EU-kommissionens nyhetsbrev den 2 november 2021

Kära EU-intresserade,

Imorgon lägger EU-kommissionen fram förslag på ytterligare mått och steg för att stärka den europeiska banksektorn. Sektorn är särskilt viktig för de stora investeringar som den gröna och digitala omställningen för med sig. Målsättningen med förslagen är att ytterligare bidra till stabilitet på finansmarknaden och därmed säkra ett kontinuerligt flöde av finansiering till den reala ekonomin. Förslagen bygger vidare på det redan välutvecklade europeiska regelverket för sektorn och uppfyller de internationella standarder för att stärka banksystemet känt som Basel III. De föreslagna reglerna beaktar den teknologiska utvecklingen inklusive cyberhot och de globala klimatutmaningarna. Visserligen har tidigare reformer redan hanterat många av de utmaningar som finns i banksystemet, vilka genomfördes efter finans- och eurokrisen, dock finns det fortfarande svagheter och det är just dessa som EU-kommissionens förslag avser att hantera. 

Från representationens sida arrangerade vi ett möte i måndags med EU-kommissionär Johannes Hahn och företrädare för stora svenska institutionella investerare. EU-kommissionen är i färd med att bli världens största utgivare av obligationer som finansierar gröna investeringar i medlemsländerna. Utgivningen följer återhämtningsfonden där minst 37% av investeringarna skall vara gröna. Intresset bland investerarna för dessa gröna obligationer var stort.

Den 31 oktober inleds FNs stora klimatkonferens, COP 26, i Glasgow. Det sker mot bakgrund av oroande signaler om att världen är på väg att missa åtagandena från klimatmötet i Paris 2015 och 1.5 gradersmålet. Det blir därför viktigt att världssamfundet i Glasgow kommer överens om att höja ambitionerna. Europeiska unionen ligger väl till för att ta en ledande roll. De överenskomna målen om klimatneutralitet 2050 och åtminstone 55% minskning av växthusgaser redan 2030 är långtgående och EU-kommissionens förslag till åtgärdspaket i ”Fit for 55” identifierar hur de kan infrias. USA har också höjt ambitionerna. Nu blir det viktigt att övriga aktörer tar krafttag. Ansvaret vilar särskilt tungt på de stora utsläppsländerna som Kina och Indien. Till detta kommer att den fond för de mer utsatta och fattigare länderna som sattes upp i Paris ännu inte fyllts. Åtagandet var att den rikare delen av världen skulle bidra med 100 miljarder dollar per år till 2025. Visserligen har Europeiska unionen bidragit med 30 miljarder dollar per år och därmed levererat, men fortsatt inväntas andra stora givares bidrag. Fonden är av stor betydelse för att fattigare länder skall orka med den nödvändiga omställningen. Glasgow föregås av ett toppmöte mellan länderna i G20 i Rom i slutet av denna vecka. Resultatet av mötet, som förhoppningsvis signalerar höjda ambitioner, blir av stor betydelse för det fortsatta arbetet.

De kraftigt ökade energipriserna är oroande och frestar på samarbetet i EU. Frågan diskuterades vid det Europeiska rådet i förra veckan och idag hålls ett extrainsatt energiministermöte i Luxemburg. För många EU-länder är just energipriser en ytterst känslig fråga. Rörelsen de gula västarna i Frankrike hade sitt ursprung i en höjning av bensinpriset. Frågan som nu diskuteras är vad som kan göras för att lätta bördan för hushåll och företag. EU-kommissionen har presenterat en verktygslåda med förslag på åtgärder som medlemsländerna kan använda i det korta perspektivet, t.ex. inkomststöd eller skattesänkningar. Andra frågor som diskuteras är om reglerna för den europeiska el- och gasmarknaden, som är integrerad, behöver ändras, eller frågan om frivillig gemensam upphandling av gas eller ökade lagringsmöjligheter. Från EU-kommissionen har vi varit tydliga med att de ökade kostnaderna för utsläppsrätter endast till liten del påverkar energipriserna. Förklaringen ligger istället i en kombination av minskad tillförsel av gas till spotmarknaden, ogynnsamma väderförhållanden, i synnerhet för vindkraften, och en kraftigt ökad efterfrågan som följd av den globala återhämtningen.

Slutligen är 74,5 % av den vuxna befolkningen inom EU fullvaccinerade och 751,2 miljoner doser vaccin har distribuerats inom EU. (Källa ECDC, 26 oktober)

Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige