EU:s budget skiljer sig från nationella budgetar genom att den inte finansierar t ex sjukvård, socialförsäkringar, rättsväsende eller skolor. EU:s budget är en investeringsbudget som är avsedd att komplettera medlemsländernas budgetar på områden där detta ger ett mervärde.
En budgetram sätts upp för sju år i taget och detaljerna läggs fast i årliga budgetar. Mindre ekonomiskt utvecklade EU-länder får mer ekonomiskt stöd än de mest ekonomiskt utvecklade länderna.
Sverige och EU:s budget
EU-avgiften varierar från år till år. År 2024 är Sveriges totala avgift till EU-budgeten ca 40,8 miljarder kronor (2023: ca 43,6 miljarder kronor). 2024 beräknas EU betala tillbaka ca 45,7 miljarder kronor till Sverige (2023: ca 18,3 miljarder kronor), vilket är högre än tidigare år, till följd av återflöden genom Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta återflöde är t.o.m. högre än den beräknade EU-avgiften för 2024, men riksdagen beräknar att Sverige ändå förblir nettobetalare i EU, i och med att man är nettoinbetalare till faciliteten. De största EU-stöden till Sverige går till jordbruket, till tillväxt och jobb, samt till landsbygdsutveckling och regional utveckling. Varje år får Sverige också anslag ur EU:s budget som inte passerar statskassan, t ex forskningsanslag som går direkt till universiteten.
Rent ekonomiskt uppskattas fördelarna med den inre marknaden för Sverige vara omkring 5 gånger större än det belopp som landet varje år bidrar med till EU:s budget. EU-budgeten stödjer därutöver medlemsländernas gemensamma ansträngningar att hantera bland annat klimatförändringen, migration, terrorism, pandemier och stöd till Ukraina, utmaningar som är svåra för ett enskilt land att bemöta.
EU:s budget 2021-2027
Europeiska rådet antog slutsatser om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och återhämtningsinsatserna (NextGenerationEU) den 21 juli 2020. För att hantera covid-19-pandemins konsekvenser har EU förstärkt långtidsbudgeten för 2021-2027 med ett tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU på 750 miljarder euro, utöver den anslagna fleråriga budgetramen på 1 074 miljarder euro. Därigenom kommer sammanlagt 750 miljarder euro att användas för att motverka skadorna som orsakats av pandemin och för att hjälpa EU-länderna att stå starkare och bättre förberedda inför framtida kriser (alla belopp i detta stycke använder 2018 års priser).
Fokus ligger på grön och digital återhämtning.
NextGenerationEU-instrumentet har medfört tre viktiga innovationer:
- EU-länderna har lånat gemensamt
- EU-länderna får finansiering endast om de uppnår de planerade resultat som de gemensamt beslutat om
- Betalningar görs för att genomföra inte bara investeringar, utan också reformer
En annan nyhet är att ett land kan få bidragen frusna om man inte respekterar rättsstatsprincipen och därigenom skadar EU:s finansiella intressen, t ex genom korruption.
EU:s återhämtningsplan och Sverige
EU:s intäkter och utgifter 2014-2020
EU:s budget har behövt omfördelas på grund av de på varandra följande kriserna: pandemin, kriget i Ukraina och energikrisen.
Till exempel omdirigerades 23 miljarder euro från sammanhållningspolitiken till bekämpande av pandemin genom inköp av respiratorer och vacciner, till att stödja små och medelstora företag och till att skydda arbetstagare.
Hur fungerar EU:s budget?
EU-budgeten är främst avsedd för investeringar, så en långsiktig utgiftsplan, den så kallade fleråriga budgetramen (ofta kallad MFF, efter engelskans Multiannual Financial Framework), antas för en period på fem till sju år. I den fleråriga budgetramen fastställs de högsta årliga belopp (tak) som EU kommer att spendera på varje enskild kategori (rubrik).
Beslut om EU:s årliga budget fattas på demokratisk väg med deltagande av Europeiska kommissionen, EU-länderna (företrädda i rådet) och Europaparlamentet:
- Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till årlig budget
- EU-ländernas regeringar (ministerrådet) och Europaparlamentet (som företräder EU-medborgarna) kan ändra det.
