Gå direkt till innehållet
Representationen i Sverige

Sverige och EU-medlemskapet

Sverige anslöt sig till EU:s samarbete i januari 1995 efter att en folkomröstning sagt ja. Mer än 25 år senare är stödet för EU-medlemskapet bland svenskarna starkare än det någonsin varit.

I januari 1995 blev Sverige, tillsammans med Finland och Österrike, medlem i ett EU som då gick från 12 till 15 länder. 52,3 procent av svenskarna röstade ja till EU-medlemskapet. Den inre marknaden hade tillkommit i januari 1993 när medlemsländerna lyfte gränskontroller sinsemellan och skapade en gemensam marknadsplats.

EU:s inre marknad

Svenskarnas inställning till EU-medlemskapet 1992-2020

Ökad handel

Svensk handel ökade kraftigt efter medlemskapet – exporten till EU steg med 140 procent och importen med 180 procent mellan åren 1994 och 2008. Att EU sedan år 2000 har tecknat frihandelsavtal med 65 länder eller partners är något som uppskattas mycket av exportlandet Sverige.

Enligt en rapport från Kommerskollegium är EU-medlemskapets betydelse för handeln fyra gånger så stor som frihandelsavtalens betydelse.

Kommerskollegiums analys av handelsavtals betydelse

Fler utländska jobb till Sverige

Inte bara svenska företag gillar idén med en marknad med likartade villkor som sträcker sig över hela den europeiska kontinenten. När Sverige blev ett EU-land blev Sverige samtidigt en mer intressant plats att etablera sig för utländska företag som ville ha tillgång till EU-marknaden och kanske också till en välutbildad arbetskraft. Mellan 1994 och 2015 ökade antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige med 392 000 personer, eller 159 procent.

Regeringen: 25 år med inre marknaden

Regeringen: EU:s inre marknad – en gemensam framgång för Europa

Ökad säkerhet

Med EU-medlemskapet kom Sverige in i ett brottsbekämpande samarbete under uppbyggnad. Efter hand finns nu ett nära polissamarbete där svensk polis kan få assistans av t ex spansk polisk för att hämta hem en misstänkt brottsling, kan delta i stora tillslag mot brottsligor vars verksamhet  förgrenar sig till Sverige och inte minst medverka i razzior mot nätbrott som ofta drabbar små barn. Det finns idag EU-samarbete inom hela rättskedjan och EU-medborgare som döms till fängelse i Sverige ska som regel sitta av tiden i sitt eget hemland. Överföringen sköter Kriminalvårdsstyrelsen i nätverk med sina motparter i andra EU-länder. Tullarna har egna nätverk i EU som samarbetar mot smuggling och tipsar varandra.

Regioner i centrum

Svensk regionalpolitik tog nya former genom EU-medlemskapet. Den stora förändringen låg i att staten inte längre utsåg vilken del av landet som skulle få regionalbidrag. Inom ramen för EUs regionalpolitik (kallad sammanhållningspolitik) måste regionen, för att få del av EU:s fonder, själv  ta fram en flerårig utvecklingsplan tillsammans med andra aktörer som lokala företag, kommuner och föreningar.

Svenska livsmedel

Svenskt jordbruk var på väg att förlora allt offentligt stöd vid 1990-talets början. EU-medlemskapet 1995 innebar en skarp sväng tillbaka till offentligt stöd. Det har gett många svenska jordbrukare en chans att klara sig i en tuff konkurrens med rivaler som odlar i mer gynnat klimat.

Importen till Sverige ökade ändå stort vilket har sänkt de svenska matpriserna överlag och lett till ett större urval av matvaror i livsmedelsbutikerna.

Jordbruksverket: Jordbruket och EU-medlemskapet

Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Att plugga i Paris eller jobba i Berlin

En av fördelarna med EU-medlemskapet är att det ger svenskar rätten att jobba eller studera i ett trettiotal andra europeiska länder, via den fria rörligheten på EU:s inre marknad. År 2019 hade 15 procent av nyutexaminerade svenskar arbetat eller studerat i ett annat land än Sverige. Europeiska ungdomar kommer också till Sverige. Nära 6 000 europeiska studenter anlände t ex under läsåret 2019/2020, innan Covid19-pandemin bröt ut.

EU:s Erasmusstipendium bidrar till mat och bostad under studietiden och inte bara för universitetsstudenter. Även lärare och annan skolpersonal kan delta i utbyten, liksom praktikanter, lärlingar och volontärer inom en rad yrkesområden. 15 224 svenskar var del av något sådant Erasmus-utbyte under 2017.

För den svensk som hittar ett arbete i ett annat EU-land behövs inget arbetstillstånd utan endast att man skriver in sig i värdlandet för skatt och socialförsäkringar. Som bosatt i annat EU-land har man samma rätt till sociala förmåner, skola och sjukvård som landets egna medborgare.

Råd och tips om du ska flytta inom EU