EU-kommissionens nyhetsbrev den 17 november 2022

Kära EU-intresserade,

Efter en lång period med mycket milda temperaturer i Stockholmsområdet börjar temperaturerna krypa ner mot kylskåpsnivåer, medan man i norra Sverige redan har full vinter.

Tyvärr ser vi att även ekonomin går mot bistrare tider, med hög inflation och stigande räntor.

Förra veckan kom EU-kommissionens prognos för den ekonomiska utvecklingen i EU och i de enskilda medlemsländerna. På EU-nivå räknar kommissionen med en BNP-ökning med 3,3 % i år, men nästa år pekar tillväxtprognosen mot blygsamma 0,3 %. När det gäller inflationen förväntas den i år bli 9,3 % i EU, och nästa år ligga fortsatt högt, på 7,0 %. Tillväxtprognosen för Sverige är dystrare än EU-snittet. För 2022 väntas en BNP-ökning på 2,9 % och för 2023 en negativ tillväxt på -0,6 %. Inflationen för 2022 och 2023 väntas bli något lägre än EU-snittet, 8,1 respektive 6,6 %.

Med kallare väder kommer också fler förkylningar och andra krämpor. Inför Europeiska antibiotikadagen på fredag visar en undersökning från hela EU att hälften av alla européer fortfarande felaktigt tror att antibiotika dödar virus. 23 % av de tillfrågade hade tagit antibiotika under det föregående året. Det är den lägsta siffran sedan 2009, så det finns hopp om en fortsatt minskning. Överanvändningen av antibiotika är ett stort hot mot folkhälsan, där vi riskerar att livsviktiga läkemedel kan sluta fungera i och med att bakteriestammar blir resistenta. Det är glädjande att se att Sverige ligger högt när det gäller kunskap och lågt när det gäller användning av antibiotika.

Den svenska regeringen har beslutat att skicka ett rekordstort stödpaket till Ukraina.

Värdet av det nya militära stödpaketet uppgår till cirka tre miljarder kronor. Till det läggs det nya humanitära och akuta biståndsstödet till Ukraina och Moldavien som uppgår till cirka 720 miljoner kronor. Det svenska stödet understryker EU:s gemensamma beslutsamhet att fortsätta stödet till Ukraina.

Vi har också med intresse tagit del av statsminister Ulf Kristerssons EU-deklaration.

EU-länderna och Europaparlamentet har nyss enats om unionens budget för 2023. Budgeten innebär åtaganden på 186,6 miljarder euro. Budgeten ska användas i linje med de viktigaste behoven hos EU:s medlemsstater och EU:s partner runt om i världen. Det innefattar arbetet med att mildra de allvarliga konsekvenserna av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, att stödja den pågående hållbara återhämtningen från coronapandemin och att skydda och skapa arbetstillfällen i ett grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt Europa.

I Schengenområdet ingår 22 av EU:s medlemsländer, samt Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein. Länderna har genom Schengensamarbetet avskaffat gränskontrollerna vid de inre gränserna. Dock kan tullkontroller och tillfälliga inre gränskontroller förekomma. I dag meddelar EU-kommissionen att Bulgarien, Rumänien och Kroatien lever upp till de krav som ställs för att få ingå i Schengenområdet. De har alla tre väl fungerande bevakning av unionens yttre gränser. Det är nu ministerrådet som måste fatta ett enhälligt beslut för att länderna ska få grönt ljus.

I går, den 16 november, trädde lagen om digitala tjänster i kraft. Lagen, som ofta kallas DSA efter engelskans Digital Services Act, gäller för alla digitala tjänster som kopplar samman konsumenter med varor, tjänster eller innehåll. Den inför omfattande nya skyldigheter för onlineplattformar att minska skador och motverka risker på nätet, ett starkt skydd för användarnas rättigheter på nätet och en helt ny ram för öppenhet och ansvarsskyldighet när det gäller digitala plattformar. Reglerna ger skydd åt användarna och rättssäkerhet för företagen, på hela den inre marknaden.

Det händer mycket inom EU, och än en gång blev det en lång text. Tack för att du läst ända hit.

Erik von Pistohlkors
Tillförordnad chef för EU-kommissionens representation i Sverige