EU-kommissionens nyhetsbrev den 13 oktober 2022

Kära EU-intresserade,

Igår lade EU-kommissionen fram årets utvidgningspaket. Det innehåller detaljerade bedömningar av var de sex länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien Hercegovina, Montenegro, Nord Makedonien, Serbien, Kososvo) och Turkiet står vad gäller att uppfylla de krav som ställs för att bli medlem i Europeiska unionen. Kraven sammanfattas i de så kallade Köpenhamnskriterierna från 1993; 

• Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter,

• En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen samt

• Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet kapacitet att effektivt genomföra de regler, standarder och strategier som utgör kärnan i EU-lagstiftningen och förmågan att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål. 

Dessa krav sammanfattas i 35 förhandlingskapitel som inbegriper samtliga EU-regler. Årets rapport kommer också mot bakgrund av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina som tydligt åskådliggör betydelsen av utvidgningsprocessen för Europeiska unionen och för länderna på västra Balkan. Det handlar om vilken union som EU skall vara i framtiden och där det gemensamma målet är att dessa länder i framtiden skall vara fullvärdiga medlemmar.

Rapporten ger en blandad bild, med framsteg i anpassningen hos Albanien och Nordmakedonien medan Bosnien och Hercegovina och Turkiet halkar efter. Fortsatt är det en hel del kvar att göra i arbetet med att säkra rättsstaten, bekämpa korruption och organiserad brottslighet, säkerställa ett öppet och transparent medieklimat och de demokratiska institutionernas funktionssätt.  

Det är politiskt intressant att kommissionen rekommenderar att rådet ger Bosnien och Hercegovina kandidatlandsstatus under förutsättning att landet tar ett antal steg vad gäller rättsstatens funktionssätt, medielandskapet, korruptionsbekämpning och migrationspolitiken. Rapporten pekar också på betydelsen av regionalt samarbete och vikten av ökade investeringar där stödet från EU är av stor betydelse och den betonar vikten av normalisering mellan Serbien och Kosovo vilket är avgörande för ländernas framsteg i närmandet till EU. 

Serbien kritiseras för sin hållning vad gäller Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och den bristande anpassningen till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Vad gäller Turkiet så är det alltjämt ett kandidatland men har fortsatta brister vad gäller en rad värderingsrelaterade områden. Rapporten understryker också vikten av goda grannskapsrelationer och att Turkiet måste respektera alla EU-länders suveränitet och territoriella integritet. Samtidigt är Turkiet en viktig partner för EU på en lång rad områden. Utvidgningspaketet går nu vidare till rådet och Europaparlamentet. Rådets slutsatser väntas mot slutet av året. De blir viktiga för det fortsatta arbetet närmast under det svenska ordförandeskapet som inleds den 1 januari.

EU är en rättsgemenskap. Respekt och tillämpning av EU rätten är därför avgörande för att leverera fördelar för medborgare, företag och miljön. Att värna om EU-rätten är ett av EU-kommissionens kärnuppdrag. Det är ett uppdrag som görs i ett nära samarbete med medlemsländerna. Nationella domstolar är till exempel också EU-domstolar i frågor om tillämpning av EU-rätt. Mycket av arbetet går ut på att hjälpa medlemsländerna att tillämpa EU-rätten och att tidigt upptäcka och därmed förhindra brott. Instrumenten är många och ytterst kan EU-kommissionen inleda ett överträdelseförfarande som i slutändan kan landa i EU-domstolen i Luxemburg. Området är under ständig utveckling och idag presenterade kommissionen ett meddelande om just respekt för och tillämpning av EU-rätten, Ämnet var också föremål för seminariet Vem vinner i kommissionens överträdelsemål i EU-domstolen? arrangerat av SIEPS där jag deltog.

Christian Danielsson

Chef för EU-kommissionens representation i Sverige