Kära EU-intresserade,
Det finns skäl att se över ramverket för samordning och övervakning av de offentliga finanserna i EU-länderna. Stabilitets- och tillväxtpakten med dess olika tillägg har totalt sett tjänat EU väl. Den har förstärkt samordningen och medverkat till att Europeiska unionen någorlunda helskinnad kom ut ur den globala finanskrisen och krisen som orsakades av statsfinansiella problem i vissa EU-länder. Samtidigt har ramverket också visat svagheter med hög skuldsättning i vissa länder, procyklisk finanspolitik som förstärkt snarare än balanserat konjunktursvängningar. Flera EU-länder har därtill problem med låg tillväxt och låg inflation. Reglerna är också omfattande och snåriga, vilket har försvårat ett verkligt ägarskap av regelverket från medlemsländernas sida.
Med pandemin och den gröna och digitala omställningen har nya element tillkommit. De framtida investeringsbehoven är betydande, bara den gröna omställningen beräknas kräva 520 miljarder euro per år. Samtidigt har medlemsländerna använt omkring 19 % av BNP för att möta de ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av pandemin, vilket lett till ökade statsskulder. Dessutom har pandemin lett till ökad privat skuldsättning.
Det är bakgrunden till att EU-kommissionen i tisdags tog initiativ till att inleda en diskussion om att anpassa ramverket efter dessa utmaningar Läs mer här. I ett första skede inbjuder kommissionen till ett brett samråd. På grundval av detta avser EU-kommissionen i början av nästa år att komma med vägledning och eventuella förslag på ändringar av ramverket för ekonomisk samordning. Avsikten är att nå ett brett samförstånd i god tid innan utgången av 2023.
På torsdag och fredag möts medlemsländernas stats- och regeringschefer i det Europeiska Rådet för sitt ordinarie höstmöte. Polens ifrågasättande av EU-rättens företräde kommer upp. EU-kommissionen, Europaparlamentet och en bred majoritet av medlemsländerna är djupt oroade över Polens hållning. Det handlar inte bara om den principiella frågan om EU-rättens företräde framför nationell rätt. Det handlar också om domstolars oberoende från regeringen. I båda dessa avseenden utmärker sig Polen, vilket är allvarligt då det undergräver EU-samarbetet. Andra frågor som kommer upp är de kraftigt ökade energi- och elpriserna, där EU-kommissionen lagt fram en verktygslåda av åtgärder som medlemsländerna kan vidta för att minska effekterna. Vidare pandemin, där den låga vaccinationsnivån i vissa medlemsländer är oroande. Likaså krävs ytterligare åtgärder från medlemsländerna för att de 378 miljoner doser som utlovats till fattiga länder, framförallt i Afrika, före årsskiftet också levereras. Andra frågor är migration och Belarus, givet den allvarliga situationen med migranter som förs till landets gränser mot Polen, Litauen och Lettland. Vad gäller handelspolitiken sänder Europeiska Rådet förhoppningsvis en klar signal om betydelsen av handeln för välstånd och konkurrenskraft i linje med den nyligen genomförda översynen av politiken. Ett viktigt element är att medlemsländerna också godkänner färdigförhandlade frihandelsavtal, till exempel det med Kanada vilket annars skapar osäkerhet om EU som förhandlingspartner. Detta möte i Europeiska Rådet blir också det sista för statsminister Stefan Löfven.
Denna vecka lade kommissionen också fram de årliga rapporterna över de sex länderna på västra Balkan och Turkiet Läs om rapporterna här. Rapporterna analyserar var länderna står beträffande de så kallade Köpenhamnskriterierna, dvs. de krav som ställs på ett land för att det skall kunna bli medlem i Europeiska unionen. Västra Balkanländernas framsteg varierar. För Turkiet har utvecklingen dock gått i motsatt riktning vad gäller demokrati, rättsstat och respekt för grundläggande rättigheter. Rapporterna kommer nu att diskuteras i rådet och utgöra grund för slutsatser senare i höst. Slutsatserna blir styrande för det fortsatta arbetet med länderna ifråga.
Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Översikt
- Publiceringsdatum
- 21 oktober 2021