Språkfrågor

EU har 24 officiella språk. I och med Sveriges och Finlands medlemskap år 1995, är svenska ett av dem. Det finns två anledningar till att EU har 24 officiella språk:

• Dels ska medborgarna i alla medlemsstater kunna förstå EU-lagstiftningen.
• Dels ska de kunna använda det egna språket i sina kontakter med EU:s olika institutioner. Detta innebär också att ledamöterna av Europaparlamentet har rätt att använda sitt eget språk.

EU ser dessa språk som en tillgång. Målen är att:

• bevara den språkliga mångfalden, även de regionala språken och minoritetsspråken,
• uppmuntra medborgarna att lära sig andra länders språk,
• utveckla bra metoder för språkundervisning och språkinlärning.

Mer information finns samlad på EU:s språkportal. 

Vill du ha mer information? Har du några andra frågor?

På Europeiska kommissionens representation i Sverige finns det en DGT-STOCKHOLMec [dot] europa [dot] eu (handläggare) som arbetar heltid med språkfrågor.

Även om många är överens om att alla borde kunna tala ett främmande språk så är det i många länder bara hälften av befolkningen som kan det. Sällan har väl möjligheterna varit större att arbeta eller studera i ett annat europeiskt land, men många har så bristfälliga språkkunskaper att de tvingas avstå. Globalisering och förändrade ägande- och organisationsstrukturer i näringslivet innebär att medborgarna behöver allt bättre språkkunskaper för att kunna arbeta i det egna landet.

Europa har en stor språkskatt – det finns över 200 europeiska språk, för att inte tala om alla andra språk som talas av medborgare vars familjer kommer från andra kontinenter. Detta är en viktig resurs som bör tas till vara, användas och vårdas. Att lära sig andra människors språk är ett sätt att lära sig förstå andra bättre och överbrygga kulturella skillnader. Och självklart är du aldrig för gammal för att lära dig ett nytt språk!

Här hittar du roliga tips och bra information om språk.

Du som är gymnasielärare och vill anordna något roligt och kreativt för dina språkelever, något som både främjar och ger utlopp för deras intresse för främmande språk, kan vår årliga översättningstävling Juvenes Translatores, som anordnats sedan 2007, vara något för dig. Tävlingen vänder sig till 17-åringar: för 2024 års upplaga kan elever delta som är födda 2007 och inskrivna vid en gymnasieskola som anmält sig till tävlingen. Deltagarna väljer själva vilka två av EU:s 24 officiella språk de vill översätta mellan, inget av dem behöver vara svenska, men eleven bör särskilt väl behärska målspråket. Tävlingen sker samtidigt i hela EU den 28 november 2024, men skolor som vill delta måste först anmäla sig!

Anmälan för 2024 års upplaga pågår nu!

För 2024 års upplaga inleddes anmälningsperioden den 2 september 2024 kl. 12.00, och anmälan ska vara inlämnad senast den 14 oktober 2024 kl. 12.00.

Deltagande skolor i 2023 års tävling: Lista över deltagande skolor 2023: Juvenes Translatores. Förra årets vinnare tillkännagavs via live-stream torsdagen den 8 februari!

Läs intervjun med Sveriges vinnare i 2023 års översättningstävling Juvenes Translatores, Ivar Lasses från Tumba Gymnasium.

Europeiska språkdagen infaller den 26 september varje år. Syftet är att

• göra allmänheten uppmärksam på hur viktigt och roligt det är att lära sig språk,
• öka medvetenheten om ALLA de språk som talas i Europa,
• uppmuntra till ett livslångt lärande av språk.

Här hittar du mer information om Språkdagen 2024 - med språkcafé och tävling.

Vilka är egentligen "de där i Bryssel" som vill bestämma allt? Och varför använder de så konstiga ord? Den 25 april 2023 anordnade EU-kommissionens svenska språkavdelning en svenskspråkig Translating Europe Workshop – en virtuell heldag om hur ett EU-direktiv blir till och om hur terminologin i en rättsakt växer fram!

Den ägde rum i form av ett webbinarium på Zoom den 25 april 2023 kl. 8.30−16.00 (svensk tid).

Nu går det att lyssna på webbinariet i efterhand, via länkarna nedan:

https://www.youtube.com/watch?v=VjlxDc3wKvo (Del 1 – förmiddagspasset)

https://www.youtube.com/watch?v=C1U4l9uQAZc (Del 2 – eftermiddagspasset)

Webbinariet inleddes med en översikt över hur lagstiftningsarbetet i EU går till, på engelska. Sedan möter vi de svenskspråkiga aktörerna vid olika EU-institutioner – översättare, terminologer och juristlingvister, som ger EU en svensk röst. Ett direktiv är dock inte klappat och klart när lagtexten är färdigställd i Bryssel, utan sedan tar ett intensivt arbete vid i medlemsländerna, där direktivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen. Därför får vi även lyssna till svenska och finländska myndighetsanställda, som berättar mer om det juridiska och lingvistiska arbetet med EU-direktiv i Sverige respektive Finland.

Det fullständiga programmet finns här.