EU-kommissionens nyhetsbrev den 2 februari 2022

Kära EU-intresserade,

Standardisering kan tyckas tekniskt, men det är en av de viktigaste beståndsdelarna i framgången med EU:s inre marknad. De är riktlinjer med tekniska specifikationer för varor, tjänster och processer. De kan gälla allt från skyddshjälmar och mobilladdare till leksaker. Genom att uppfylla EU- standarder är producenter och konsumenter säkra på att tjänsten eller varan uppfyller de lagstadgade kraven och därmed fritt kan säljas på den inre marknaden. Det finns över 3000 harmoniserade EU-standarder som tagits fram av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC eller ETSI. De är viktiga element i europeisk konkurrenskraft och de har därutöver en bredare geopolisk roll. En harmoniserad EU-standard inom t.ex. mobiltelefoni som blir global är en konkurrensfördel för europeisk industri. Men standarder har också en viktig roll för att garantera att varor är säkra och uppfyller givna europeiska kvalitetskrav och därmed europeiska värderingar. Det är bakgrunden till det paket av åtgärder som EU-kommissionen presenterar idag. Avsikten är att göra det europeiska standardiseringsarbetet mer effektivt, att det beaktar europeiska intressen och att det medverkar till stärkt europeisk konkurrenskraft. Paketet tar också upp utvecklingen av standarder som är viktiga för den gröna och digitala omställningen, t.ex. återvinning av råmaterial, ren vätgas samt certifiering av mikrochips och datadelning.

Frågan om investeringar i kärnkraft och energi genererad av naturgas skall kunna betraktas som hållbara enligt EU:s taxonomi är kontroversiell. Samtidigt är båda energislagen avgörande för att EU skall kunna nå målen om 55% nedskärning av utsläppen av växthusgaser 2030 och klimatneutralitet 2050. EU-kommissionen har därför haft ett omfattande samråd med expertis, medlemsländerna och företrädare för olika intressen. Resultatet är dagens beslut som lägger fast de kriterier som investeringar i de båda energislagen skall uppfylla för att betraktas som hållbara enligt EU:s taxonomi (läs om kommissionens beslut här). Konkret innebär det för båda energislagen att investeringarna bidrar till målet om att EU skall vara klimatneutralt 2050. Kärnkraftsinvesteringar skall uppfylla strikta miljö- och säkerhetskrav. Därtill innehåller beslutet tidsbegränsningar. För uppgradering av existerande kärnkraftverk skall tillståndet för investeringen beslutas senast 2040, för projekt som bygger på bästa existerande teknik skall investeringsbeslutet fattas senast 2045 och för nya kärnkraftsprojekt som bygger på avancerad teknik med en sluten bränslecykel gäller ingen tidsbegränsning. Investeringarna i gas skall uppfylla tidsbegränsade kriterier, att den ersätter mer CO2 intensiv energiproduktion och att den påskyndar övergången till förnyelsebar energi. Medlemsländerna och Europaparlamentet har nu upp till sex månader att ta ställning till beslutet. De kan förkasta det, men det förutsätter beslut med kvalificerad majoritet i rådet eller absolut majoritet i Europaparlamentet. EU-kommissionens beslut gäller från 1 januari 2023.

Igår presenterade Frankrikes ambassadör Etienne de Gonneville det franska ordförandeskapets arbetsprogram vid ett seminarium i Europahuset (se seminariet här). Det är ett ambitiöst ordförandeskap med tre ledmotiv; omstart, styrka och tillhörighet (läs här om franska EU-ordförandeskapet), som ingår i en trio med de två efterföljande ordförandeskapen Tjeckien och Sverige, och kommer vid en viktig tidpunkt i det europeiska arbetet (läs om trio-programmet här). En lång rad förslag från EU-kommissionen är nu på bordet och ordförandeskapet är centralt för att driva förhandlingarna mellan medlemsländerna och med Europaparlamentet framåt. Mycket kommer att handla om de gröna och digitala omställningarna. Andra viktiga områden är fördjupningen av EU:s försvars- och säkerhetspolitik, industripolitik, europeiska konkurrenskraft och utveckling av samarbete och relationer med partners där toppmöten kommer att hållas med Afrikanska Unionen och med länderna på västra Balkan. Ambitionen är också att avsluta förhandlingarna om minimilönedirektivet som ju, milt uttryckt, väckt en hel del diskussion i Sverige. Det ryska agerandet och dess hotfulla upptrappning runt Ukraina är en utmaning för den Europeiska unionen och därmed också för ordförandeskapet.

Slutligen är 81,4 % av den vuxna befolkningen inom EU fullvaccinerade och mer än en miljard doser vaccin har distribuerats inom EU. (Källa ECDC, 1/2 2022)

Christian Danielsson
Chef för EU-kommissionens representation i Sverige