Fysiska varor i EU ska bli mer miljövänliga, cirkulära och energieffektiva

Som aviserades i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin föreslår kommissionen nya regler som ska göra nästan alla fysiska varor på EU-marknaden mer miljövänliga, cirkulära och energieffektiva under hela deras livscykel, från det att de designas och genom daglig användning fram till dess att de antingen återanvänds eller är uttjänta.

EU-kommissionen presenterar samtidigt en ny strategi som ska göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara, motverka ”snabbmode”, textilavfall och destruktion av osålda textilier samt se till att de tillverkas med full respekt för sociala rättigheter.

Ett tredje förslag syftar till att främja den inre marknaden för byggprodukter och se till att det befintliga regelverket är lämpligt för att uppnå hållbarhets- och klimatmålen när det gäller den bebyggda miljön.

Paketet innehåller slutligen ett förslag om nya regler för att ge konsumenter mer inflytande under den gröna omställningen genom att se till att de är bättre informerade om produkters miljöhållbarhet och bättre skyddade mot grönmålning.

Med dagens lagpaket lägger kommissionen fram de verktyg som behövs för att EU ska ställa om till en verkligt cirkulär ekonomi: en ekonomi som är frikopplad från energi- och resursberoenden, mer motståndskraftig mot externa chocker och som visar omsorg om naturen och människors hälsa. Förslagen utgår från EU:s framgångsrika regler om ekodesign, som lett till markanta minskningar av EU:s energiförbrukning och betydande besparingar för konsumenterna. Bara under 2021 minskade konsumenternas utgifter med 120 miljarder euro tack vare de nuvarande ekodesignkraven. Reglerna har även lett till en 10-procentig minskning av den årliga energiförbrukningen för de produkter som omfattas av dem. Fram till 2030 kan de nya reglerna minska förbrukningen av primärenergi med 132 Mtoe, vilket ungefär motsvarar 150 bcm naturgas, dvs. nästan likvärdigt med EU:s import av rysk gas. 

Hållbara produkter ska bli norm

Förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter handlar om produktdesign, som kan avgöra så mycket som 80 % av en produkts miljöpåverkan under hela dess livslängd. Den inför nya krav för att göra produkter mer hållbara, tillförlitliga, återanvändbara, uppgraderbara, reparerbara, lättare att underhålla, renovera och återvinna, samt energi- och resurseffektiva. Kraven på produktspecifik information ska därutöver se till att konsumenterna känner till vilken miljöpåverkan deras inköp har. Alla reglerade produkter ska ha digitala produktpass. Därmed blir det lättare att reparera eller återvinna produkter och enklare att spåra ämnen som ger anledning till oro längs hela försörjningskedjan. Även märkning kan införas. Förslaget innehåller också åtgärder som ska sätta stopp för destruktion av osålda konsumentprodukter, öka grön offentlig upphandling och ge incitament till hållbara produkter.

Dagens förslag innebär att de nuvarande ekodesignreglerna utvidgas på två sätt: dels för att omfatta så många produkter som möjligt, dels för att bredda tillämpningsområdet för produktkraven. I förslaget faställs kriterier för inte bara energieffektivitet, utan också för cirkularitet, och minskningen av produkters totala miljö- och klimatavtryck kommer att öka energi- och resursoberoendet och minska föroreningarna. Det kommer att stärka den inre marknaden och undvika skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning samt skapa ekonomiska förutsättningar för innovation och jobbskapande, inte minst inom återtillverkning, underhåll, återvinning och reparation. Förslaget innehåller en ram och en process för hur kommissionen, i nära samarbete med alla berörda parter, successivt ska fastställa krav för varje produkt eller produktgrupp. 

Tillsammans med detta förslag har kommissionen också antagit en arbetsplan för ekodesign och energimärkning 2022–2024 för att täcka in nya energirelaterade produkter, uppdatera och höja ambitionsnivån för produkter som redan regleras som en övergångsåtgärd fram till dess att den nya förordningen träder i kraft. Arbetsplanen tar särskilt upp konsumentelektronik (smarta telefoner, surfplattor, solpaneler), som är den snabbast växande avfallsströmmen.

För att stödja hållbara produkter på hela EU-marknaden presenteras i dag också riktade branschinitiativ. EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier och översynen av förordningen om byggprodukter tar upp två prioriterade produktgrupper som har en betydande påverkan.

Hållbara och cirkulära textilier

Den europeiska textilkonsumtionen har den fjärde största miljö- och klimatpåverkan efter livsmedel, bostäder och resande. Den kommer på tredje plats när det gäller vatten- och markanvändning och på femte när det gäller användning av primära råvaror.

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier sätter upp mål och konkreta åtgärder för att se till att de textilprodukter som kommer ut på EU-marknaden år 2030 har lång livslängd och kan återvinnas, att de i största möjliga utsträckning är tillverkade av återvunna fibrer, att de inte innehåller farliga ämnen samt att de har tillverkats med respekt för sociala rättigheter och miljön. Konsumenterna kommer att kunna använda textilier av hög kvalitet längre, snabbmode ska höra till det förgångna och ekonomiskt lönsamma återanvändnings- och reparationstjänster vara allmänt tillgängliga. I en konkurrenskraftig, motståndskraftig och innovativ textilsektor måste producenterna ta ansvar för sina produkter längs hela värdekedjan, inklusive när de blir till avfall. På så sätt kommer det cirkulära textilekosystemet att blomstra och ha tillräcklig kapacitet för innovativ fiber-till-fiberåtervinning, samtidigt som förbränning och deponering av textilier reduceras till ett minimum.

De konkreta åtgärderna är exempelvis ekodesignkrav för textilier, tydligare information, ett digitalt produktpass och ett obligatoriskt EU-system för ökat producentansvar. Det förutses också åtgärder för att motverka oavsiktliga utsläpp av mikroplaster från textilier, för att se till att miljöpåståenden ska vara tillförlitliga och för att uppmuntra cirkulära affärsmodeller som till exempel återanvändnings- och reparationstjänster. För att motverka ”snabbmodet” uppmanar strategin även företag att minska antalet klädkollektioner per år samt ta ansvar och agera för att minimera sina koldioxid- och miljöavtryck, medan medlemsstaterna uppmanas anta gynnsamma skattebestämmelser för återanvändnings- och reparationssektorn. Kommissionen kommer även verka för en förändring genom informationskampanjer.

Tanken är att strategin även ska ge stöd och ledsaga textilekosystemet genom hela dess omvandlingsprocess. Därför påbörjar EU-kommissionen i dag arbetet med en gemensamt utstakad omställningsbana för textilekosystemet. Omställningsbanan är ett mycket viktigt samarbetsverktyg som ska hjälpa ekosystemet att återhämta sig från de negativa effekter av covid-19-pandemin som har påverkat företagens dagliga verksamhet de senaste två åren. Den ska också stärka deras förmåga att både klara av en hård global konkurrens och framtida chocker så att de kan överleva långsiktigt. Alla aktörer uppmuntras att delta aktivt i processen för att staka ut en bana genom att göra åtaganden om cirkularitet och cirkulära affärsmodeller, vidta åtgärder för hållbar konkurrenskraft, digitalisering och motståndskraft, samt fastställa vilka investeringar som behövs för den dubbla omställningen. 

Morgondagens byggprodukter

Byggekosystemet står för nästan 10 % av EU:s mervärde och sysselsätter omkring 25 miljoner människor i över 5 miljoner företag. Byggproduktindustrin omfattar 430 000 företag i EU med en omsättning på 800 miljarder euro. Det rör sig främst om små och medelstora företag. De är av mycket stor ekonomisk och social betydelse för lokala samhällen i Europas regioner och städer.

Byggnader svarar för omkring 50 % av utvinningen och förbrukningen av resurser och mer än 30 % av det avfall som genereras i EU varje år. Dessutom står byggnader för 40 % av EU:s energiförbrukning och 36 % av de energirelaterade utsläppen av växthusgaser.

Översynen av förordningen om byggprodukter kommer att stärka och modernisera de regler som gäller sedan 2011. Den kommer att skapa en harmoniserad ram för hur man ska bedöma och informera om byggprodukters miljö- och klimatpåverkan. Nya produktkrav kommer att säkerställa att utformningen och tillverkningen av byggprodukter bygger på den allra senaste tekniken så att de blir mer hållbara, reparerbara, återvinningsbara och lättare att återtillverka.

Översynen kommer också att göra det lättare för standardiseringsorgan att utforma gemensamma europeiska standarder. Tillsammans med skärpt marknadskontroll och tydligare regler för aktörer längs hela försörjningskedjan kommer detta att bidra till att undanröja hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Den reviderade förordningen kommer slutligen innehålla digitala lösningar som minskar de administrativa bördorna för framför allt små och medelstora företag, bland annat en databas över byggprodukter och ett digitalt produktpass.

Uttalanden av kommissionärer:

– Det är dags att göra upp med den slit-och-släng-modell som är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande och ansvarig för den europeiska gröna given. Med dagens förslag ser vi till att bara de mest hållbara produkterna säljs i Europa. De ska göra det möjligt för konsumenterna att spara energi, laga i stället för att ersätta trasiga produkter och att göra smarta miljöval när de köper nya produkter. På så sätt kan vi kan återställa balansen i vårt förhållande till naturen och minska vår sårbarhet för avbrott i globala försörjningskedjor.

– De europeiska konsumenterna har rätt att förvänta sig mer miljövänliga och hållbara produkter, säger Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden. Ökad hållbarhet och resurseffektivitet leder också till ökad motståndskraft om kriser orsakar avbrott i våra industriella försörjningskedjor. Genom att utnyttja den inre marknadens potential, dra maximal nytta av digitala verktyg och förbättra marknadskontrollen kommer vi att maximera möjligheterna för både företag och konsumenter. Ökad resurs- och energieffektivitet inom framför allt bygg- och textilindustrin kommer att skapa högkvalificerade arbetstillfällen i hela Europa.

– Med dessa förslag för en cirkulär ekonomi inleder vi en tidsålder där produkter kommer att utformas på ett sätt som gynnar oss alla, som respekterar planetens begränsningar och som skyddar miljön, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske. En längre livslängd för de telefoner som vi använder, kläderna vi bär och en rad andra produkter kommer att spara pengar för de europeiska konsumenterna. Och när produkterna är uttjänta kommer de inte att förorena vår miljö utan bli till nya råvaror för ekonomin och därmed minska de europeiska företagens importberoende. 

Mer information i pressmeddelandet: Den gröna given: Nya förslag ska få hållbara produkter att bli norm och göra EU mer resursoberoende