Vilket år vi har bakom oss! Det här är min sista krönika för i år, så jag tänker ge mig på att försöka sammanfatta EU-året och erinra om några av de höga topparna, och kanske några djupare dalar.
Första halvåret låg mycket av EU:s fokus på upptakten till Europaparlamentsvalet som hölls i början av juni. Det låg oro i luften om att rösterna med en mer EU-fientlig och antidemokratisk inställning skulle ta större plats i debatten och i Europaparlamentet. Den oron kom till viss del på skam, och de pro-demokratiska krafterna övervägde. Europaparlamentet har visserligen en starkare förskjutning åt höger på det politiska spektrumet efter valet, men den stora ”mainstream-mitten” är fortfarande den dominerande kraften. Som en följd av EU-valet fick Ursula von der Leyen förnyat förtroende som ordförande, och från och med den 1 december har vi en ny EU-kommission på plats, som redan har rivstartat mandatperioden.
EU-valet var långt ifrån det enda valet detta supervalår. Det som dominerade media och mångas medvetande var ändå valet i USA och Trumps stundande återkomst till presidentposten. Nu tillträder han visserligen först om en månad, men den senaste tiden har vi ändå spekulerat mycket om vad detta innebär för stödet till Ukraina och Nato, vad eventuella nya tullar kommer att betyda för EU:s exportindustri och hur Trumps återinträde kommer att påverka den geopolitiska balansen med Kina.
EU:s politiska fokus under 2024 har legat mycket på Ukraina – hur EU på bästa sätt ska stödja landet med militär och ekonomisk kapacitet, genomdriva sanktionerna mot Ryssland, kunna använda frysta ryska resurser, öka vapenproduktionen i EU och samtidigt behålla enigheten mellan EU:s medlemsländer. Geopolitik är överhuvudtaget EU:s stora utmaning – den eskalerande situationen i Mellanöstern, de fortsatt problematiska relationerna med Kina, Nordkoreas militära stöd till den ryska invasionen av Ukraina och nu sedan alldeles nyligen ett nytt läge i Syrien där vi ännu inte vet åt vilket håll det barkar. Det står klart att de geopolitiska utmaningarna kommer fortsätta att dominera EU:s dagordning 2025.
Som avslutning på von der Leyens första mandatperiod fick vi under våren till slut migrations- och asylpakten på plats, och vi har under året sett ett allt växande fokus på EU:s konkurrenskraft, med tre viktiga rapporter som kommer att vara tongivande inför den nya mandatperioden: Lettas rapport om den inre marknaden, Draghis om konkurrenskraft och Niinistös om beredskap och säkerhet.
Jag passar även på att skicka med några smakprov inför 2025, där vi ser framför oss politiska förslag inom just konkurrenskraft, försvar och säkerhet, beredskap och en ny grön industriell giv. Och vi på representationen tänker även ta tillfället i akt att fira att Sverige 2025 har varit med i EU i 30 år. Håll utkik i våra sociala mediekanaler, så att du inte missar något!
Men det tar vi nästa år. Nu är det äntligen dags för vila, julmat, Kalle Anka, knäck och juleljus.
Jag önskar Dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
EU DENNA VECKA
Europeiska planeringsterminen: EU-kommissionen pekar ut socioekonomiska utmaningar
Den 18 december presenterade EU-kommissionen andra delen av den europeiska planeringsterminens höstpaket. Syftet är att peka ut socioekonomiska utmaningar och vägleda medlemsländerna i hanteringen av dem. I år är Sverige ett av de tio medlemsländer som kan påverkas eller riskerar att påverkas av obalanser och som blir föremål för en fördjupad granskning. Kommissionens analys visar att Sverige fortsätter att ha makroekonomiska obalanser med koppling till bostadsmarknaden och den höga privata skuldsättningen.
EU-kommissionen ordnar journalistresor till Bryssel – intresseanmälan senast den 10 januari 2025
EU-kommissionens representation i Sverige kommer i början av 2025 att anordna två journalistresor till Bryssel. Den här gången med fokus på den nya EU-kommissionen, de politiska riktlinjerna för det nya mandatet 2024–2029 och dess första 100 dagar.
