Skip to main content
Representationen i Sverige logo
Representationen i Sverige
Sverige, EU och digitaliseringen

Digitala mål för 2030

Den fortsatta digitala utvecklingen kommer att kräva satsningar på superdatorer, snabb uppkoppling och molntjänster, men minst lika viktigt är kompetenta medborgare som kan utnyttja möjligheterna. Det krävs också snabbfotade företag som kan leverera vad vi medborgare önskar oss av nya varor och tjänster i en vässad konkurrens.

Framtiden och EU:s digitala kompass inför 2030

En kompass omgiven av fyra ord; skills, infrastructures, business och government
Kompetens, infrastruktur, företag och myndigheter - mycket måste förstärkas för att vi ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

I en detaljerad plan har EU-kommissionen satt upp mål för ett fullt digitaliserat Europa år 2030. Hur detta framskrider går att följa år från år via det digitala ekonomiska samhällsindexet DESI (se mer nedan).

För år 2030 är visionen bland annat att:

  • Minst 80 procent av befolkningen har grundläggande digital kompetens.
  • Minst 20 miljoner IT-specialister finns att tillgå – av bägge könen.
  • 100 procent av offentliga nyckeltjänster kan göras på nätet och alla har tillgång till sin digitala sjukvårdjournal.
  • Uppkoppling i minst en gigabit finns för alla, 5G överallt.
  • EU:s andel av global tillverkning av halvledare ska ha ökat till minst 20 procent, ska ha en första europeisk kvantdator och 10 000 klimatsäkra noder som fördelar data- och molnkapacitet (edge computing),
  • 75 procent av företagen använder AI, stora data och moln och det finns dubbelt så många ”enhörningar” (snabbväxande högteknologiska företag) medan 90 procent av småföretagen digitaliserat i viss grad.

Digitala mål för 2030

En digital inre marknad för varor och tjänster

En öppen konkurrens släpper fram innovativa lösningar och skapar nya arbetstillfällen. Då kan inte dominanta företag få utnyttja sitt övertag till att pressa undan nykomlingar på nätet. Enligt ett EU-förslag till lag om digitala marknader ska så kallade grindvakter (sådana som samlar många försäljare på sin egen plattform) inte tillåtas att utnyttja sin unika position till att styra över kunder till sina egna butiker. Lagen benämns ofta DMA efter engelskans ”Digital Markets Act”.

Ett EU-förslag till lag om digitala tjänster ska stötta den positiva utvecklingen med nya tjänster som tillkommit under senare år. Samtidigt ska illegalt och skadligt innehåll på nätet hållas borta. Stora plattformar får ett särskilt ansvar för vad som sägs på deras plattformar och ska snabbt kunna rensa bort illegalt innehåll på nätet. Alla nätbolag måste vara öppna med vilka algoritmer de använder så att kunderna förstår varför de får se vissa saker i sitt flöde men inte annat. Lagen benämns ofta DSA efter engelskans ”Digital Services Act”.

Presentation av lagförslagen om digitala tjänster och digital marknad

Säkerhet på nätet

För medborgarna är kanske GDPR en av de mer bekanta EU-lagarna som trätt i kraft – skyddet av personuppgifter. Sedan 2018 måste alla som samlar in personuppgifter på nätet (om kunder, föreningsmedlemmar, hemsidans användare…) informera den berörda personen om vad man samlar in och hur uppgifterna används samt ge dem en chans att säga nej. EU avtalar med sina handelspartners i världen om motsvarande nivå av skydd för européers persondata i andra länder när sådana uppgifter blir en del av handelsutbytet, som t ex passagerarinformation vid en resa eller när företag sparar kunduppgifter i datamoln som ligger utanför EU.

Snart blir kanske eID lika bekant för EU-medborgarna. Förslaget är att inom några år ge alla tillgång till en elektronisk identitet giltig i hela EU som kan bäras med i mobilen eller datorn, där man kan lägga in körkort, vaccinintyg, bankID eller ens universitetsexamen.

Som en följd av digitaliseringen blir cybersäkerhet en allt viktigare fråga. Det kan handla om att slippa få sin identitet stulen eller bli rånad på nätet. Det handlar också om att val ska kunna genomföras korrekt och att sjukhus och energinätverk behöver skyddas mot sabotage. EU-länderna har ett nära samarbete om cybersäkerhet mellan berörda nationella myndigheter, understött av bl a EU:s cybersäkerhetsexperter på myndigheten Enisa och cyberforskningsenheten Atlas liksom ett kompetenscentrum för cybersäkerhet.

Skydd av personuppgifter i EU

En europeisk e-identitet

Cybersäkerhetspolitik

EU-centrum för cybersäkerhet i Bukarest

Artificiell intelligens

Självlärande robotar är redan verklighet, självkörande bilar likaså. EU-kommissionen har föreslagit lagstiftning som utgår från grundläggande principer som ställer människan i centrum.
Det kommer att finnas proportionerliga och flexibla regler för de särskilda risker som är förbundna med AI-systemen, och de högsta standarderna i världen kommer att fastställas. Den samordnade planen beskriver de policyändringar och investeringar som behövs i EU-länderna för att stärka Europas ledning i utvecklingen av människocentrerad, säker, inkluderande och tillförlitlig AI.

Europa rustat för den digitala tidsåldern: Artificiell intelligens

Det digitala Sverige

Via en årlig rapport om den digitala ekonomin i samhället (DESI-rapporten) följer EU-kommissionen sedan 2015 medlemsländernas digitala utveckling. Sverige placerar sig i 2020 års rapport på en hedrande andra plats i EU-rankingen. Sveriges samlade poängtal när alla delområden mätts var 69,7 poäng att jämföra med EU-genomsnittet på 52,6 poäng.
Etta låg Finland som gör bättre ifrån sig än Sverige på bland annat medborgarnas möjlighet att göra myndighetsärenden på nätet men också i hur mycket företagen utnyttjar digitalisering. Även inom 5G ligger Finland mycket längre fram.

En av Sveriges absoluta styrkor är hur mycket svenskarna har lärt sig att använda datorer och internet, både på jobbet och privat (digital kompetens). Sverige placerar sig också som tvåa när kvinnors deltagande i digitaliseringen jämfört med män mäts. Klyftan i Sverige är minimal mellan vilket av könen som gör digitala bankärenden eller deltar i zoom-möten.

Områden där Sverige inte rankar högt i EU-jämförelsen är hur utbrett bredband är på landsbygden (23 av 27), hur långt 5G-tekniken är utrullad (13 av 27) och tillgång till nästa generations snabba bredband (18 av 27)

DESI-rapporten om Europas digitalisering:

DESI-rapporten om Sveriges digitalisering:
https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/desi-sweden

Myndigheten DIGG ger en sammanfattning över hur Sverige klarat sig i rapporten