EU-kommissionens nyhetsbrev den 15 december

Kära EU-intresserade,

Stockholm ligger återigen täckt av snö, och lågenergilamporna glimmar i fönstren. Luciatågen har kommit och gått och vi som står kvar på perrongen har fullt upp med att bocka av både hoppfulla julönskningar och mer prosaiska att-göra-listor.

Igår presenterade statsminister Ulf Kristersson de prioriteringar som den svenska regeringen utgår från under det svenska ordförandeskapet i EU. Under ordförandeskapet kommer det att vara svenska ministrar och tjänstemän som leder alla möten i rådet – från ministermöten i olika konstellationer till ambassadörsmöten och rådsarbetsgrupper. Som en av de första punkterna i programmet besöker alla kommissionärer Kiruna 12-13 januari. Merparten av de cirka 2000 möten som ska hållas under det svenska halvåret äger rum i Bryssel och Luxemburg, men cirka 150 möten kommer att hållas på olika platser i Sverige.

Mer information finns på ordförandeskapets webbplats.

I slutet av veckan möts EU-ländernas ledare i Bryssel för ett möte i Europeiska rådet. På dagordningen står de stora frågor som påverkar hela Europa just nu: Rysslands krig mot Ukraina, energikrisen, den ekonomiska utvecklingen samt säkerhet och försvar.

En säkerhetsfråga som blivit än mer aktuell de senaste månaderna är motståndskraften hos kritisk infrastruktur, inklusive digitala nätverk. Tre lagförslag från EU-kommissionen, som kompletterar varandra, har nyligen antagits av Europaparlamentet och rådet. CER, NIS2 och DORA har alla som syfte att samhällsviktiga sektorer och tjänster måste kunna förebygga, skydda mot, reagera på, hantera och återhämta sig från hybridattacker, naturkatastrofer, terroristhot och hot mot folkhälsan. Det gäller energi, transport, hälsa, dricksvatten, avloppsvatten och rymdsektorn, men också it-nätverk och finansiella tjänster. Lagtexterna kommer att signeras och träda i kraft i början av 2023. DORA-förordningen gäller på samma sätt i alla medlemsländer, CER och NIS2-direktiven ska samordnat införlivas i nationell lagstiftning inom 21 månader efter att de trätt i kraft.

Det är glädjande att rådets och Europaparlamentets förhandlare har kunnat enas kring en av de viktigaste delarna i EU:s 55 %-paket, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). CBAM handlar om import av koldioxidintensiva produkter, och syftet är att förhindra att EU:s insatser för minskade växthusgasutsläpp motverkas genom import av produkter som tillverkas i länder med mindre ambitiös klimatpolitk än EU-ländernas.

De utestående delarna av 55 %-paketet är bara en av alla de viktiga punkterna som den svenska regeringen ska föra framåt under vårterminen 2023. Heja Sverige!

Erik von Pistohlkors
Tillförordnad chef för EU-kommissionens representation i Sverige