Debattartikel: Gör EU till en frihetszon för hbtqi-personer

Vi vill skapa en europeisk union där mångfald främjas och skyddas och där alla personer kan vara sig själva och älska vem de vill, utan risk för diskriminering, exkludering, hat eller våld. 

Temat för årets internationella dag mot homofobi, transfobi, bifobi och intersexfobi är ”Ingen ska lämnas utanför: jämlikhet, frihet och rättvisa åt alla” Den här hållningen stämmer överens med hur EU-kommissionen under det nuvarande mandatet tagit sig an jämlikhet för alla inom ramen för jämlikhetsunionen. För att uppnå detta har vi antagit fem jämlikhetsstrategier som omfattar jämställdhet mellan könen, antirasism, inkludering av romer, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och jämlikhet för hbtqi-personer, och vi har även utökat vårt arbete med jämlikhetsintegrering för alla.  

Jämlikhet för alla

Årets upplaga av internationella dagen mot homofobi, transfobi, bifobi och interfobi (IDAHOT+) är därför en påminnelse om att vi måste ta många personliga egenskaper i beaktande, ifrågasätta våra stereotyper och antaganden samt våra individuella och kollektiva handlingar eftersom de kan stå i vägen för hbtqi-personers inkludering, deltagande och rättigheter.

Under 2020 antog EU-kommissionen sin första jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer någonsin för att specifikt ta tag i den ojämlikhet och de utmaningar som påverkar hbtqi-personer. Genom strategin inleddes en ny fas i EU:s ansträngningar för att stoppa diskriminering av hbtqi-personer, och den har sammanfört medlemsländer och aktörer på alla nivåer i arbetet för det här gemensamma målet.

Vi vill skapa en europeisk union där mångfald främjas och skyddas och där alla personer kan vara sig själva och älska vem de vill, utan risk för diskriminering, exkludering, hat eller våld. EU kommer att stötta medlemsländerna i det här arbetet, särskilt i fråga om nationella åtgärder som kompletterar initiativ på EU-nivå.

Ökat hat

Den tredje EU-omfattande hbtqi-undersökningen, vilken nyligen lades fram av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, visar att 52 % av hbtqi-personerna är mer öppna än tidigare med sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sina könskarakteristika i sin sociala miljö. Detta motsvarar en ökning på 6 % jämfört med resultaten från 2019. Dock angav 55 % att de blivit utsatta för hatmotiverade trakasserier, en ökning på 18 % jämfört med den tidigare undersökningen.

Dessa resultat verkar bekräfta vad vi redan visste, nämligen att covid-19-pandemin ökade riskerna för hbtqi-personer att bli utsatta för fysisk och känslomässig misshandel, eftersom nedstängningarna innebar att många stängdes inne med personer som inte var accepterande eller som rent av var fientliga. Hälsokrisen har även visat sig leda till en ökning av hatpropaganda mot hbtqi-personer, eftersom vissa politiska och religiösa ledare skyllde virusspridningen på hbtqi-personer.

Denna bild stärktes ytterligare av det samråd som kommissionen genomförde med berörda parter som underlag till en rapport om jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer. Här inkom uppgifter om att den pågående intensifieringen av hat och våld med koppling till hbtqi-fobi späs på av ökningen av genus- och hbtqi-fientliga narrativ. Vissa aktörer hade dessutom observerat att även i länder där den sociala acceptansen var högre hade vissa politiska krafter ökat sina ansträngningar att begränsa hbtqi-rättigheter och eldat på våld och hat mot hbtqi-personer för politisk vinning.

Mot bakgrund av detta är jag särskilt tacksam över det ökande antal medlemsländer som stärker sitt åtagande att uppnå jämlikhet för hbtqi-personer i linje med strategin. De har helt klart tagit en aktiv roll även på europeisk nivå genom att organisera högnivåevenemang och genom att uppmana EU-kommissionen och andra internationella institutioner att systematiskt ta itu med diskriminering av hbtqi-personer samt hat och våld mot dem.

Belgien visar vägen

Jag välkomnar att det belgiska ordförandeskapet denna månad var först ut någonsin att ägna ett rådsmöte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor åt jämlikhet. Min förhoppning är att framtida EU-ordförandeskap ska följa samma modell.

Den här veckan medverkar jag i forumet IDAHOT+ i Haag och i det belgiska ordförandeskapets konferens om jämlikhet för hbtqi-personer. Det här starka engagemanget för hbtqi-frågor saknar motstycke och bådar gott för framtiden. Det är uppmuntrande att se EU-länder som förutom att arbeta mot förekomsten av diskriminering även tar en aktiv roll för att främja jämlikhet för alla både inom och utanför sina landsgränser.

Jag ser också fram emot att besöka människorättskonferensen under årets EuroPride i Thessaloniki i juni, med tanke på dess betydelse för regionen.  

Ingen ska lämnas utanför

Under min mandatperiod har jag besökt alla EuroPride och World Pride som hållits. Jag har gjort det för att framföra budskapet, så att ingen ska lämnas utanför. För att detta ska bli verklighet behöver vi ta hänsyn till mänsklig mångfald överlag samt dess skärningspunkter med hbtqi-frågor.  

Idag upprepar jag Europaparlamentets uppmaning att göra EU till en frihetszon för hbtqi-personer. Det är endast genom att garantera att samhällen är välkomnande och inkluderande som vi slutgiltigt kan uppleva en verklighet som är präglad av jämlikhet och fri från rädsla, diskriminering och våld.

Helena Dalli 
EU-kommissionär för inkludering och jämlikhet