Skip to main content
Europeiska kommissionens logotyp
Representationen i Sverige
Sverige och EU:s gröna giv

- för miljön och klimatet

Den gröna given

Den gröna given är EU:s färdplan för klimat- och miljörelaterade utmaningar. År 2050 ska EU vara klimatneutralt, alltså inte släppa ut mer växthusgaser än som tas upp. Men redan år 2030 måste växthusgasutsläppen ha minskat med minst 55 procent (jämfört med året 1990). De här målen är fastställda i en klimatlag som gör de juridiskt bindande för  alla medlemsländer och EU:s institutioner. I EU:s budget och återhämtningsplan anslås därför minst en tredjedel av EU:s utgifter till klimatrelaterat arbete.

En europeisk grön giv

En europeisk klimatlag

Så ska klimatmålen genomföras

Biologisk mångfald

I takt med att den biologiska mångfalden krymper på vår planet har vi börjat förstå hur grundläggande den är för vår existens. Den biologiska mångfalden i alla sina ekosystem skänker oss livsmedel, hälsa, läkemedel, material, fritidsnöjen och välmående. Den filtrerar vår luft och vårt vatten, omvandlar avfall till nya resurser, pollinerar och befruktar vår gröda, för att bara nämna en del. Inte minst avgörande är att den bidrar till klimatbalansen. EU har enats om att följande mål för biologisk mångfald för år 2030:

  • Skydda och återställa minst 30 procent av våra havsområden
  • Skydda och återställa minst 30 procent  av våra marker

EU-strategi för biologisk mångfald till 2030

Taxonomin för hållbar finansiering

EU:s budget för åren 2021-2027, liksom återhämtningsplanen, avsätter en tredjedel av alla anslag till klimatet och till biologisk mångfald. EU:s medlemsländer bidrar nationellt. EU:s investeringsbank avsätter 1 000 miljarder euro till billiga lån för klimatinsatser fram till 2030. Men uppgifterna som vi står inför är så stora att mycket mer kapital kommer att behövas.

Det kan vara komplicerat att avgöra vilka projekt som är gediget ekologiska eller klimatmässigt hållbara. För att ge såväl privata som institutionella investerare en handfast hjälp med detta, har EU beslutat att klassificera (upprätta en taxonomi) ekonomiska aktiviteter och ange vilka som är hållbara. Bedömningarna görs av expertgrupper och uppdateras när ny kunskap kommer. Från år 2021 måste alla större bolag i sin årsredovisning ange hur stor del av deras investeringar som går till hållbara projekt med stöd av denna taxonomi. Syftet är att taxonomin ska lotsa europeisk och internationell finansiering mot bra och hållbara klimatprojekt och på så vis underlätta för klimatsatsningar att hitta behövligt kapital.

För att godkännas som hållbar, enligt taxonomin, måste aktiviteten väsentligt bidra till ett eller flera av sex miljömål och inte heller skada något av miljömålen. Dessa är:

  • Begränsning av klimatförändringar
  • Anpassning till klimatförändring
  • Hållbar användning och skydd av vatten samt marina resurser
  • Omställning mot en cirkulär ekonomi
  • Förebyggande och begränsande av miljöförstöring
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald

Taxonomin förklarad

Hållbar finansiering

Sveriges klimatarbete och EU-finansiering

Varje EU-land ska leverera en nationell energi- och klimatplan för åren 2021-2030 (NEC) som utvärderas av EU-kommissionen. Överlag möter den svenska planen kritiska frågor om hur Sverige ska uppnå de nya målen till 2030. Detta trots att Sverige har ett starkt och långvarigt miljöarbete och ligger t ex högst i EU när det gäller förnybar energi (nära 57 procent mot ett EU-snitt på under 20 procent)
EU har avsatt cirka 1 000 miljarder euro till klimatarbetet för kommande decennium. Pengarna fördelas till olika sektorer och till de olika medlemsländerna (som alltid i EU baserat på länders välstånd mätt i BNP och på befolkningsstorlek). Sverige kommer att kunna hämta stöd ur flera av dessa fonder varav några nämns nedan.
Utöver dessa söker svensk forskning EU-anslag och företag söker anslag eller lån på egen hand. De anslag som inte passerar svenska staten, syns inte i redovisningen över hur mycket varje land tilldelas.

  1,9 mdr EUR                  Fonder för sammanhållningspolitik
  6,3 mdr EUR                  Jordbruks- och landsbygdsfonder
  3,7 mdr EUR                  Återhämtningsfonden 
  0,1 mdr EUR                  Fonden för rättvis omställning
  0,9 mdr EUR                  Utauktionering av utsläppsrätter inom ETS