EU-kommissionens nyhetsbrev den 27 oktober 2023

Kära EU-intresserade!

Just nu pågår EU-toppmötet i Bryssel, där medlemsländernas ledare diskuterar framför allt situationen i Mellanöstern, men även Ukraina, revideringen av den långfristiga EU-budgeten och migration. I slutsatserna fördömer EU terrorattacken mot Israel och våldet mot civila i Palestina. Dessutom kräver EU frigivning av gisslan, pläderar för en tvåstatslösning och uppmanar till att humanitär hjälp ska komma in i Gaza på snabb och löpande basis. När det gäller Ukraina vill medlemsstaterna se att EU-kommissionen och utrikestjänsten snabbar på förslaget om frysta tillgångar, så att räntorna från tillgångarna kan användas för Ukrainas återuppbyggnad. Även om nog de flesta kan skriva under på att Ryssland bör betala för Ukrainas uppbyggnad, är detta ett snårigt juridiskt område, där det är viktigt för EU att följa rättsstatsprincipen och beakta internationell rätt. 

Det fullskaliga ryska invasionskriget av Ukraina har på ett väldigt tydligt sätt visat hur riskabelt det är för EU att vara beroende av rysk energi. Den snabba omställningen bort från det beroendet har dock lett till flera positiva effekter i EU. Vi ser till exempel att gaslagren redan är fulla inför vintern, att vi har reducerat gasanvändningen med 18 % och ökat den installerade vindenergikapaciteten med 47 % under 2022 jämfört med 2021 och ökat solenergikapaciteten med hela 60 %. Samtidigt minskade våra växthusgasutsläpp med 3 % under 2022, vilket betyder att vi har minskat utsläppen med 32,5 % sedan 1990. Dessa, och andra intressanta fakta om EU:s energistatus, kan ni läsa om i ”Tillståndet i energiunionen 2023” som EU-kommissionen publicerade i veckan. Den har en bilaga om utvecklingen och tillståndet i varje medlemsland, så även om Sverige. Samtidigt kom kommissionen även med en europeisk handlingsplan för vindkraft. För att uppnå det nyligen uppsatta EU-målet på minst 42,5 % förnybar energi senast 2030, med ambitionen att uppnå 45 %, krävs en massiv ökning av den installerade vindkraftskapaciteten. Det handlar om en ökning från beräknade 204 GW 2022 till mer än 500 GW 2030. Handlingsplanen baserar sig på följande åtgärder: snabbare tillståndsprocesser, bättre utformning av auktioner, tillgång till finansiering, en rättvis och konkurrenspräglad internationell miljö där det råder lika spelregler, storskaliga kompetenspartnerskap för förnybar energi och slutligen en ny vision för en snabbare utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Det har nog inte undgått någon i Sverige att det har varit återkommande brist på vissa läkemedel, bl.a. på antibiotika, i Sverige likväl som i resten av EU. För att förebygga och minska kritiska läkemedelsbrister kom EU-kommissionen i veckan med flera förslag. Det är tydligt att samordnade åtgärder krävs för att göra Europas läkemedelskedjor mer motståndskraftiga på lång sikt. Särskilt fokus i förslagen ligger på de mest kritiska läkemedlen, som måste kunna levereras i EU i alla lägen.

Även om vinden alltså är positiv för vår energiförsörjning, känns de kalla höstvindarna mindre inspirerande. Natten till söndag går vi dessutom officiellt in i vintertid, när vi ställer om klockan (kommer ni ihåg EU-diskussionerna om avskaffningen av tidsomställningen för några år sedan?). Nästa vecka hoppas jag ändå att många av er får njuta av ett skönt höstlov och många läskiga bus- eller godisbesök. 

Annika Wäppling Korzinek

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige