Kära EU-intresserade!
Människan glömmer ju som bekant fort, men sommaren 2023 minns de flesta av oss ännu glasklart, med globala värmerekord både i juni och juli. På Sicilien steg temperaturen till 48,2 grader, vilket var ett nytt europeiskt rekord för juli månad. Här i Sverige fick vi i stället smaka på andra slags extremväder, med stormen Hans, rekordregn och kraftiga översvämningar. Att klimatförändringarna ligger bakom vet vi och vi vet också att är det viktigare än någonsin med europeisk och global samverkan för att begränsa vår påverkan på klimatet. Nästa vecka drar FN:s klimatmöte COP28 igång i Dubai (30 nov–12 dec). I år är det särskilt angeläget att det globala samfundet lyckas enas om slutsatser från den så kallade globala översynen. Den är en avstämning av klimatarbetet som utgångspunkt för ambitionshöjningar och en central mekanism i Parisavtalet. Därtill finns agendapunkter om pågående arbetsprogram om utsläppsminskning och anpassning. EU:s medlemsländer har enats om en gemensam ståndpunkt som kommer att drivas under mötet. Bland annat kommer EU propagera för globala åtgärder för att nå en tredubbling av förnybar energi och en fördubbling av takten för energieffektivitetsförbättringar fram till 2030, samtidigt som varje lands nationella energimix respekteras. De riktigt goda nyheterna är att, för första gången sedan beslutet fattades, verkar målet för klimatfinansiering på 100 miljarder dollar för grön omställning till drabbade låginkomstländer faktiskt uppnås. Av dessa medel har EU bidragit med 23 miljarder, vilket gör EU till världens största givare av offentlig klimatfinansiering. Något vi kan vara riktigt stolta över!
Och så har vi det här med skogen …
Vi uppsöker gläntornas ljus
och bor till en del i städer
där vi får för oss
att vi är oss själva.
Ändå är vi vad vi är
ett granskogsfolk
och med gran skall vi myllas.
(ur Harry Martinsons Tuvor)
Jo, det är ändå något visst med Sverige, svenskarna och skogen, och det spiller över även på EU-politiken, förstås. Skogen spelar en avgörande roll i klimatpolitiken, energipolitik och för främjandet av biologisk mångfald. För att förebygga och förhindra t.ex. skogsbränder, invasioner av skadedjur samt för bättre faktaunderlag för genomförande av existerande lagstiftning, publicerade EU-kommissionen i veckan ett lagförslag för förbättrad faktainsamling om skogen. Förslaget syftar till att rapporteringssystemen ska möjliggöra insamling och utbyte av aktuella och jämförbara skogsdata som tas fram genom en kombination av jordobservationsteknik och markmätningar. Flera medlemsstater, däribland Sverige, har redan avancerade skogsövervakningssystem och tanken är inte att ersätta dessa, utan att bygga vidare på dem.
Min sista nyhet blir svårare att bildsätta med en dikt, så vanlig rapportering får duga: på tisdagen presenterade EU-kommissionen sin årliga tillväxtöversikt och tillhörande analyser som är en del av underlaget för samordningen av EU:s ekonomiska styrning 2024, det vi kallar den ”europeiska planeringsterminen”. EU-kommissionen kommer 2024 att genomföra en djupare granskning av Sverige och elva andra EU-länder med stora makroekonomiska obalanser. Den svenska obalansen är främst kopplad till hushållens höga skuldsättning. Kommissionen kommer också att analysera Sveriges strukturreformer och hur dessa bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning.
Jag önskar er en trevlig vecka, med förhoppningsvis några sköna skogspromenader.
Annika Wäppling Korzinek
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 24 november 2023
- Upphovsman
- Representationen i Sverige