EU-kommissionen anser att Sverige riskerar att missa klimatmålen för 2030

Den europeiska planeringsterminen är den årliga politiska samordningen av medlemsstaternas ekonomiska och sociala utmaningar. Den förutsätter ett helhetsgrepp på alla politikområden som makroekonomisk stabilitet, främjande av miljömässig hållbarhet, produktivitet och rättvisa. Den europeiska planeringsterminen omfattar bland annat NextGenerationEU, med faciliteten för återhämtning och resiliens i centrum, samt de sammanhållningspolitiska programmen. Den europeiska planeringsterminscykeln ger också uppdaterade rapporter om uppnåendet av målen för hållbar utveckling och fastställer investeringsprioriteringar inför den kommande halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken Varje vår publiceras landsrapporten och kommissionens landsspecifika rekommendationer till rådet.

Riktade rekommendationer till medlemsländerna 

På grundval av analysen i landsrapporten föreslår kommissionen landsspecifika rekommendationer som ger medlemsländerna vägledning i hur de ska hantera de viktiga utmaningar som bara delvis eller inte alls omfattas av deras nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Landsrapporterna för 2024 analyserar den ekonomiska utvecklingen, sysselsättningsutvecklingen och den sociala utvecklingen i varje medlemsland och utvärderar genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna och de sammanhållningspolitiska programmen. Rapporterna fastställer viktiga utmaningar med särskilt fokus på konkurrenskraften samt viktiga reformer och investeringar. 

• I landsrapporten om Sverige konstateras bland annat att en högt värderad fastighetsmarknad i kombination med hög skuldsättning utgör ett hot mot ekonomins motståndskraft.

  --> Sverige rekommenderas att minska de risker som följer av hushållens höga skuldsättning och obalanser på bostadsmarknaden genom att minska möjligheten till avdrag för bolåneräntor samt höja fastighetsskatten, avlägsna strukturella hinder för nybyggnationen samt reformera hyresmarknaden.

• Det konstateras att det krävs större insatser för missgynnade grupper, dels i fråga om fallande studieresultat, dels i fråga om integration på arbetsmarknaden. 

 --> Sverige rekommenderas att arbeta för att förbättra utbildningsresultaten, även för elever med missgynnad socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund, genom att ta itu med den ihållande bristen på kvalificerade lärare, genom att säkerställa lika tillgång till skolsystemet och genom att ytterligare stödja elevernas övergång till gymnasieskola. 

--> Sverige rekommenderas att utveckla arbetskraftens kompetens, särskilt vad gäller de som har en missgynnad socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund, genom riktade politiska åtgärder och resurser för att förbättra deras integration på arbetsmarknaden. 

• Det konstateras vidare att Sverige har minskade klimatambitioner, vilket ökar de framtida kostnaderna för klimatåtgärder. Man påpekar att Sverige tidigare hade en ambitiös klimatagenda med en tydlig väg mot klimatneutralitet, samt en ledande roll när det gäller grön tillväxt, men att 2024 års förändringar av klimatpolitiken ökar osäkerheten för konsumenter och investerare. I synnerhet är det oklart hur den svenska transportsektorn kommer att kunna spela en nyckelroll när det gäller att uppnå klimatmålen. Det konstateras att det med nuvarande politik förefaller osannolikt att Sverige kommer att nå sina mål för 2030 inom ramen för EU:s politik för att minska utsläppen av växthusgaser. Det saknas fortfarande uppdaterade övergripande scenarier för växthusgasutsläpp som återspeglar politiska förändringar under 2023 och 2024, eftersom regeringens nuvarande klimathandlingsplan är inriktad på ett längre perspektiv fram till 2045, utan kvantitativa scenarier för utsläppsbanor för perioden fram till 2030. Flera studier från officiella och oberoende organ tycks dock bekräfta att Sveriges nuvarande politik kommer att leda till ett betydande underskott i förhållande till EU:s mål för utsläpp av växthusgaser fram till 2030. Utsläppsminskningar inom vägtransportsektorn är avgörande för att Sverige ska kunna uppnå sina mål för 2030 inom ramen för EU:s politik för att minska utsläppen av växthusgaser. Vägtransporterna står för tre fjärdedelar av energibehovet för olja och petroleumprodukter, som är den främsta källan till växthusgasutsläpp från fossila bränslen i Sverige.

