EU-kommissionens nyhetsbrev den 10 november 2023

Kära EU-intresserade!

Givet den globala utvecklingen har diskussionen vad det gäller nästa utvidgning av EU gått från ”om” till ”när”. Veckans ”snackis” är därför helt klart EU-kommissionens utvidgningspaket för 2023, som innehåller en detaljerad bedömning av läget och de framsteg som gjorts av Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och för första gången även Ukraina, Moldavien och Georgien på deras respektive väg mot anslutning till Europeiska unionen. Givet de resultat som uppnåtts av Ukraina och Moldavien och de pågående reformansträngningarna har kommissionen rekommenderat rådet att inleda anslutningsförhandlingar med dessa båda länder, och likaså med Bosnien och Hercegovina så snart nödvändiga kriterier uppnåtts. Dessutom rekommenderas att Georgien får status som kandidatland. Rapporten betonar även ännu en gång att en anslutning till EU är och förblir en meritbaserad process som är helt beroende av de faktiska framsteg som varje land gjort.

Samtidigt med rapporten om utvidgningen presenterade EU-kommissionen en tillväxtplan för västra Balkan. Att närma sig EU ekonomiskt är en viktig faktor för att länderna på västra Balkan ska kunna bli EU-medlemmar. Konvergensen mellan västra Balkan och EU går inte tillräckligt snabbt i nuläget och genomsnittlig BNP per capita i köpkraft för våra partner på västra Balkan ligger endast på 30–50% av EU-genomsnittet. Tillväxtplanen syftar till att ge regionen vissa av EU-medlemskapets fördelar redan före anslutning. Vi vet att den främsta drivkraften för ekonomisk tillväxt för de länder som anslutit sig till EU i tidigare utvidgningsfas har varit integrationen med EU:s inre marknad. Målet bör vara att göra det möjligt för partnerländerna att intensifiera arbetet med reformer och investeringar som betydligt påskyndar utvidgningsprocessen och tillväxten i deras ekonomier. För att uppnå detta föreslår kommissionen ett reform- och tillväxtprogram på 6 miljarder euro för västra Balkan för perioden 2024–2027. Utbetalning görs först efter genomförandet av överenskomna reformer. Om förslaget om en tillväxtplan antas av rådet och Europaparlamentet väntar en liknande övning som den för återhämtningsplanen inom EU. Varje land får göra en plan över reformer och investeringar som de vill genomföra för att främja tillväxt. Planen ska sedan godkännas innan finansiering kan utlovas.

För en månad sedan nämnde jag att kommissionen gjort en positiv bedömning av Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan. Igår godkände rådet planen. EU:s bidrag till planen uppgår nu till 40 miljarder kronor (3,45 miljarder euro) och gäller 16 reformer och 14 investeringar.

Här på hemmaplan laddar vi inför nästa veckas EU Days Lund, där vi under två dagar får ta del av intressanta panelsamtal och talare inom ämnen som EU:s väg framöver, konkurrenskraft, grön omställning, innovation och AI. Jag hoppas vi ses där!

I samband med EU Days Lund, samlar vi också de nordiska Europa Direkt-kontoren – våra lokala/regionala EU-informationskontor som gör ett fantastiskt jobb med att prata med skolor, näringsliv och allmänheten på lokal nivå - för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Vi har också glädjen att träffa SUHEN-gänget, dvs. studenter aktiva i Sveriges Universitets och Högskolors europeiska nätverk. Mycket av diskussionerna och mötena i Lund kommer förstås att fokusera på hur vi alla kan samverka under våren för att lyfta intresset för valet till Europaparlamentet den 9 juni och se till att så många som möjligt går och röstar. 

Jag önskar er en höstlig och fin vecka!

Annika Wäppling Korzinek

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige