Tvingar reglerna bostadsägare att renovera äldre fastigheter?
Nej, det reviderade energiprestandadirektivet kommer inte att medföra några renoveringsskyldigheter för enskilda bostadsägare.
Varje medlemsstat ska utforma sin egen nationella plan för att minska energianvändningen i bostadshus med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035.
Medlemsländerna får välja vilka byggnader och åtgärder de ska fokusera på, förutsatt att minst 55 procent av energiminskningen ovan ska ske inom de 43 procent sämst presterande byggnaderna i respektive land. Dessutom kommer det att vara möjligt att använda all fossilfri energi (inklusive kärnkraft) för att uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnader.
Medlemsländerna måste också se till att det finns skyddsåtgärder för hyresgäster så att risken minskar att sårbara hushåll vräks till följd av oproportionerliga hyreshöjningar efter en renovering.
Metoderna för bostadshus och andra byggnader som inte är avsedda för bostäder, inklusive offentliga byggnader, skiljer sig åt. Trepartsöverenskommelsen mellan Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen innebär ett gradvis införande av minimistandarder för energiprestanda (MEPS) för icke-bostadsbyggnader för att säkerställa att 16 procent av byggnaderna med sämst prestanda senast 2030 och 26 procent senast 2033 renoveras. Medlemsstaterna har dock möjlighet att utesluta vissa typer av byggnader.
Hur avgör medlemsländerna vilka byggnader som ska renoveras?
Minimistandarder för energiprestanda (MEPS) är ett av de verktyg som medlemsstaterna kan använda för att förbättra bostädernas energiprestanda för att beståndet ska uppnå nollutsläpp 2050. I enlighet med MEPS kan medlemsstaterna besluta hur renoveringsinsatserna ska fördelas och fokuseras på offentliga och privata bostäder.
Medlemsstaterna kommer också att kunna göra undantag av tekniska, ekonomiska eller sociala skäl.
Jordbruksbyggnader och kulturarvsbyggnader kan undantas från de nya reglerna. EU-länderna kan besluta att undanta byggnader som är skyddade på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, tillfälliga byggnader, kyrkor och gudstjänstlokaler. För byggnader med flera byggnadsenheter, t.ex. flerfamiljshus, ger det reviderade direktivet medlemsstaterna frihet att besluta om hur de ska renoveras.
En nollutsläppsstandard för nya byggnader
Det reviderade direktivet anger nollutsläpp som ny standard för alla nya byggnader. Medlemsländerna får själva sätta kravnivå för nollutsläppsbyggnader utifrån kostnadsoptimalberäkningar. Enligt avtalet ska alla nya bostadshus och icke-bostadsbyggnader ha nollutsläpp på plats från fossila bränslen, från och med den 1 januari 2028 för offentligägda byggnader och från och med den 1 januari 2030 för alla andra nya byggnader.
Medlemsstaterna måste också säkerställa att nya byggnader är solenergianpassade, vilket innebär att de ska vara förberedda för solcells- eller solvärmeinstallationer på taket. För befintliga offentliga lokaler ska solenergi successivt installeras från och med 2027, där det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt genomförbart.
Bakgrund
Byggnader utgör cirka 40 procent av energiförbrukningen och över 50 procent av gasanvändningen i EU. För närvarande är cirka 35 procent av EU:s byggnader över 50 år gamla och nästan 75 procent av byggnadsbeståndet är energiineffektivt.
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) som EU-kommissionen föreslog i december 2021 stödjer den europeiska gröna given, vars konkreta effekter kommer att förbättra livskvaliteten för människor, i deras hem och på arbetsplatser, och sänka deras elräkningar. Dessutom ska det minska Europas energiberoende i linje med REPowerEU-planen och skapa en säkrare tillgång till energi.
Nästa steg
Europaparlamentet och rådet har kommit överens om ett provisoriskt avtal som nu ska formellt godkännas av de båda institutionerna för att bli lag.
Översikt
- Publiceringsdatum
- 20 december 2023
- Upphovsman
- Representationen i Sverige