Skip to main content
Europeiska kommissionens logotyp
Representationen i Sverige

En återhämtningsplan för Sverige och EU

EU:s återhämtningspaket på drygt 20 biljoner kronor, som bidrar till ett grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt EU, är av stor betydelse för Sveriges ekonomiska intressen.

Sommarprognos2022

Under 2021 återhämtade sig Sveriges ekonomi från pandemin och ökade med över 5,1 %. Under det första kvartalet 2022 minskade den reala BNP med 0,8 % och förväntas i stort sett stabiliseras andra kvartalet 2022 innan den ökar måttligt under andra halvåret. I början av året minskade inflationsuppgången hushållens köpkraft eftersom Omicronvariantrelaterade restriktioner också dämpade den ekonomiska aktiviteten medan importen ökade markant. 

Krigets början i Ukraina förvärrade flaskhalsarna i utbudet och ökade pristrycket och osäkerheten, vilket minskade tillväxten. Den privata konsumtionstillväxten förväntas förbli svag även 2023, eftersom hushållen står inför den dubbla utmaningen med ökad inflation och stigande räntor, särskilt för bostadslån. Detta har lett till en avkylning på bostadsmarknaden där priserna började sjunka under våren. Dessutom minskar fallande priser på finansiella tillgångar finansiella buffertar som byggts upp under pandemin. Den icke-finansiella företagssektorn förväntas bli mer motståndskraftig. Exporttillväxten och investeringarna förväntas återhämta sig 2023, vilket speglar sunda företagsbalansräkningar och svenska exportörers konkurrenskraft. Sammantaget beräknas den reala BNP-tillväxten uppgå till i genomsnitt 1,3 % 2022 och sjunka ytterligare till 0,8 % 2023. 

Mer om sommarprognosen

Vad gör EU:s återhämtningsplan för Sverige?

NextGenerationEU, EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument, ger pengar för investeringar i utbyte mot reformer. Investeringarna inriktas till stor del på sektorer där den gröna och digitala omställningen gör skillnad.

Sverige kan få ca 33 miljarder kronor i bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Från EU:s ordinarie fleråriga budget kommer Sverige också att få ca 19 miljarder kronor i sammanhållningsstöd samt 48 miljarder kronor från Europeiska garantifonden för jordbruket och 15 miljarder kronor från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Genomförande av återhämtningsplanen för Sverige

EU-kommissionens utvärdering kommer 29 mars 2022. Detta innebär att inga medel hittills kunnat erhållas från faciliteten.

Resurser finns kvar

De öronmärkta medlen för Sverige är dock fortfarande tillgängliga och reformer och investeringar kommer att genomföras inom ramen för återhämtningsplanen. De landspecifika rekommendationer som EU-länderna utfärdar till Sverige omfattar rekommendationer om att förbättra bostadsmarknaden, öka investeringarna i  utbildning, forskning och  transporter  och förbättra insatserna mot  penningtvätt.

Bakgrundsinformation

I December 2020 enades EU-ländernas ledare, Europaparlamentet och EU-kommissionen om en återhämtningsplan för att bidra till att reparera de ekonomiska och samhälleliga skador som covid-19-pandemin orsakat.

EU:s långtidsbudget och det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU är det största stimulanspaket som någonsin finansierats i Europa. Totalt ska ca 20 biljoner kronor bidra till att återuppbygga EU efter covid-19. Det kommer att ge ett grönare, mer digitalt och motståndskraftigt Europa.

 

Vad innebär EU:s återhämtningsplan?

EU stärker den nya långtidsbudgetens flexibilitetsmekanismer för att garantera att den kan hantera oförutsedda behov. Budgeten är alltså inte bara anpassad till dagens verklighet utan också till oförutsedda händelser i framtiden.

Mer än hälften av återhämtningsplanen handlar om modernisering, genom forskning och utveckling, klimatomställning och digitalisering samt beredskap, återhämtning och motståndskraft.

För framtidens skull, i linje med den gröna given, kommer paketet att bidra till kampen mot klimatförändringar. 30 procent av EU-budgeten ska gå till klimatåtgärder. Även biologisk mångfald kommer att ges särskild uppmärksamhet.

Utöver långtidsbudgeten kommer NextGenerationEU som omfattar ytterligare drygt 8 biljoner kronor, av vilka ca 7,2 biljoner kronor (i löpande priser) tillhandahålls genom Återhämtningsfaciliteten (Recovery and Resilience Facility (RRF)) som lån eller bidrag. Syftet är att understödja strukturreformer och investeringar i EU-länderna. EU-kommissionen har också implementerat ett nytt “Technical Support Instrument” (TSI) som ska ge skräddarsydda expertråd till EU-länder som ska utveckla och genomföra reformer.

Mer om TSI och reformprojekt i medlemsländerna

Den europeiska planeringsterminen, som är EU:s ramverk för att koordinera och övervaka medlemsländernas ekonomiska politik, har också anpassats så att det finns en koppling till återhämtningsfaciliteten och så att rekommenderade strukturreformer blir en integrerad del av ländernas återhämtning.

För att få tillgång till medel från Återhämtningsfaciliteten måste medlemsländerna presentera en nationell plan för återhämtning och motståndskraft, där minst 37 % av utgifterna kommer från klimatåtgärder och minst 20 % från digitala investeringar och reformer. Planerna ska genomföras senast år 2026.

Mer om EU:s återhämtningsplan

Next Generation EU

Europeiska planeringsterminen 2021 – en exceptionell omgång

EU:s gröna giv

EU:s bidrag och upphandlingar: finansieringsmöjligheter