövs handlingsplanen?

Nätmobbning kan ske i olika former, exempelvis genom elaka kommentarer, ryktesspridning och kränkande inlägg. Ett av sex barn mellan 11 och 15 år i Europa uppger att de blivit utsatta, och ett av åtta barn i samma ålder medger att de utsatt andra. De senaste åren har nätmobbning varit den främsta anledningen till att människor i EU tagit kontakt med Centrum för ett säkrare internets hjälplinje. Statistik från Eurostat visar att 54,2 procent av EU-medborgare och 60,6 procent av svenskar mellan 16 och 29 år mottagit elaka eller nedvärderade meddelanden online under 2025.

Av EU:s barn och unga använder 97 procent internet dagligen, och deras grundläggande rättigheter och mentala hälsa måste skyddas både offline och online. Handlingsplanen är viktig för att barn ska kunna ta del av digitala möjligheter, såsom att lära sig av kunskapsplattformar och kommunicera med vänner, utan att utsättas för mobbning.

Samsyn

Handlingsplanen innehåller en samsyn i fråga om begreppet nätmobbning, vilket tidigare inte har funnits i EU: 

”Nätmobbning avser beteende som utförs med hjälp av digital teknik, med avsikten eller följden att en person eller en grupp av personer upprepade gånger eller kontinuerligt förödmjukas, utesluts, misshandlas, trakasseras eller skadas.”

Genom en bättre samsyn blir det lättare för medlemsstaterna att med ett gemensamt grepp hantera och förebygga nätmobbning. 

– Budskapet är tydligt: när vi är starkare tillsammans, är vi säkrare online, säger Micallef.

Bygger på tre pelare

Handlingsplanen bygger på tre pelare:

1. Samordning: medlemsstater, intressenter, onlineplattformar och andra berörda aktörer ska arbeta tätt ihop för att förhindra nätmobbning, bl.a. genom att snabbt anmäla och ta bort skadligt innehåll. Dessutom ska de riktlinjer i förordningen om digitala tjänster som rör minderåriga skärpas.
2. Förebyggande och medvetenhet: barn och lärare ska få större digital kunskap. Det ska ske genom tydligare riktlinjer för lärare och ökade resurser för Centrum för ett säkrare internet och Bättre internet för barn-plattformen som kan användas av lärare som undervisningsmaterial i skolan, men även av barn och vuxna för att få information om nätmobbning.  Kunskap förbättrar i sin tur förmågan att hantera problemet och bryta stigmatiseringen kring nätmobbning. Initiativ att förhindra nätmobbning ska också tas på andra ställen barn och unga spenderar tid, som i idrottsverksamhet och ungdomsgårdar.
3. Rapportering och stöd: Medlemsstaterna ska stödjas i att ta fram en nationell onlinesäkerhetsapp. Kommissionen ska ta fram en ritning av appen, och sedan är det upp till medlemsstaterna att anpassa, översätta och ansluta appen till nationella tjänster. Appen ska göra underlätta anmälan och stödja dem som utsatts för nätmobbning. Att anmäla nätmobbning ska vara enklare än att utsätta någon för det. Bevis på nätmobbning ska också kunna sparas i appen.

Barns åsikter viktiga i utformandet

EU-kommissionen förberedde handlingsplanen i samråd med exempelvis nationella myndigheter, forskningsorganisationer och vårdnadshavare, men det är barns röster som har varit de viktigaste. I olika former har barn fått uttrycka sina tankar och idéer. Exempelvis har 6300 barn deltagit i en onlineundersökning om nätmobbning. Barnens tankar har bidragit till att forma handlingsplanen utifrån det som barnen erfarit online.

Det finns redan riktlinjer för att skydda minderåriga online genom förordningen om digitala tjänster, som bland annat förbjuder beroendeframkallande funktioner hos onlinetjänster. Förordningen ligger till grund för den nya handlingsplanen.

Här kan du läsa mer om handlingsplanen.