EU-kommissionens nyhetsbrev den 23 juni 2022

Kära EU-intresserade,

Kommissionen lägger denna vecka fram förslag om att återställa skadade europeiska ekosystem till 2050 och halvera användningen av bekämpningsmedel till 2030. I EU är 80 % av livsmiljöerna (habitat) i dåligt skick. Förslagen är en del av den gröna omställningen som är en viktig prioritet för den europeiska unionen. De omfattar två element. Ett förslag till förordningen om att återställa livsmiljöer i skog, mark, vatten och hav, länk till pressmeddelandet och förslaget hittar du här. Kommissionen gör bedömningen att återställda våtmarker, floder, skog, ängsmark, marina ekosystem, stadsmiljöer är en kostnadseffektiv investering i livsmedelssäkerhet, klimatmässig uthållighet, hälsa och allmänt välbefinnande. Förordningen lägger fast bindande mål för medlemsländerna och den prioriterar återställande av de ekosystem som har störst potential att ta bort eller lagra kol eller som begränsar effekterna av naturkatastrofer. Målen innefattar bland annat förbättringar av situationen för pollinatorer som bin till 2030. Det handlar också om att öka populationerna av fjärilar och fältfågel och att öka den biologiska mångfalden i skogsmark. Målen är landspecifika men det är medlemsländerna som avgör med vilka medel målen skall uppfyllas. Genom att förslaget täcker hela ekosystem så går det utöver existerande lagstiftning som Habitats direktivet och Natura 2000. Kommissionen föreslår att 100 miljarder euro av befintliga medel anslås till arbetet med att återställa skadade europeiska ekosystem. Fördelarna med restaurering uppväger kostnaderna med ett förhållande på 8 till 1. Det andra elementet rör bekämpningsmedel, länk till pressmeddelandet och förslaget hittar du här. Förslaget till direktiv innebär en minskning till 2030 med hälften i användningen av farliga och kemiska bekämpningsmedel och förbud för användning av bekämpningsmedel i känsliga områden som parker, skolgårdar, och skyddade områden enligt Natura 2000. För jordbrukare och andra som använder bekämpningsmedel professionellt inför förslaget ny strikta regler i hanteringen. Under en övergångsperiod införs ett antal stödåtgärder för i första hand jordbrukssektorn.

Torsdag och fredag möts det europeiska rådet. Stats och regeringscheferna kommer denna gång ägna huvuddelen av tiden åt utrikesrelaterade frågor. Rådet skall ta ställning till Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ansökan om medlemskap i den europeiska unionen. Kommissionen rekommenderar att Ukraina och Moldavien ges kandidatlandsstatus samtidigt som man pekar ut de reformer som länderna förväntas ta sig an i närtid. För Georgien gör kommissionen bedömningen att ytterligare reformer måste till innan landet kan betraktas som kandidatland, läs kommissionens yttrande här. Termen kandidatland är i allt väsentligt politisk och sänder ett klart budskap om att vägen mot ett medlemskap i EU är utstakad. Den resan kommer att ta den tid det tar och det finns inga genvägar utan kandidatlandet måste uppfylla de tuffa krav som ett medlemskap kräver. För både Ukraina och Moldavien är ett beslut om kandidatland utomordentligt viktigt. En annan fråga som kommer att stå på dagordningen är den av Rysslands aggression orsakade globala livsmedelskrisen. Det europeiska rådet kommer också att diskutera uppföljningen av konferensen om Europas framtid, knyta ihop säcken vad gäller årets landspecifika rekommendationer på det ekonomisk politiska området samt ta upp frågan om ”ett vidare Europa”. Vad gäller det senare handlar det om hur EU kan stärka relationerna med europeiska grannländer som delar värderingar som demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Frågan har kommit på bordet på initiativ av Frankrikes President Macron och det blir viktigt att den diskussionen inte undergräver utvidgningsperspektivet för de länder som söker medlemskap i EU. I anslutning till det Europeiska Rådet hålls ett toppmöte med de sex länderna på Västra Balkan. Om mot all förmodan det leder till att Bulgarien lyfter sin blockering av Nord Makedoniens och Albaniens medlemskapsförhandlingar så är det ett viktigt steg framåt.

De Europeiska biståndsdagarna, European Development Days, gick av stapeln denna vecka. Den europeiska unionen är världens främsta biståndsgivare och det är ett viktigt instrument inte minst för att medverka till hållbar utveckling. Vid biståndsdagarna deltog representanter för EUs institutioner, medlemsländerna, partnerländer och civilsamhället. I centrum för mötet stod ”Global Gateway” som är Europas strategi för att bygga hållbara partnerskap i en sammanflätad värld.  Strategin innehåller element som grön och digital omställning, investeringar i energi och transportinfrastruktur, utbildning, innovation och forskning och utveckling. Den syftar till att mobilisera 300 miljarder euro varav 150 miljarder för Afrika. Läs mer om European Development Days här och här hittar du mer information om Global Gateway.

Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige