Rapport om rättsstatsprincipen 2024

EU-kommissionen kritisk till utnämningen av nämndemän i Sverige 

EU-länderna och EU som helhet har blivit bättre på att upptäcka, förebygga och hantera utmaningar på rättsstatsområdet. Det konstaterar EU-kommissionen i sin femte årliga rapport om rättsstatsprincipen 2024. I rapporten följer EU-kommissionen upp tidigare landspecifika rekommendationer, bedömer utvecklingen på rättsstatsområdet och riktar nya specifika rekommendationer till alla medlemsstater. För Sverige handlar kritiken bland annat om att systemet för att utse nämndemän måste förändras för att öka deras oberoende och att öka möjligheten att väcka åtal och verkställa domar som rör mutor utomlands. 

Beträffande rekommendationerna i 2023 års rapport om rättsstatsprincipen har Sverige gjort följande: 

• Inga framsteg med att säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende. 

• Fullständigt färdigställande av utvärderingen av karensreglerna för de högsta funktionerna i regeringen. 

• Vissa framsteg med att stärka bekämpandet av mutor utomlands, genom att ändra de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot och verkställighet av domar i ärenden som rör mutor utomlands. 

• Vissa ytterligare framsteg med att se till att de pågående reformerna av reglerna om civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning. 

I årets rapport rekommenderar därför EU-kommissionens Sverige att göra följande: 

• Säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende. 

• Säkerställa lämplig uppföljning av utvärderingen av karensregler. 

• Stärka bekämpandet av mutor utomlands, genom att ändra de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot och verkställighet av domar i ärenden som rör mutor utomlands. 

• Fortsätta arbetet för att se till att reformerna av reglerna om civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.  

Vad händer nu? 

EU-kommissionen uppmanar nu Europaparlamentet och Europeiska rådet att diskutera de allmänna och landsspecifika diskussionerna på grundval av rapporten och titta närmare på hur man kan göra konkreta framsteg. Slutligen uppmanar kommissionen EU-länderna att ta sig an de utmaningar som tas upp i rapporten och står redo att hjälpa länderna i deras fortsatta genomförande av rekommendationerna. 

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, förklarade i sina politiska riktlinjer för 2024–2029 som presenterades tidigare i somras att kommissionen kommer att förbättra övervakningen och rapporteringen kring rättsstatsprincipen genom att följa upp genomförandet av rekommendationerna.  

Bakgrund: Rapport om rättsstatsprincipen

2024 års rapport inbegriper, liksom tidigare upplagor, ett meddelande om situationen i EU som helhet och 27 landskapitel, där man tittar på utveckling som är av betydelse i varje medlemsstat. Rapporten behandlar fyra områden: det nationella rättsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas frihet och mångfald samt andra institutionella kontroller och motvikter. Rapporten innehåller också en bedömning av förra årets rekommendationer och riktar utifrån denna bedömning nya, specifika rekommendationer till alla medlemsstater. 

För första gången finns även rapporter om utvecklingen i fyra utvidgningsländer (Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien).  

Undersökning om synen på rättsstatsprincipen 

Enligt en särskild Eurobarometerundersökning, vars resultat presenterades samma dag som rättsstatsrapporten, anser 72 % EU-medborgare att EU spelar en viktig roll för att upprätthålla rättsstatsprincipen i deras länder.  För svarande i Sverige är andelen 73 %.