Kära EU-intresserade,
Om exakt ett år, den 9 juni 2024, är det val till Europaparlamentet och även om det är tidigt att tala om valfeber så börjar temperaturen höjas lite, med nomineringsprocesser i partierna och mediegranskningar av vad de sittande ledamöterna åstadkommit under mandatperioden.
I Europaparlamentets senaste Eurobarometer har 26 376 personer i de 27 EU-länderna intervjuats, varav 1 022 svenskar. Många av frågorna handlar om Europaparlamentet och valet nästa år. Det är glädjande att se att 83 % av de tillfrågade svenskarna säger att de sannolikt kommer att rösta i EU-valet. Det finns många skäl att rösta, och de viktigaste för svenskarna är den medborgerliga plikten, vanan att delta i val och viljan att stödja ett visst parti. (Undersökningen ställer inga frågor om vilket parti personerna planerar att rösta på.)
41 procent av svenskarna tycker att utvecklingen i EU går i rätt riktning – och lika många tycker tvärtom. Totalt i hela EU är synen mer kritisk: 32 procent svarar rätt riktning, 47 procent fel.
97 procent av svenskarna stöder helt eller delvis EU:s stöd till Ukraina.
71 procent är optimistiska till EU:s framtid, 26 procent pessimistiska.
Det finns många intressanta frågor att titta närmare på i rapporten.
Från representationens sida kommer vi att återkomma till valet på många sätt under året som ligger framför. Det är särskilt viktigt att informera våra ungdomar om rätten – och plikten – att vara en aktiv del av den demokratiska processen.
Under torsdagen firade svenska ordförandeskapet en liten seger då medlemsländerna lyckades enas om sin förhandlingsposition gällande Migrationspakten. Efter tre års diskussioner kom EU ett steg närmare en gemensam migrationspolitisk. Nu återstår dock för rådet att också komma överens med Europaparlamentet, med förhoppning att ha ett slutligt resultat innan Europaparlamentsvalet nästa år. På rådets hemsida finns närmare beskrivning av medlemsländernas position.
Det lidande som följer av psykisk ohälsa får allt mer uppmärksamhet. Redan före covid-19-pandemin var omkring 84 miljoner människor i EU drabbade av psykiska hälsoproblem, och dessa siffror har bara förvärrats sedan dess. Pandemin utsatte ungdomar och personer som redan led av psykisk ohälsa för ytterligare påfrestningar.
I sitt tal om tillståndet i unionen i september 2022 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen ett nytt initiativ för psykisk hälsa, och nu har det presenterats. Det är en diger lista som presenteras, med 20 så kallade flaggskeppsinitiativ och 1,23 miljarder euro i EU-finansiering. Strategin är ett första och viktigt steg för att jämställa psykisk hälsa med fysisk hälsa. Mer om strategin.
I början av nästa vecka kommer EU:s jordbruksministrar till Stockholm för ett informellt möte som till stor del kommer att handla om hur jordbruket kan bidra till den gröna omställningen genom innovativa lösningar. Ministrarna kommer att få se många exempel på svensk forskning och produktutveckling. Från kommissionen deltar jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski.
”Sjung om studentens lyckliga dagar” ekar längs Stockholms gator denna fredag och har gjort så hela veckan. Visst, en del trafikkaos har flakåkandet orsakat, men framförallt sprider det framtidshopp och glädje som jag tycker vi tar med oss ut i sommarhelgen!
Annika Wäppling Korzinek
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 8 juni 2023
- Upphovsman
- Representationen i Sverige