Aktuella ärenden
Den 26 januari 2026 beslutade EU-kommissionen i enlighet med EU:s lag om digitala tjänster (DSA) att utreda Grok, AI-tjänsten på plattformen X. Men varför gör EU-kommissionen det, och varför just Grok? Vi förklarar.
Tvära kast, svart humor och snabba karaktärsbyten. I pjäsen Sanningsland hamnar en svensk-rysk familj på olika sidor av kriget i Ukraina. Den bygger på självupplevda händelser och strävar efter att nyansera bilden av ryssar.
– Man måste skilja på makten och folket, säger regissören Dasha Nikiforova
Energitillgången, höga elpriser och prisskillnader mellan norra och södra Sverige har debatterats flitigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men vilka beslut fattar Sverige nationellt? Och hur funkar egentligen EU:s elmarknad? Vi reder ut.
EU:s förordning om digitala tjänster, på engelska ”Digital Services Act” eller enbart ”DSA", syftar till att skapa en säkrare och mer ansvarsfull digital miljö. Den omfattar bland annat ansvar för innehåll, öppenhet och användares säkerhet.
Får man elda sitt trädgårdsavfall eller inte? Vad säger EU-reglerna? Diskussioner i media har handlat om huruvida EU-bestämmelser förbjuder dig att elda löv och grenar på tomten. I år förtydligades reglerna i svensk lagstftning. Vad säger reglerna? (Uppdaterad 20250428)
Europaparlamentet och rådet har kommit överens om nya regler för att öka byggnaders energiprestanda och bidra till EU:s energi- och klimatmål och uppnå ett helt koldioxidfritt byggnadsbestånd senast 2050.
I svensk media har EU-kommissionens förslag om hantering av uttjänta fordon, så kallade ”end-of-life vehicles” (ELV), diskuterats, inte minst vad det kan innebära för svensk fordonskultur, och veteranbilar.
EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG) från 2003 reglerar arbetstid och semester för arbetstagare inom EU.
Förslag från EU-kommissionen: Förbud mot mikroplast påverkar konstgräsplaner
EU-kommissionen ser till att nya livsmedel, t.ex. insekter, är säkra för konsumenterna och korrekt märkta. Innan ett nytt livsmedel får släppas ut på marknaden är det föremål för en strikt vetenskaplig säkerhetsbedömning.
Desinformationskampanjer kan startas av flera olika anledningar, såsom att försöka destabilisera det demokratiska samhället, diskriminera minoriteter eller främja polarisering. Ny teknik medför att manipulation sker i allt större omfattning och att desinformation kan spridas allt snabbare.
Därför har EU stärkt sitt strategiska arbete inom några åtgärdsområden:
- Medvetandehöjande åtgärder, beredskap och insatser.
- Uppbyggnad av samhällets motståndskraft mot desinformation.
- Stöd till faktagranskande organisationer.
Tips för att undvika desinformation på nätet
Har du sett information som du funderar på att dela?
- Tänk till – Vad är det för källa? Kan man verkligen lita på den, eller har den som syfte att underhålla eller sälja dig något?
- Gör budskapet dig rädd eller arg? Var uppmärksam, då desinformation tenderar att försöka väcka känslor, så att fler delar budskapet.
- Finns det andra källor som rapporterat om det här? Vad säger officiella källor såsom myndigheter och vetenskapliga tidskrifter?
Som stöd för att upptäcka vildeledande och felaktig information och för att främja ett kritiskt förhållningssätt till informationen som finns på nätet har vi tagit fram uppdaterat undervisningsmaterial för gymnasielärare.
Lär dig mer om desinformation
EU-kommissionens nya webbsida om desinformation, utländsk informationsmanipulering och påverkan. Ny teknik möjliggör för fientliga aktörer att manipulera information i en hastighet vi aldrig tidigare sett. Det är därför viktigt att EU agerar mot desinformation och informationsmanipulering.
"Krigets första offer är sanningen". Här har EU:s utrikestjänst samlat desinformation som cirkulerar om kriget i Ukraina.
Pandemin har visat hur snabbt falsk information sprids på nätet. Med det här materialet kan lärarna hjälpa sina elever att skilja på sant och falskt när de surfar på nätet. Det finns en presentation (som powerpoint och pdf) och en lärarhandledning med exempel.
EUvsDisinfo är ett stort projekt från Europeiska utrikestjänsten. Dess syfte är att förutse och bemöta ryska påverkansoperationer riktade mot EU:s medlemsländer och länderna i vårt grannskap.
Coronapandemin har följts av en massiv våg av falsk och vilseledande information och försök av utländska aktörer att påverka debatten i EU-länderna där man utnyttjar det ständiga nyhetsflödet och människors oro. Vilseledande hälsoinformation och bluffpåståenden med konspirationsteorier eller reklam...
Plattformar på nätet, de stora sociala nätverken, annonsörer och annonsföretag har enats om en uppförandekod för att möta den ökande desinformationen.