Kommissionen förutspår i sin vinterprognos att Sveriges ekonomiska tillväxt kommer att vara fortsatt svag under början av året, för att därefter öka farten under andra halvåret. Begränsad inflation, goda marginaler i bolag och en relativt tålig arbetsmarknad förväntas stödja den ekonomiska tillväxten under 2025. Den faktiska BNP-ökningen förväntas nå 1,6 procent under 2025, vilket är en upprevidering av prognosen från i höstas. Detta kan jämföras med 1,7 procent i hela EU och 1,5 procent i eurozonen under 2025.
Vad gör EU:s återhämtningsplan för Sverige?
NextGenerationEU, EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument, ger pengar för investeringar i utbyte mot reformer. Investeringarna inriktas till stor del på sektorer där den gröna och digitala omställningen gör skillnad.
Sverige kan få ca 38 miljarder kronor i bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Från EU:s ordinarie fleråriga budget kommer Sverige också att få ca 19 miljarder kronor i sammanhållningsstöd samt 48 miljarder kronor från Europeiska garantifonden för jordbruket och 15 miljarder kronor från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Genomförande av återhämtningsplanen för Sverige
Inga medel hittills kunnat erhållas från faciliteten.
Resurser finns kvar
De öronmärkta medlen för Sverige är dock fortfarande tillgängliga och reformer och investeringar kommer att genomföras inom ramen för återhämtningsplanen. De landspecifika rekommendationer som EU-länderna utfärdar till Sverige omfattar rekommendationer om att förbättra bostadsmarknaden, förbättra utbildningsresultaten för elever från mindre gynnad socioekonomisk bakgrund och elever med migrantbakgrund och minska beroendet av fossila bränslen.
Bakgrundsinformation
I december 2020 enades EU-ländernas ledare, Europaparlamentet och EU-kommissionen om en återhämtningsplan för att bidra till att reparera de ekonomiska och samhälleliga skador som covid-19-pandemin orsakat.
EU:s långtidsbudget och det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU är det största stimulanspaket som någonsin finansierats i Europa. Totalt ska ca 20 biljoner kronor bidra till att återuppbygga EU efter covid-19. Det kommer att ge ett grönare, mer digitalt och motståndskraftigt Europa.
Vad innebär EU:s återhämtningsplan?
EU stärker den nya långtidsbudgetens flexibilitetsmekanismer för att garantera att den kan hantera oförutsedda behov. Budgeten är alltså inte bara anpassad till dagens verklighet utan också till oförutsedda händelser i framtiden.
Mer än hälften av återhämtningsplanen handlar om modernisering, genom forskning och utveckling, klimatomställning och digitalisering samt beredskap, återhämtning och motståndskraft.
För framtidens skull, i linje med den gröna given, kommer paketet att bidra till kampen mot klimatförändringar. 30 procent av EU-budgeten ska gå till klimatåtgärder. Även biologisk mångfald kommer att ges särskild uppmärksamhet.
Utöver långtidsbudgeten kommer NextGenerationEU som omfattar ytterligare drygt 8 biljoner kronor, av vilka ca 7,2 biljoner kronor (i löpande priser) tillhandahålls genom Återhämtningsfaciliteten (Recovery and Resilience Facility (RRF)) som lån eller bidrag. Syftet är att understödja strukturreformer och investeringar i EU-länderna. EU-kommissionen har också implementerat ett nytt “Technical Support Instrument” (TSI) som ska ge skräddarsydda expertråd till EU-länder som ska utveckla och genomföra reformer.
Mer om TSI och reformprojekt i medlemsländerna
Den europeiska planeringsterminen, som är EU:s ramverk för att koordinera och övervaka medlemsländernas ekonomiska politik, har också anpassats så att det finns en koppling till återhämtningsfaciliteten och så att rekommenderade strukturreformer blir en integrerad del av ländernas återhämtning.
För att få tillgång till medel från Återhämtningsfaciliteten måste medlemsländerna presentera en nationell plan för återhämtning och motståndskraft, där minst 37 % av utgifterna kommer från klimatåtgärder och minst 20 % från digitala investeringar och reformer. Planerna ska genomföras senast år 2026.