--> Sverige rekommenderas att se till att målen för minskade växthusgasutsläpp uppnås genom att minska särskilt utsläpp från vägtransporter. 

• I landsrapporten konstateras vidare att det återstår politiska utmaningar för att Sverige i större utsträckning ska utnyttja förnybara resurser, öka elektrifieringen och säkerställa tillräcklig nätkapacitet.

-->  Sverige rekommenderas att påskynda och effektivisera tillståndsförfarandena för utbyggnad av förnybar energi, särskilt för havsbaserad och landbaserad vindkraft

• I landsrapporten konstateras att det är viktigt att gå vidare med ett snabbt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet REPowerEU-kapitlet.

--> Sverige rekommenderas att mot bakgrund av de långvariga förseningarna avsevärt påskynda genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet REPowerEU-kapitlet, som säkerställer slutförande av reformer och investeringar senast i augusti 2026. 

Bedöma makroekonomiska obalanser

Kommissionen har bedömt förekomsten av makroekonomiska obalanser i de 12 medlemsländer som valts ut för fördjupade granskningar i 2024 års rapport om förvarningsmekanismen. De makroekonomiska obalanser som orsakades av den stora handelschocken 2022 tenderade generellt att avta i de flesta medlemsländer.

• Frankrike, Spanien och Portugal har inte längre obalanser då sårbarheten minskat generellt. Risker för de offentliga finansernas hållbarhet kommer att övervakas enligt de reformerade finanspolitiska reglerna.
• Grekland och Italien konstateras nu ha obalanser efter att ha haft alltför stora obalanser fram till förra året, då sårbarheten minskat men orosmoment kvarstår. Risker för de offentliga finansernas hållbarhet kommer att övervakas enligt de reformerade finanspolitiska reglerna.
• Slovakien konstateras nu har nu obalanser. Sårbarheten som rör den kostnadsrelaterade konkurrenskraften, bytesbalansen, bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning kvarstår, och politiska åtgärder har inte vidtagits.
• Rumänien konstateras nu ha alltför stora obalanser efter att ha haft obalanser fram till förra året då sårbarheten som rör betalningsbalansen kvarstår, framför allt kopplad till stora och ökade offentliga underskott, samtidigt som pris- och kostnadstrycken har ökat och de politiska åtgärderna har varit otillräckliga.
• Tyskland, Cypern, Ungern, Nederländerna och Sverige fortsätter att ha obalanser. Sveriges obalanser handlar om bostadsmarknaden. 

Vårpaketet innehåller också

• ett meddelande om vårpaketet,
• en rapport för att bedöma och besluta om huruvida vissa länder har ett alltför stort underskott; den rapporten fick uppmärksamhet då den bedömde att det första steget i förfarandet som gäller vid alltför stora underskott behöver inledas mot sju medlemsländer: Belgien, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien och Ungern,
• ett förslag till sysselsättningsriktlinjer och övervakningsrapporterna efter programperiodens slut om Cypern, Portugal, Irland, Spanien och Grekland. 

Vad händer nu?

Kommissionen uppmanar Eurogruppen och rådet att diskutera paketet och ställa sig bakom den vägledning som ges. Kommissionen ser också fram emot en konstruktiv dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och om varje kommande etapp i den europeiska planeringsterminen.

Läs ett längre pressmeddelande här

Läs mer

Frågor och svar om den europeiska planeringsterminens vårpaket 2024

Den europeiska planeringsterminen 2024: vårpaketet

Next Generation EU

Ekonomisk vårprognos 2024

Frågor och svar: Den nya framtidssäkrade ramen för ekonomisk styrning 

Hållbar utveckling i Europeiska unionen, upplaga 2024