Skip to main content
Representationen i Sverige logo
Representationen i Sverige
Sverige och EU:s gröna giv

- för miljön och klimatet

Den gröna given

Den gröna given är EU:s färdplan för klimat- och miljörelaterade utmaningar. År 2050 ska EU vara klimatneutralt, alltså inte släppa ut mer växthusgaser än som tas upp. Men redan år 2030 måste växthusgasutsläppen ha minskat med minst 55 procent (jämfört med året 1990). De här målen är fastställda i en klimatlag som gör de juridiskt bindande för  alla medlemsländer och EU:s institutioner. I EU:s budget och återhämtningsplan anslås därför minst en tredjedel av EU:s utgifter till klimatrelaterat arbete.

En europeisk grön giv

En europeisk klimatlag

Så ska klimatmålen genomföras

Fit for 55 och 2030-målen

Vindkraftverk vid horisonten

De klimatansträngningar som hittills gjorts räcker inte för att nå målen. Planen ”Fit for 55” föreslår därför nya insatser för att nå en 55-procentig utsläppsminskning till år 2030, som är ett delmål till klimatneutralitet år 2050:

  • EU:s utsläppshandel för industrin både skärps, genom färre utsläppsrätter, och utvidgas, genom att omfatta fler industrier, fastigheter samt transporter på väg, till sjöss och i luften. Alla intäkter som medlemsstaterna får via utsläppshandeln föreslås gå till klimat- och energirelaterade åtgärder med en andel avsatt för att bidra till klimatkostnader för medborgarna.
  • EU-ländernas nationella utsläppsåtaganden skärps. Gemensamt ska EU klara 40 procents utsläppsminskning till 2030 (jämfört med år 1990) så alla medlemsländer får ett skärpta  nationella mål. Det svenska åtagandet föreslås stiga från 40 procents minskning till 50 procent.
  • Förnybara källor ska utgöra 40 procent av energiproduktionen år 2030, en höjning från tidigare mål om 32,5 procent.
  • Energieffektiviseringen ska nå 36-39 procent år 2030 och EU ska ha minskat sin totala energikonsumption med 9 procent år 2030.
  • En justeringsmekanism för koldioxid införs för importvaror som producerats med stora utsläpp, som då får en kostnad på samma nivå som europeiska företag betalar för sina utsläpp.
  • Målet för kolsänkor (upptag av koldioxid från skog och jord) höjs med cirka 15 procent och en plan för att plantera 3 miljarder extra träd läggs på plats.
  • En social fond för klimatet upprättas på cirka 72,2 miljarder euro för att bidra till medborgarnas utgifter när de isolerar hus, byter värmekälla eller växlar till mer klimatvänligt transportmedel.

Fit for 55
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_21_3541

Biologisk mångfald

I takt med att den biologiska mångfalden krymper på vår planet har vi börjat förstå hur grundläggande den är för vår existens. Den biologiska mångfalden i alla sina ekosystem skänker oss livsmedel, hälsa, läkemedel, material, fritidsnöjen och välmående. Den filtrerar vår luft och vårt vatten, omvandlar avfall till nya resurser, pollinerar och befruktar vår gröda, för att bara nämna en del. Inte minst avgörande är att den bidrar till klimatbalansen. EU har enats om att följande mål för biologisk mångfald för år 2030:

  • Skydda och återställa minst 30 procent av våra havsområden
  • Skydda och återställa minst 30 procent  av våra marker

EU-strategi för biologisk mångfald till 2030

Cirkulär ekonomi

EU:s industripolitik

År 2050 ska vi i EU leva i ett samhälle där varje produkt och varje tjänst är hållbar i en cirkel som löper från start till slut och vidare igen. Redan designen av produkten måste tänka hållbarhet. Tillverkningen ska genomföras hållbart. Materielen ska vara hållbara liksom transporterna som tar varan till kunden. Men även förpackningen, lagring och förvaring liksom återanvändningen ska vara inplanerat redan från start så att allt sker hållbart. Då har vi en ekonomi där tillväxt inte längre är avhängig att ständigt ta ut mer resurser från naturen.