Sverige i EU 30 år: Vad betyder EU för dig, Margot Wallström?
Margot Wallström var svensk EU-kommissionär 1999–2004 och 2004–2010. Under sin andra mandatperiod var hon även EU-kommissionens första vice ordförande, och utmärkte sig som en stark röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Vi träffade henne för att ta reda på vad hon anser att EU-medlemskapet har betytt för henne personligen och för Sverige. Det här är den första intervjun i vår 30-årsjubileumsserie om vad EU-medlemskapet har betytt för en rad olika svenskar.
EVENEMANG
EU-julkonsert 2024 – se inspelningen av konserten
Kunde du inte vara på plats för att se årets upplaga av den uppskattade EU-julkonserten? Eller vill du återuppleva den magiska stämningen? Bänka dig då framför EU-kommissionen i Sveriges Youtube-kanal för att se inspelningen av konserten (från den 20 december kl 18.00). I år samarbetar vi även med Unicef för att samla in pengar till barnen i Ukraina. Det går bra att skänka pengar fram till den 7 januari.
Stöd Unicefs och EU-kommissionens insamling här.
EU-kommissionens Youtube-kanal.
EUROPAPARLAMENTET
Årets Sacharovpris delades ut och en ny europeisk ombudsman valdes
Europaparlamentet delar årligen ut Sacharovpriset för tankefrihet. I år gick priset till María Corina Machado och Edmundo González Urrutia från Venezuela. González Urrutia, som av Europaparlamentet erkänts som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president tog emot priset tillsammans med Ana Corina Sosa, dotter till Maria Corina Machado, ledaren för Venezuelas ”Enhetsplattform”. De får priset som representanter för alla venezuelaner som kämpar för frihet och demokrati. I tisdags valde Europaparlamentet även Teresa Anjinho från Portugal till ny europeisk ombudsman. Anjinho är ledamot av övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och tidigare biträdande ombudsman, justitieminister och parlamentsledamot i Portugal. Anjinho svärs in den 27 februari.
Läs mer här.
Kommande veckas dagordning publiceras fredagar via länken nedan. Se bifogad länk.
EUROPEISKA RÅDET/EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Europeiska rådet samlades för mandatperiodens första toppmöte
I onsdags hölls ett toppmöte om EU och västra Balkan, och igår samlades Europeiska rådet för mandatperiodens första toppmöte. De europeiska ledarna diskuterade bl.a. situationen i Ukraina, EU i världen, Sauli Niinistös rapport om Europas civila och militära beredskap samt situationen i Mellanöstern. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog även i diskussionen om situationen i Ukraina. Ledarna återupprepade att en fred i Ukraina måste ske rättvist, och att inga beslut som rör Ukraina kan fattas utan Ukraina. De efterlyste även bl.a. snabbare leveranser av krigsmateriel och redskap till Ukraina, samt diskuterade behovet av att fördjupa samarbetet mellan EU:s och Ukrainas försvarsindustrier.
Läs mer om resultatet från toppmötet.
Fokus på säkerhet när Polen tar över ordförandeskapet i EU
Från den 1 januari till den 30 juni 2025 kommer Polen att vara ordförande i Europeiska unionens råd. Med mottot ”Säkerhet, Europa!” avser landet fortsätta stärka den europeiska säkerheten i alla dess dimensioner: extern, intern, ekonomisk, information, energi, livsmedel och hälsa.
Läs mer på det polska ordförandeskapets webbplats.
Inga möten förrän vecka 4, 2025.
Officiella möten i rådet anordnas av Europeiska unionens råd och leds av rådets ordförandeskap. Varje ordförandeskap anordnar även informella ministermöten för att diskutera initiativ till en särskild fråga eller rådskonstellation.
Här finner du information om möten, ämnen och händelser under det ungerska ordförandeskapet.
Vill du veta mer om något av höstens alla kommande råd?
Du hittar alla tider och länkar samt agendor i möteskalendariet som kan uppdateras med kort varsel.
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Vill du vara med på sändlistan för nyhetsbrevet? Anmäl dig här.
Sociala medier:
X (Twitter)
Facebook
Instagram
YouTube
Website: Representationen i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 20 december 2024
- Upphovsman
- Representationen i Sverige