Inledning
Sedan 2019 är Sverige underrepresenterat när det gäller andelen svenskar som arbetar vid EU:s institutioner. Det riktvärde som eftersträvas är baserat på vår folkmängd som andel av EU:s totala folkmängd, vilket ger Sverige en befolkningsandel på 2,7 %. Ett land räknas som underrepresenterat när det totala antalet medarbetare i alla anställningsformer och grader understiger 80 % av detta riktvärde. Man räknar inte in språkjobben i siffrorna eftersom dessa arbetstillfällen har mer uppenbara begränsningar när det gäller vilka länders medborgare som kan bli aktuella för de olika språkavdelningarna. Antalet tillfälligt anställda (TA) har minskat särskilt markant under perioden 2016–2022, från 65 % av riktvärdet ner till endast 37 %. Under perioden 2015–2021 låg andelen svenskar som gjorde EPSO:s uttagningsprov i genomsnitt på 0,8 % – en bra bit under Sveriges befolkningsandel som då låg på i genomsnitt 2,3 % (före brexit). När det gäller den allra högsta ledningen inom EU-institutionerna är Sverige dock överrepresenterat, med en andel på 4,5 %, vilket bl.a. kan förklaras med att många av de svenskar som arbetar inom EU:s institutioner har varit där länge, många ända sedan inträdet 1995, och därför hunnit stiga i graderna vid upprepade tillfällen.
Fler svenskar i EU:s institutioner: hur når vi dit?
Geografisk balans bland anställda i EU:s institutioner är viktigt för EU-samarbetets legitimitet. EU behöver också en kompetent personalstyrka för att effektivt kunna utföra sitt uppdrag. Varje enskilt medlemsland och olika typer av kompetens behöver därför vara väl representerat på olika nivåer, så att personalstyrkan avspeglar den geografiska, kulturella och språkliga mångfalden i EU.
Antalet svenskar inom EU:s institutioner håller på att minska, en trend som pågått under en längre tid. Sveriges regering har därför sedan 2018 en strategi på plats för att uppmuntra fler svenskar att söka sig till en EU-karriär. Situationen riskerar också att förvärras ytterligare under kommande år, då ett relativt stort antal av de svenska EU-tjänstemännen som redan finns på plats snabbt närmar sig pensionsåldern. Denna utveckling riskerar att leda till både ett försvagat inflytande för Sverige och ett växande demokratiskt underskott.
Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar och vad kan vi göra ytterligare för att stärka den svenska närvaron i Bryssel?
Under ett seminarium i Europahuset den 5 september 2023 överräckte Gertrud Ingestad, generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för personal – och säkerhetsfrågor, en nationell handlingsplan för att stärka den svenska närvaron och kompetensförsörjningen i EU:s institutioner till EU-minister Jessika Roswall. Handlingsplanen har tagits fram i nära samarbete med svenska myndigheter.
Presentationen följdes av en paneldiskussion med deltagande av Gertrud Ingestad, Jessika Roswall samt Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets – och Högskolerådet (UHR). Samtalet modererades av Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Titta på seminariet på EU-kommissionen i Sveriges Youtube eller Facebook-sida.
Klicka här för att se handlingsplanen
