EU-kommissionens nyhetsbrev den 17 november 2023

Kära EU-intresserade!

Vilka fantastiska ”EU Days Lund” vi har haft den här veckan! Studenter, näringsliv, tjänstemän, studentradio och allmänhet kom till Stadshallen i Lund och diskuterade EU med oss i dagarna två. Många av samtalen tog avstamp i det osäkra globala läge vi befinner oss i och fokuserade på framtidsfrågor som: vilket EU vill vi ha? Hur kommer utvidgningen påverka EU? Vad ska Sveriges roll vara i EU? Men vi hade också intressanta diskussioner om värderingar, grön omställning, exponentiell omställning, konkurrenskraft och AI. Det jag allra mest tar med mig är hur oerhört viktigt det är att träffas, intellektuellt utmana varandra och orka djupdyka tillsammans i de här viktiga frågorna. Det är viktigt för vår demokrati och för EU:s legitimitet. EU Days Lund har nu etablerat sig som ett årligt evenemang, och vi är så tacksamma för våra samarbetspartners Lunds kommun, Lunds Universitet och Europa Direkt Lund. Det finns dock gott om plats för fler av dessa sammankomster i Sverige – i vilken stad anordnas nästa EU Days?

Om du missade evenemanget kan du se sändningarna i efterhand och ta del av vår livebevakning från veckan i sociala medier. 

I veckan publicerade EU-kommissionen sin höstprognos för medlemsländernas ekonomiska utveckling. För Sverige ser den närmaste framtiden fortsatt dyster ut, med en fortsatt negativ tillväxt under 2024, vilken sedan förväntas sakta vända uppåt under 2025. En bidragande orsak till den negativa tillväxten är att den svenska ekonomin är mer räntekänslig än andra EU-länders. Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig och arbetslösheten förväntas landa på 8,6 % 2024 (7,6 % 2023). Inflationen väntas sjunka till 1,8 procent nästa år, delvis till följd av lägre energipriser, jämfört med 3,5 % i EU. De offentliga finanserna kommer att försvagas till följd av den fortsatt svaga ekonomiska utvecklingen, vilket blir särskilt utmanande för många kommuner och regioner. Det ska dock tilläggas att det globala säkerhetsläget gör att dagens ekonomiska prognoser är behäftade med en ovanligt stor portion osäkerhet. Vid presskonferensen i onsdags underströk EU-kommissionären Gentiloni att ”den pågående konflikten i Mellanöstern hittills haft en begränsad ekonomisk inverkan utanför regionen, men ökade geopolitiska spänningar har ytterligare ökat osäkerheten och riskerar att påverka framtidsutsikterna”.

En fråga som också till stor del påverkar vår ekonomiska utveckling är kompetensförsörjning och den skriande brist på arbetskraft och kompetens som vi ser i EU. 74% av företagen i EU säger sig ha svårt att hitta rätt kompetens. Den här bristen är inte endast inom högkvalificerade jobb, såsom ingenjörer för att säkerställa grön och digital omställning, utan i alla sektorer, inte minst inom hälso- och sjukvård, turism, omsorg och skola. De demografiska förändringarna kommer dessutom att förvärra utmaningarna på arbetsmarknaden. EU:s befolkning i arbetsför ålder kommer att minska från 265 miljoner 2022 till 258 miljoner 2030. För att lyfta den här allvarliga situationen, la EU-kommissionen denna vecka fram en rad nya initiativ i kompetens- och talangpaketet. Syftet är att göra EU mer attraktivt för talanger från länder utanför EU och underlätta rörligheten inom EU. För att åstadkomma detta krävs satsningar på ett stort antal fronter, t.ex. fortbildning och omskolning samt att avskaffa hinder på den inre marknaden, förenkla och snabba upp erkännandet av kompetens och kvalifikationer, och locka till sig kompetens och talanger från andra delar av världen. 

Till frågan om kompetensförsörjning kan vi lägga vår ständiga pitch – vi behöver brådskande fler svenskar i EU:s institutioner! 

Jag önskar er en fin vecka!

Annika Wäppling Korzinek

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige