EU:s budget skiljer sig från nationella budgetar genom att den inte finansierar t ex sjukvård, socialförsäkringar, rättsväsende eller skolor. EU:s budget är en investeringsbudget som är avsedd att komplettera medlemsländernas budgetar på områden där detta ger ett mervärde.
En budgetram sätts upp för sju år i taget och detaljerna läggs fast i årliga budgetar. EU-länder med svag ekonomi får mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi.
Sverige och EU:s budget
EU-avgiften varierar från år till år. År 2020 var Sveriges totala avgift till EU-budgeten ca 46 miljarder kronor (2019: ca 36 miljarder kronor). 2020 betalade EU ca 22 miljarder kronor till Sverige (2019: ca 17 miljarder kronor). De största EU-stöden till Sverige går till jordbruket, till tillväxt och jobb, samt till landsbygdsutveckling och regional utveckling. Varje år får Sverige också anslag ur EU:s budget som inte passerar statskassan, t ex forskningsanslag som går direkt till universiteten.
Rent ekonomiskt uppskattas fördelarna med den inre marknaden för Sverige vara omkring 5 gånger större än det belopp som landet varje år bidrar med till EU:s budget. EU-budgeten stödjer därutöver medlemsländernas gemensamma ansträngningar att hantera bland annat klimatförändringen, migration, terrorism och coronaviruset med dess konsekvenser, utmaningar som är svåra för ett enskilt land att bemöta.
EU:s budget 2021-2027
För att hantera covid-19-pandemins konsekvenser har EU förstärkt långtidsbudgeten för 2021-2027 med ett tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU på 750 miljarder euro. Därigenom kommer sammanlagt 1,8 biljoner euro under sjuårsperioden att användas för att motverka skadorna som orsakats av pandemin och för att hjälpa EU-länderna att stå starkare och bättre förberedda inför framtida kriser.
Fokus ligger på grön och digital återhämtning.
En annan nyhet är att ett land kan få bidragen frusna om man inte respekterar rättsstatsprincipen och därigenom skadar EU:s finansiella intressen, t ex genom korruption.
EU:s återhämtningsplan och Sverige [INTERN LÄNK]
Hur fungerar EU:s budget?
EU-budgeten är främst avsedd för investeringar, så en långsiktig utgiftsplan, den så kallade fleråriga budgetramen (ofta kallad MFF, efter engelskans Multiannual Financial Framework), antas för en period på fem till sju år. I den fleråriga budgetramen fastställs de högsta årliga belopp (tak) som EU kommer att spendera på varje enskild kategori (rubrik).
Beslut om EU:s årliga budget fattas på demokratisk väg med deltagande av Europeiska kommissionen, EU-länderna (företrädda i rådet) och Europaparlamentet:
- Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till årlig budget
- EU-ländernas regeringar (ministerrådet) och Europaparlamentet (som företräder EU-medborgarna) kan ändra det.
EU-ländernas regeringar (rådet) och Europaparlamentet (som företräder EU-medborgarna) måste godkänna det.
Varifrån kommer pengarna?
EU:s budget finansieras genom följande källor:
- En andel av varje lands bruttonationalinkomst (BNI), i förhållande till hur rika de är
- Tullar på import från länder utanför EU
- En liten del av den mervärdesskatt (moms) som uppbärs av varje EU-land
- Från och med 2021, ett bidrag baserat på mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall i varje land.
- Andra inkomster, inklusive bidrag från länder utanför EU till vissa program, dröjsmålsränta och böter samt överskott från föregående år.
För att finansiera NextGenerationEU kommer Europeiska kommissionen att låna upp medel på kapitalmarknaderna som kommer att återbetalas fram till 2058.
Vem bestämmer över pengarna?
Under perioden 2021–2027:
- De nationella myndigheterna förvaltar omkring tre fjärdedelar av budgetutgifterna tillsammans med Europeiska kommissionen (delad förvaltning).
- Europeiska kommissionen och dess byråer och delegationer förvaltar omkring 18 % av EU:s budget (direkt förvaltning).
- Andra internationella organisationer, nationella organ eller tredjeländer förvaltar 8 % av EU:s budget (indirekt förvaltning).
- För NextGenerationEU kommer 90 % av medlen att kanaliseras via faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). RRF är ett instrument för att erbjuda bidrag och lån till stöd för reformer och investeringar i EU-länderna till ett sammanlagt värde av 723.8 miljarder euro.
- EU-kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av hela budgeten för att se till att varje euro som spenderas bokförs och redovisas.
- Räkenskaperna granskas sedan av kommissionen, nationella regeringar och andra organisationer, och åtgärder vidtas för att åtgärda eventuella brister eller fel.
- Slutligen röstar Europaparlamentet (i EU-medborgarnas namn) för att godkänna (eller ”ansvarsfrihet”) hur kommissionen har genomfört budgeten.
Hur den årliga EU-budgetcykeln fungerar
EU har ett antal organ och verktyg för att upptäcka, utreda och bestraffa missbruk av EU-medel, korruption, skatteflykt av relaterade skatter och slöseri med tillhörande skatter eller allvarliga försummelser inom EU-institutionerna.