EU-kommissionens nyhetsbrev den 24 mars 2023

Kära EU-intresserade

Vi konsumenter vill gärna att de produkter vi köper inte ska skada miljö och klimat. Men kan vi verkligen lita på vad producenter och försäljare säger om sina varor? I en studie som EU-kommissionen gjorde 2020 konstaterades att 53,3 % av de undersökta miljöpåståendena i EU var vaga, vilseledande eller rent av ogrundade och att 40 % var ostyrkta. Det saknas gemensamma regler för företag som gör oberoende miljöpåståenden och detta bäddar för ”grönmålning” och skapar ojämlika villkor på EU:s marknad, vilket är till nackdel för verkligt hållbara företag. I veckan presenterade EU-kommissionen därför ett förslag om att företag som gör miljöpåståenden om sina produkter eller tjänster måste följa minimikrav för hur dessa påståenden styrks och förmedlas.

Ett annat färskt förslag som direkt berör konsumenterna vill göra det enklare att reparera varor när det är tekniskt möjligt även om den lagstadgade garantitiden löpt ut, eller när saker inte längre fungerar på grund av slitage. Förslaget ger konsumenterna en ny "rätt att reparera", både före och efter det att den lagstadgade garantitiden löpt ut.

Förra veckan kom en hel rad förslag kopplade till konkurrenskraft och grön industripolitik. EU-journalisten Ylva Nilsson gör en intressant genomgång av förslagen i bloggen Om Europa. (Slutsatserna hon drar är givetvis hennes egna.) 

I måndags organiserade det svenska ordförandeskapet och EU-kommissionen en givarkonferens till förmån för jordbävningsdrabbade Syrien och Turkiet. Mer än 50 000 människor har omkommit i de båda länderna och den materiella förödelsen är mycket stor. 

Den totala summan som utlovades vid givarkonferensen hamnar på 7 miljarder euro, ca 77 miljarder kronor. Av dessa utgör 6,05 miljarder euro stöd och lån till Turkiet och 950 miljoner euro utgör stöd till Syrien. EU-kommissionen och EU:s medlemsländer, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling står med 3,6 miljarder euro för lite drygt hälften av pengarna.

Pengarna till Turkiet kommer att användas för humanitära behov och för att hjälpa till med återuppbyggnaden av de drabbade områdena. Arbetet med återuppbyggnaden kommer att säkerställa att alla internationella byggnormer följs i områden där jordbävningar förekommer och att den turkiska gröna given prioriteras. Pengarna till Syrien kommer att användas för att täcka humanitära behov och stödja tidig återhämtning och resiliens.

I slutet av veckan möttes EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för ett toppmöte. På dagordningen stod Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s fortsatta stöd till Ukraina. De ska också debattera konkurrenskraften, den inre marknaden och ekonomin, energi, yttre förbindelser och andra frågor, inbegripet migration. Från Sverige deltar statsminister Ulf Kristersson. Till skillnad från ministerrådets möten är det inte ordförandelandet (just nu Sverige) som leder toppmötena, utan det gör Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Mer information om mötet finns på Europeiska rådets webbplats.

Annika Wäppling Korzinek

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige