EU-kommissionens nyhetsbrev den 5 oktober 2023

Kära EU-intresserade!

Efter det första riktiga höstrusket i veckan och de plågsamt påtagligt kortare dagar vi går till mötes, behöver vi lite ljus i slutet av tunneln. Det är nog lite väl optimistiskt att tro att EU-toppmötet i Granada på fredag den 6 oktober ska ge oss just upplysning, men om inte annat får vi mycket intressant ”food for thought” de kommande dagarna.  
 

Enligt utkasten ska diskussionerna i Granada starta processen för att definiera Unionens politiska riktning och prioriteringar för de kommande åren, med målet att anta en ny Strategiska Agenda under nästa år. Fokus kommer att ligga på att: stärka säkerhets- och försvarssamarbetet; främja långsiktig konkurrenskraft byggd på grön och digital omställning; fortsätta att utveckla en stark, sammanhållen och integrerad inre marknad; driva engagemang för regelbaserad internationell samverkan byggd på handel och partnerskap; skapa förutsättningar för kontrollerad och reglerad migration; och slutligen, bygga en process för en utvidgad union med fokus både på krav på kandidatländer och på hur EU ska fungera med fler medlemsstater. 

Redan på torsdagen möts också Europeiska politiska gemenskapen (EPC) i Granada, med närmare 50 stats- och regeringschefer från europeiska stater. Detta är EPC:s tredje stora toppmöte sedan lanseringen i fjol. Syftet med EPC är att ha en bredare plattform för strategiska politiska diskussioner i Europa. EPC-mötet i Granada kommer att fokusera mycket på Azerbajdzjan och Armenien efter invasionen av den omtvistade Nagorno-Karabach-regionen. Men europeisk medling i konflikten verkar dock svår att genomföra, då Azerbajdzjans president redan har sagt att han vägrar att träffa sin armeniska motpart.

EU:s utrikesministrar och EU:s höga representant Josep Borrell möttes i Kiev i tisdags, i ett uttryck för EU:s fortsatta solidaritet och varaktiga stöd för Ukraina. EU-ministrarna träffade President Zelenskyj och utrikesminister Kuleba.
 

Som en följd av det oroliga världsläget och som ett steg i EU:s strategi för ekonomisk säkerhet, presenterade EU-kommissionen i veckan en rekommendation om teknikområden som är kritiska för EU:s ekonomiska säkerhet som ska genomgå en ytterligare riskbedömning, i samverkan med medlemsländerna. I rekommendationen föreslår kommissionen en förteckning över tio kritiska teknikområden, men med fokus på fyra av dem:

• Avancerad halvledarteknik (mikroelektronik, fotonikteknik, högfrekvenschips, utrustning för tillverkning av halvledare).

• Teknik för artificiell intelligens (högpresterande datorsystem, moln- och kantdatorsystem, dataanalys, datorseende, bearbetning av språk, objektigenkänning).

• Kvantteknik (kvantdatorteknik, kvantkryptografi, kvantkommunikation, kvantdetektion och kvantradar).

• Bioteknik (teknik för genetisk modifiering, nya genomiska metoder, gendrivning, syntetisk biologi)
 

Nästa steg är att kommissionen föreslår att gemensamt med medlemsländerna göra riskbedömningar av dessa fyra områden före årets slut, med fokus på risker för militär användning, hot mot leveranstrygghet, kritisk infrastruktur och teknisk säkerhet.
 

Nästa vecka har vi den stora glädjen att få träffa över hundra lärare under två intensiva dagar i Europahuset. Bland annat kommer de få möjlighet att diskutera aktuella EU-frågor med EU-minister Jessika Roswall och fundera över hur vi kan jobba tillsammans för att öka valdeltagandet i EU-valet 2024.
 

Jag önskar er en trevlig vecka!

Annika Wäppling Korzinek

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige