Våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska bekämpas i hela EU

Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som drabbar alla samhällsgrupper och som är mycket vanligt i alla EU:s medlemsländer. Den här typen av våld förekommer såväl i det offentliga rummet som privat och även på digitala plattformar. Enligt Eurostat anmäldes inte mindre än 178 000 sexualbrott till polisen under 2019, varav över en tredjedel utgjordes av våldtäkter.

När den globala coronapandemin bröt ut insåg vi att det fanns en parallell pandemi som spred sig snabbt, nämligen våldet mot kvinnor. Under den andra veckan av den första nedstängningen av samhället ökade detta våld explosionsartat i bland annat belgiska Flandern med upp till 70 procent jämfört med den tidigare – redan höga – incidensnivån.

Varje enskild kvinna som drabbas är en kvinna för mycket. Ändå leder bristfälliga insatser mot könsrelaterat våld och våld i nära relationer och orimligheter i de nuvarande systemen till att många kvinnor och flickor fortfarande utsätts för våld, lämnas utan stöd och skydd av rättsväsendet eller till och med mister livet.

Det blev nödvändigt att ta fram nya sätt att anmäla våld för de offer som under nedstängningen blev fast med sina förövare i hemmen. Livsviktiga institutionella skyddsmekanismer fick stöpas om, vilket i sin tur föranledde en diskussion om huruvida de nya arbetsmetoderna skulle bli en permanent del av våra strategier för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Flera medlemsländer inrättade hjälplinjer som var öppna dygnet runt, lanserade informationskampanjer på apotek, utökade kapaciteten hos skyddade boenden och beslutade att stödverksamheten skulle betraktas som en samhällsviktig tjänst för att säkerställa att den kunde fortsätta trots restriktionerna under pandemin. Det här var förvisso positiva åtgärder, men vi måste förstärka våra förebyggande program ytterligare och förbättra stödverksamheten genom att fastställa gemensamma minimikrav för hela EU.

Samtidigt ökade våldet mot kvinnor på nätet exponentiellt. Enligt en färsk enkät bland 14 000 flickor över hela världen som genomfördes av Plan International hade så många som 58 procent blivit utsatta för trakasserier och övergrepp på nätet. Ofta sker detta utan några som helst konsekvenser för förövarna.

Europarådets Istanbulkonvention är det mest effektiva internationella rättsliga instrumentet vi har i dag. Under det senaste årtiondet har den lett till viktiga nationella reformer. Sex EU-länder har emellertid ännu inte ratificerat konventionen. EU-kommissionen står fast vid sitt åtagande att ratificera konventionen, men bristen på godkännande från rådets sida i denna fråga föranledde oss att utarbeta ett eget lagstiftningsförslag för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

I dag, på Internationella kvinnodagen, antar EU-kommissionen ett lagstiftningsförslag som inför gemensamma miniminormer för alla medlemsländer när det gäller förebyggande, skydd, stöd till offren, tillgång till rättslig prövning samt samarbete och samordning i fråga om stödverksamheter.

Vi föreslår en kriminalisering av våld mot kvinnor – även våld på nätet, som bland annat kan handla om att någon utan samtycke delar med sig av intima bilder, videor eller ljudfiler, eller hotar att göra det. Vårt förslag inbegriper även våldtäkt som omfattar all penetration av kroppen utan samtycke.

När denna nya lagstiftning har antagits kommer det att behövas särskilda stödtelefonlinjer för våldsoffer. Därutöver ska det inrättas ett harmoniserat EU-telefonnummer – 116 016 – som ska dirigera våldsoffren till rätt typ av stödinstanser och myndigheter oavsett var de befinner sig i EU. Vi vill se till att inget offer för könsrelaterat våld ska lämnas att hantera denna situation på egen hand.

Vi är övertygade om att vi med det förslag vi lägger fram i dag kan göra skillnad för kvinnor i hela EU. Detta kräver naturligtvis Europaparlamentets och rådets samtycke. Vi hoppas att den senaste tidens kraftiga ökning av könsrelaterat våld ska få medlemsländerna att snabbt nå en gemensam ståndpunkt, så att kvinnor och flickor kan skyddas från våldsamma sexistiska beteenden som kränker deras värdighet och deras rättigheter.

Helena Dalli, EU-kommissionär med ansvar för jämlikhet