EU-kommissionens nyhetsbrev den 16 juni 2022

Kära EU-intresserade,

Rysslands aggression mot Ukraina har lett till en global livsmedelskris. Ukraina är Europas kornbod. Den ”svarta jorden” är en av världens bördigaste och Ukraina är stor exportör av majs, spannmål och solrosolja. Rysslands blockad av de ukrainska utskeppningshamnarna och dess medvetna plundring och förstörelse av allt från spannmålslager till jordbruksmaskiner har avsevärt minskat den ukrainska exporten. Till detta kommer att betydande delar av Ukrainas jordbruksmark varken har kunnat sås eller skördas. För närvarande är 20 miljoner ton spannmål blockerat i Ukraina på grund av den ryska blockaden. Detta drabbar inte bara Ukraina. Den minskade tillgången av i första hand vete har slagit hårt mot länder i Afrika och Asien. Därför är stöd till Ukrainas produktion och export av jordbruksprodukter en prioritet för Europeiska unionen. Konkret tar det sig till exempel uttryck i de särskilda ”solidaritetskorridorer”, genom vilka ukrainskt vete transporteras till utskeppningshamnar i EU:s medlemsländer vid Svarta havet och Östersjön. Vid sidan av stödet till Ukraina så stödjer EU insatser för att öka uthållighet och hållbarhet i 70 partnerländers produktion av livsmedel. Totalt omfattar det biståndet 2.5 milliarder euro för perioden 2021-2024. EU samverkar här nära multilateralt inom FN-systemet, i G 7-gruppen och i det särskilda initiativet FARM (The Food and Agriculture Resilience Mission), det senare ett initiativ från det franska ordförandeskapet i EU. Slutligen är insatserna för att öka inte minst veteproduktionen inom EU av betydelse för att medverka till att i någon mån täcka underskotten på världsmarknaden. Men till syvende och sidst så är det först när Ryssland upphört med sin aggression mot Ukraina som livsmedelskrisen kan bemästras.

I måndags lade den brittiska regeringen fram ett lagförslag som bryter mot internationell rätt. Lagen skulle innebära att en brittisk minister ensidigt kan ändra protokollet om Nordirland. Protokollet utgör en av hörnstenarna i Brexit-överenskommelsen mellan Storbritannien och Europeiska unionen. Agerandet skadar tilliten mellan Storbritannien och EU och det kastar en skugga över samarbetet som helhet. Detta är särskilt allvarligt då just respekt för internationell rätt är av avgörande betydelse i dessa dagar, inte minst i ljuset av Rysslands aggression mot Ukraina. Protokollet var den lösning som Storbritannien och EU kom överens om för att undvika en gräns mellan Nordirland och republiken Irland. Det innebär att de gemensamma reglerna för den inre marknaden gäller på Nordirland och protokollet lägger fast de mått och steg som krävs för att garantera att varor, som inte uppfyller de krav som ställs i EU, otillbörligt ändå kommer in på den inre marknaden.  Det brittiska agerandet är särskilt förvånande då man inte varit redo att diskutera de förenklingar som EU-kommissionen presenterade redan i oktober förra året och som svarade upp emot invändningar från aktörer på Nordirland mot tröga administrativa rutiner. EU-kommissionen kommer nu att svara med överträdelseförfaranden mot Storbritannien för att landet inte genomför protokollet. Ytterligare motåtgärder ligger i korten om  lagförslaget också antas av det brittiska parlamentet.

På fredag kommer EU-kommissionen med sitt yttrande om Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Yttrandet blir ett viktigt inspel inför Europeiska rådets möte den 23-24 juni. För min uppfattning i frågan får jag hänvisa till förra veckans krönika.

Slutligen besöker Elisa Ferreira, kommissionär med ansvar för regionalpolitiska frågor, Jämtland den 16-17 juni. Ferreira deltar bland annat i ett seminarium på tillväxtverket i Östersund, och gör fältbesök vid projekt som fått EU-stöd.

Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige