Europeiska planeringsterminen: EU-kommissionen pekar ut socioekonomiska utmaningar

Den europeiska planeringsterminen utgör en del av EU:s ramverk för ekonomisk styrning. Den har som syfte att bidra till att:

1. säkerställa sunda offentliga finanser, förhindra alltför stora budgetunderskott och förebygga eller minska offentlig skuldsättning,
2. garantera konvergens och stabilitet i EU,
3. främja ekonomisk tillväxt,
4. övervaka genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens,
5. förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser i EU,
6. samordna och övervaka sysselsättnings- och socialpolitiken.

Sedan EU:s nya budgetregler trädde i kraft i april 2024, föreslås det nya ramverket ha ett större fokus på utvecklingen i de offentliga utgifterna. Medlemsländerna behöver i enlighet med dessa regler ta fram nya nationella finanspolitiska planer som ska gälla i fyra till fem år (beroende på mandatperiodens längd). Dessa planer kallas för ”medlemsländernas medelfristiga planer med reformer och investeringar”. De innehåller information om det makroekonomiska och offentligfinansiella läget, samt en redovisning av reformer och investeringar som svarar mot de huvudsakliga ekonomiska utmaningarna. Den 26 november 2024 rekommenderade EU-kommissionen till rådet att godkänna planen som Sverige tagit fram den 11 oktober 2024. 

EU-kommissionen identifierar sårbarheter

Det andra steget i den europeiska planeringsterminens process är att EU-kommissionen under hösten producerar rapporter som innehåller detaljerade analyser angående euroområdet, sysselsättningspolitiken och eventuella makroekonomiska obalanser, eller med andra ord eventuella sårbarheter. 

En av höstrapporterna är Rapporten om förvarningsmekanismen, som går ut på att i förebyggande syfte upptäcka makroekonomiska obalanser i Europeiska unionen. En makroekonomisk obalans är problem som kan vara så makroekonomiskt stora att de sprids och påverkar hela ekonomin, inklusive andra EU-länder. Ambitionen är att EU-länderna skulle kunna förebygga och korrigera riskfylld makroekonomisk utveckling på nationell nivå, såsom stora underskott i bytesbalansen, ohållbar extern skuldsättning och bostadsbubblor. Denna mekanism byggdes upp i början av 2010-talet till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. 

Sverige föremål för djupare granskning

I år är Sverige ett av de tio medlemsländer som kan påverkas eller riskerar att påverkas av obalanser och som blir föremål för en fördjupad granskning. Kommissionens analys visar att Sverige fortsätter att ha makroekonomiska obalanser med koppling till bostadsmarknaden och den höga privata skuldsättningen.

Det tredje steget i den europeiska planeringsterminens process är att EU-kommissionen publicerar en landsrapport som bedömer de respektive ekonomiska och sociala situationerna.

Landsrapporten och dess tillhörande analys utgör grunden för rekommendationer som EU-kommissionen lägger fram för rådet i maj varje år, för att sedan antas i juli.