Rådet (som består av EU-ländernas regeringar, vilka företräder EU-medborgarna på nationell nivå) och Europaparlamentet (som företräder EU-medborgarna direkt på EU-nivå) måste godkänna det.
Varifrån kommer pengarna?
EU:s budget finansieras genom följande källor:
- En andel av varje lands bruttonationalinkomst (BNI), i förhållande till hur rika de är, så kallade BNI-baserade egna medel
- Tullar på import från länder utanför EU
- En liten del av den mervärdesskatt (moms) som uppbärs av varje EU-land
- Från och med 2021, ett bidrag baserat på mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall i varje land.
- Andra inkomster, inklusive bidrag från länder utanför EU till vissa program, dröjsmålsränta och böter samt överskott från föregående år.
För att finansiera NextGenerationEU lånar Europeiska kommissionen upp medel på kapitalmarknaderna som kommer att återbetalas fram till 2058.
En framtidsblick: nya inkomstkällor för EU:s budget
- Under de kommande åren kommer kommissionen, Europaparlamentet och EU-länderna i rådet att fortsätta att samarbeta för att införa nya egna medel för EU:s budget. Kommissionen föreslår att EU:s politiska prioriteringar integreras ytterligare i inkomstsidan i EU:s budget, till stöd för den gröna och den digitala omställningen.
- Dessa resurser kommer inte att skapa nya skatter för européerna, eftersom EU inte har befogenhet att ta ut skatter. Skatteinstrument används främst på nationell nivå: införandet av nya kategorier av egna medel kommer att fullt ut respektera den nationella finanspolitiska suveräniteten.
- Den 22 december 2021 föreslog kommissionen tre nya inkomstkällor för EU:s budget. Den 20 juni 2023 färdigställde kommissionen sitt förslag till nästa generation egna medel:
- Egna medel från utsläppshandelssystemet
- Egna medel från mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM)
- Tillfälliga statistiskt baserade egna medel på företagsvinster
De föreslagna nya inkomstkällorna kommer att bidra till återbetalningen av den bidragsdel av återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU som Europeiska kommissionen, på EU:s vägnar, finansierar via kapitalmarknadsfinansiering. De nya egna medlen bör också finansiera den sociala klimatfonden, som utformats för att säkerställa att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi inte lämnar någon på efterkälken.
När dessa intäkter har antagits kommer de att ge unionen medel för sina ambitioner – ett klimatneutralt, digitalt, rättvist, inkluderande och motståndskraftigt samhälle för alla i EU.
Vem bestämmer över pengarna?
Under perioden 2021–2027:
- De nationella myndigheterna förvaltar omkring tre fjärdedelar av budgetutgifterna tillsammans med Europeiska kommissionen (delad förvaltning).
- Europeiska kommissionen och dess byråer och delegationer förvaltar omkring 18 % av EU:s budget (direkt förvaltning).
- Andra internationella organisationer, nationella organ eller tredjeländer förvaltar 8 % av EU:s budget (indirekt förvaltning).
- För NextGenerationEU kommer 90 % av medlen att kanaliseras via faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). RRF är ett instrument för att erbjuda bidrag och lån till stöd för reformer och investeringar i EU-länderna till ett sammanlagt värde av 723.8 miljarder euro.
- EU-kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av hela budgeten för att se till att varje euro som spenderas bokförs och redovisas.
- Räkenskaperna granskas sedan av kommissionen, nationella regeringar och andra organisationer, och åtgärder vidtas för att åtgärda eventuella brister eller fel.
- Slutligen röstar Europaparlamentet (i EU-medborgarnas namn) för att godkänna (eller ”ansvarsfrihet”) hur kommissionen har genomfört budgeten.
Hur den årliga EU-budgetcykeln fungerar
EU har ett antal organ och verktyg för att upptäcka, utreda och bestraffa missbruk av EU-medel, korruption, skatteflykt av relaterade skatter och slöseri med tillhörande skatter eller allvarliga försummelser inom EU-institutionerna.