Vad betyder EU för dig, Margot Wallström?

Det här är den första artikeln i en serie av artiklar om vad Sveriges EU-medlemskap har betytt för en rad olika svenskar. Serien görs med anledning av att Sverige år 2025 firar 30 år som EU-medlem. 

Vem: Margot Wallström 

Bakgrund: 1999–2004 var hon EU:s miljökommissionär, och 2004–2010 var hon EU-kommissionär med ansvar för institutionella relationer och kommunikation. Under denna mandatperiod var hon även EU-kommissionens första vice ordförande, och utmärkte sig som en stark röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Vad har EU betytt för dig?

För mig har EU betytt väldigt mycket. Mina tio år i EU var arbetstyngda, samtidigt som de även var oerhört spännande. Jag fick vara med om de år då euron introducerades, och utvidgningen skedde, och när vi förde diskussioner om ett nytt fördrag. Det var en väldigt energisk tid vad gäller EU:s roll i världen, inte minst på det område där jag först hade ansvar, nämligen miljö. Under fem år lade vi mer än 200 förslag från kommissionens sida på miljöområdet, ett område som i allra högsta grad är aktuellt än idag.

I och med detta var ju det viktigaste för mig just miljöfrågorna, och klimatfrågan som vi faktiskt flyttade fram positionerna för under de år jag fick vara med och påverka EU:s politik. Vi lyckades genomföra lagstiftning som gör tillvaron säkrare och bättre för både människor och miljön. Under min tid som kommissionär var även utvidgningen på tapeten. Diskussionerna handlade ofta om hur man skulle kunna se till att de länder som avsågs bli nya medlemmar i Unionen förde en god miljöpolitik, och att man rensade upp i de miljörelaterade problem dessa länder hade.

Jag har aldrig arbetat så mycket i hela mitt liv som när jag var EU-kommissionär. Varken före, eller efter. Jag hade ofta en hög med handlingar med mig i sängen när jag skulle gå och lägga mig. Inte konstigt att min man tyckte att det blev trångt.

Vad har Sverige betytt för EU?

Sverige har varit bra på att genomföra EU-direktiv, om än möjligtvis smått övernitiskt ibland. Under min tid som kommissionär, och även under min tid som utrikesminister i Sverige regering, genomfördes undersökningar där man ställde frågan ”Vilka är de länder som man helst vill samarbeta med i EU-sammanhang?”. I dessa undersökningar har Sverige alltid hamnat mycket högt upp på listan, runt fjärde plats. Det är en tydligt hög placering i förhållande till hur pass litet land Sverige är jämfört med många andra EU-länder. Andra nationer tenderar att uppfatta Sverige som en god samarbetspartner, i alla sammanhang. Detta mycket tack vare att vi svenskar har en lång demokratisk tradition.

Vad har EU betytt för Sverige?

Jag är övertygad om att EU-medlemskapet inneburit att vi idag även här i Sverige säger att vi känner oss hemma i Europa. Sedan har det förstås även påverkat mycket i vår vårdag, allt från hur vi handlar till beslut som påverkar oss i vardagslivet. Tack vare EU-medlemskapet använder vi svenskar idag oftare uttrycket ”här i Europa”. Den förankring vi svenskar har till vår kontinent har blivit starkare. Vi vet idag att det är här vi hör hemma. Detta är positivt då vi som européer mer än någonsin behöver försvara demokratin, och dess ”skyddsräcken”.

På varje kommunfullmäktigesammanträde runtom i landet är en väldigt stor del av de beslut som tas påverkade av beslut som dessförinnan tagits på EU-nivå. I stort sett allt vi gör i vårt land påverkas av EU, och även som minister i Sveriges regering fick jag varje månad åka till Bryssel och sitta med på sammanträden. Hur mycket EU:s politik påverkar oss i Sverige är något vi inte alltid påpekar, och för mig som kommissionär var det viktigt att framhäva det. När man väl kommer överens i EU så stiftas lagar som gäller för samtliga Unionens länder, något som ju är fantastiskt. 

Det är lätt att skylla på eller gömma sig bakom EU när svenska myndigheter är övernitiska, eller när man genomför EU-lagstiftning på ett sätt som det kanske inte alltid var tänkt från början när unionen först bildades. EU-medlemskapet påverkar framför allt vår handel, vår ekonomi, vår demokrati, samt vårt samarbete med och vår hållning gentemot resten av världen. Bananer, gurkor, surströmming, och snus är allihopa företeelser som ansetts vara hotade i EU, men som i högsta grad finns tillgängliga i Sverige än idag.