Kära EU-intresserade,
De senaste månaderna har hotbilden över Europa påtagligt förvärrats. Än en gång har närmast otänkbart ryskt agerande blivit verklighet. Denna gång är det inte bara ett konkret hot mot ett grannland, Ukraina, utan därtill ställer Ryssland ultimativa krav som i praktiken innebär en begränsning i europeiska staters möjlighet att självständigt besluta om sin säkerhetspolitiska inriktning. Det är därför betryggande att USA, försvarsalliansen NATO och Εuropeiska unionen varit entydiga i att rysk aggression mot Ukraina kommer att mötas med mycket kraftfulla sanktioner mot Ryssland och att de ryska ultimativa kraven är oacceptabla. Med detta sagt så finns det frågor inom ramen för den existerande europeiska säkerhetsordningen där väst under ledning av USA har intresse av att om möjligt finna överenskommelser med Ryssland för att minska spänningar. Den dialogen inleddes i Genève i måndags. Huruvida Ryssland är villigt att konstruktivt ta den möjligheten kommer att visa sig under den närmsta tiden. Samordningen mellan NATO och Europeiska unionen är föredömlig inte minst genom det mycket aktiva förankringsarbetet från amerikansk sida. Ryska försök att så splittring har inte varit framgångsrika.
På nyårsafton inledde EU-kommissionen samråd om villkoren för att kärnkraft och naturgas skall inordnas under taxonomins hållbarhetskriterier. Taxonomin styr och mobiliserar privata investeringar i verksamhet som behövs för att uppnå målet om klimatneutralitet 2050. EU-kommissionen gör bedömningen att både kärnkraft och naturgas är nödvändiga för att klara energiomställningen och för att fasa ut mer skadliga energikällor som kol. EU-kommissionens förslag innehåller tydliga och stränga villkor som investeringar i de båda energislagen måste uppfylla för att klassificeras som hållbara inom taxonomin. Det är inte förvånande att EU-kommissionens förslag lett till en hel del diskussion, inte bara i Sverige. Synen på både naturgas och kärnkraft delar EU:s medlemsländer. Samtidigt är de flesta medvetna om att båda energislagen är nödvändiga för att uppnå de gemensamma klimatmålen. Samrådet avslutas den 21 januari och därefter färdigställer EU-kommissionen de slutliga villkoren. Då medlemsländerna givit EU-kommissionen befogenhet att fatta beslut så blir det ingen ytterligare förhandling. Däremot har både EU-parlamentet och medlemsländerna i rådet begränsade möjligheter att under en period av upp till sex månader efter EU-kommissionens beslut invända mot rättsakten. Villkoren träder därefter i kraft från den 1 januari 2023.
Under måndagen den 10 januari besökte hälsokommissionären Stella Kyriakides Stockholm. Kommissionär Kyriakides höll överläggningar med socialminister Lena Hallengren om pandemin och planeringen inför det svenska ordförandeskapet våren 2023. Omikron-varianten har lett till kraftiga smittökningar i alla EU:s medlemsländer och både ministern och kommissionären betonade vikten av att EU:s medborgare vaccineras. Kommissionär Kyriakides besökte också den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC i Solna som spelar en viktig roll i de gemensamma europeiska ansträngningarna att övervinna pandemin.
Slutligen är 80 % av den vuxna befolkningen inom EU fullvaccinerade och 956 miljoner doser vaccin har distribuerats inom EU. (Källa ECDC, 12/1 2022)
Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 12 januari 2022
- Upphovsman
- Representationen i Sverige