– Det här är mitt livsverk och det är en ynnest att ha någon som vill föra det vidare, säger Johan Svantesson och plirar mot sonen Oscar.
När Johan tog över föräldragården 1992 köpte han 12 kor. Idag, tre decennier senare, driver han gården tillsammans med sin son och har utökat till 1200 nötkreatur, över 1300 hektar ägd och arrenderad åker och betesmark, samt 1000 hektar skog.
Kärnan i familjen Svantessons verksamhet är gårdens nötkreatur. Johan och Oscar har 350 di-kor i en så kallad integrerad dikoproduktion, vilket innebär att alla kalvar får stanna hos sin ko under de första sex månaderna. Därefter utfodras kalvarna enbart på gräs och naturbete fram till två års ålder, då de är redo för slakt som långsamt uppfödda nötkreatur. Djurhållningen är också navet i gårdens hållbarhetsarbete. Betesdjuren bidrar inte bara till en långsiktigt hållbar växtföljd, utan hjälper också till att bevara den biologiska mångfalden eftersom delar av betesmarkerna ligger på Natura 2000-områden.
– Jag har alltid försökt att tänka långsiktigt och hållbart. Att få möjlighet att satsa på grön teknik och elektrifiering är klockrent för oss och vår verksamhet, tillägger Johan.
Hållbarhet och klimatanpassning är centralt på gården och de letar ständigt efter förbättringsmöjligheter för ett mer hållbart jordbruk. Så har det varit sedan Johan tog över gården på 90-talet, och så är det än idag.
– Alla pratar om hållbarhet nuförtiden. Till och med Riksbanken och bilbranschen pratar hållbarhet, men vi som brukar jorden är de enda som jobbar med fotosyntesen, säger Johan med ett finurligt leende.
Oscar är snabb med att fylla i:
– Ja, för oss här på gården är målet alltid ett hållbart nyttjande av våra resurser.
Klimatklivet – en investering för framtiden
När Johan och Oscar fick höra andra lantbrukare tala om Klimatklivet , blev de inspirerade att våga satsa vidare på grön teknik och bland annat elektrifiera gårdens maskinpark.
– Kan de, så kan vi, tänkte vi. Det är ju bättre att utvecklas än att gnälla, säger Oscar.
Klimatklivet, som delfinansieras med 8,2 miljarder för 2021-2025 från EU:s återhämtningsfond NextGenerationEU, är ett investeringsstöd för företag, regioner och organisationer som vill satsa på fossilfri teknik och grön omställning.
NextGenerationEU skapades efter covid-19-pandemin för att stärka EU-ländernas återhämtning och samtidigt driva på för hållbar utveckling och grön omställning. Med gemensamma krafter har EU-länderna investerat 806,9 miljarder euro i fonden varav 3,5 miljarder euro (40 miljarder kronor) går till Sverige. Klimatklivet är en av de kanaler som används för att finansiera NextgenerationEU-projekt i Sverige och syftar till att genomföra EU:s gröna agenda i Sverige, bidra till en grön omställning och nå EU:s ambitiösa klimatmål.
Johan och Oscar har sökt och fått stöd på 1,3 miljoner kronor för att påbörja elektrifieringen av sin gård genom att ersätta dieseldrivna maskiner.
– Stödet räcker långt, men vi behöver ändå lägga en slant själva, så det är viktigt att tänka till ordentligt. För oss är sådana här projekt en del av en större ambition, säger Johan.
Lägre energikostnader, bättre arbetsmiljö och tidsvinster
För Svantessons var det naturligt att satsa på elektrifiering för att reducera dieselförbrukningen “inomgårds”. Med stöd från Klimatklivet har de nu elektrifierat gårdens hjullastare, inplastare, transportör och pelletspanna – investeringar som beräknas spara 20– 25 kubikmeter diesel om året.
Energibesparing är en självklar effekt av elektrifieringen, och enligt Johan och Oscar är det en kostnadspost som är lätt att räkna hem. Genom att fasa ut dieselmaskiner och ersätta dem med elektriska alternativ har även arbetsmiljön på gården förbättrats. Borta är både buller och dieselrök i djurstallarna, vilket såväl människor som djur mår bra av. En positiv överraskning är att elektrifieringen också har frigjort tid.
– När vi får tid över går vi inte hem och lägger patiens. Istället kan vi då ägna oss åt fler hållbara idéer och projekt. Stödet ger utdelning i många ändar, på många olika sätt, berättar Johan.
Mentala spärrar
Vägen mot elektrifiering har dock inte varit spikrak. Johan och Oscar berättar om mentala spärrar, både hos sig själva och de anställda. När de tog beslutet om att elektrifiera gårdens hjullastare möttes de av många frågor och oro från de anställda.
– Vi var alla skeptiska gentemot elektrifiering och elmaskiner. När man alltid har kört diesel är det svårt att tänka sig att något annat fungerar.
Det dröjde dock inte länge innan både Svantessons och personalen var övertygade.
– Efter en månad med el-hjullastaren insåg vi allihop att den fungerar utmärkt. Nu kan vi knappt föreställa oss hur vi klarade oss utan den. Det är kul att bli positivt överraskad! Man ska inte vara rädd för utveckling och att utvecklas. Man måste våga testa, säger Oscar med ett stort leende.
Rådet till andra
Det är precis det rådet Svantessons vill ge andra lantbrukare som funderar på att söka stöd från Klimatklivet och investera i grön omställning och elektrifiering.
– Kör bara, kör! Var inte rädd för utveckling. Det är inte farligt att prova – någon måste gå först.
Johan sticker ut hakan och är tydlig med att han ser lantbruket som nyckeln till den övergripande klimatomställningen.
– Vi inom lantbruket har en unik roll i klimatomställningen. Om vi kan börja köra på enbart el och biogas, då kan vi skapa ett slutet system som inte behöver någon energi utifrån.
Jordbruket har rationaliserats kraftigt och pressen på att producera mer till lägre kostnad är hög. Men Johan står fast vid sin övertygelse att den ekologiska vägen är nyckeln till ett hållbart nyttjande av naturens resurser:
– För en lantbrukare gäller det att tänka långsiktigt, att orka hålla ut – 'ha tröken', som vi säger i Värmland. Vi vill visa att det går att göra stora förändringar utan att förlora ekonomiskt på det.
Nästa steg i den gröna omställningen
Svantessons visioner och framtidsplaner för att göra gården mer hållbar är många och ambitiösa. Nästa steg i deras gröna omställning är att elektrifiera foderblandare, gödselpump och gödselomrörare – en åtgärd som enligt deras kalkyler kan spara runt 20 kubikmeter diesel per år. En ny ansökan till Klimatklivet är på gång.
För Svantessons är vägen framåt tydlig, och många av dygnets timmar verkar gå åt till att tänka på olika sorters förbättringar. Tack vare Klimatklivet har de kunnat ta ytterligare ett steg i sitt hållbarhetsarbete, och Oscar ser ljust på framtiden.
– Vi är inne på helt rätt spår. Det är ekologiskt jordbruk vi ska hålla på med. För oss handlar det om att ständigt förbättra och utveckla det vi har.