För att nå dit måste näringslivet vara innovativt och ställa om. Konsumenterna måste uppmuntras att bli medvetna om sina val och möjligheten att ställa krav. Lagstiftarna behöver sätta ramar genom regler om utsläpp, förpackningar, avfall, energihantering, osv.

EU och medlemsländerna stöttar arbetet med att satsa på utbildning för ny kompetens, med finansering och förmånliga lån, men också genom att bygga europeiska industriallianser inom särskilt komplexa områden. Dit hör den europeiska batterialliansen där svenska bolaget Northvolt är ledande bland över 400 medlemmar, vilka ska göra Europa världsledande inom batterier för elbilar.

I alliansen för återanvändning av plast ingår över 200 europeiska företag. EU:s allians för ren vätgasenergi har ännu fler medlemmar och syftar till att ersätta industriprocesser som leder till koldioxidutsläpp.

Handlingsplan för den nya cirkulära ekonomin

EU:s industri-allianser:

Taxonomin för hållbar finansiering

EU:s budget för åren 2021-2027, liksom återhämtningsplanen, avsätter en tredjedel av alla anslag till klimatet och till biologisk mångfald. EU:s medlemsländer bidrar nationellt. EU:s investeringsbank avsätter 1 000 miljarder euro till billiga lån för klimatinsatser fram till 2030. Men uppgifterna som vi står inför är så stora att mycket mer kapital kommer att behövas.

Det kan vara komplicerat att avgöra vilka projekt som är gediget ekologiska eller klimatmässigt hållbara. För att ge såväl privata som institutionella investerare en handfast hjälp med detta, har EU beslutat att klassificera (upprätta en taxonomi) ekonomiska aktiviteter och ange vilka som är hållbara. Bedömningarna görs av expertgrupper och uppdateras när ny kunskap kommer. Från år 2021 måste alla större bolag i sin årsredovisning ange hur stor del av deras investeringar som går till hållbara projekt med stöd av denna taxonomi. Syftet är att taxonomin ska lotsa europeisk och internationell finansiering mot bra och hållbara klimatprojekt och på så vis underlätta för klimatsatsningar att hitta behövligt kapital.

För att godkännas som hållbar, enligt taxonomin, måste aktiviteten väsentligt bidra till ett eller flera av sex miljömål och inte heller skada något av miljömålen. Dessa är:

  • Begränsning av klimatförändringar
  • Anpassning till klimatförändring
  • Hållbar användning och skydd av vatten samt marina resurser
  • Omställning mot en cirkulär ekonomi
  • Förebyggande och begränsande av miljöförstöring
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald

Taxonomin förklarad

Hållbar finansiering

Sveriges klimatarbete och EU-finansiering

Varje EU-land ska leverera en nationell energi- och klimatplan för åren 2021-2030 (NEC) som utvärderas av EU-kommissionen. Överlag möter den svenska planen kritiska frågor om hur Sverige ska uppnå de nya målen till 2030. Detta trots att Sverige har ett starkt och långvarigt miljöarbete och ligger t ex högst i EU när det gäller förnybar energi (nära 57 procent mot ett EU-snitt på under 20 procent)
EU har avsatt cirka 1 000 miljarder euro till klimatarbetet för kommande decennium. Pengarna fördelas till olika sektorer och till de olika medlemsländerna (som alltid i EU baserat på länders välstånd mätt i BNP och på befolkningsstorlek). Sverige kommer att kunna hämta stöd ur flera av dessa fonder varav några nämns nedan.
Utöver dessa söker svensk forskning EU-anslag och företag söker anslag eller lån på egen hand. De anslag som inte passerar svenska staten, syns inte i redovisningen över hur mycket varje land tilldelas.

  1,9 mdr EUR                  Fonder för sammanhållningspolitik
  6,3 mdr EUR                  Jordbruks- och landsbygdsfonder
  3,7 mdr EUR                  Återhämtningsfonden 
  0,1 mdr EUR                  Fonden för rättvis omställning
  0,9 mdr EUR                  Utauktionering av utsläppsrätter inom ETS