Hur går det med EU:s digitala konkurrenskraft?

DESI-rapporten granskar områdena

• humankapital,
• bredbandsuppkoppling,
• företags digitala teknik, samt
• digitala offentliga tjänster.

Alla medlemsländer har gjort framsteg, men även de bästa har svaga områden. Klyftan mellan länderna med högst och lägst Desi-poäng är fortfarande stor. 

Desi 2021-rapporterna innehåller data mestadels från första eller andra kvartalet 2020 och ger en viss inblick i den digitala ekonomins och det digitala samhällets viktigaste utveckling under covid-pandemins första år. Effekterna av covid-19 på användningen och tillhandahållandet av digitala tjänster och resultaten av de vidtagna politiska åtgärderna fångas inte in i dessa data, och kommer att bli mer synliga i 2022 års upplaga.

Sverige ligger - som tidigare år - i topp tillsammans med Danmark, Finland och Nederländerna. I rapporten betonas dock att alla EU-länder har mycket kvar att göra för att nå målen som satts upp för 2030.

Sveriges humankapital är en av landets största konkurrensfördelar. 72 % av befolkningen har digital kompetens, och 46 % mer än grundläggande digital kompetens. Uppskattningar tyder dock på att landet 2024 kommer att sakna 70 000 IKT-specialister.

När det gäller konnektivitet är Sverige en föregångare. Sverige skulle dock kunna påskynda tillgänglighet och tilldelning när det gäller pionjärband för 5G och öka insatserna för att bygga ut anslutningar på 1 Gbit/s.

Svenska företag har framgångsrikt integrerat digital teknik. Den allmänna nivån på digitala mognad är hög. Tillväxttakten i Sverige håller dock på att bromsa in, samtidigt som andra länder fortsätter att göra framsteg.

Andra EU-länder gör snabbare framsteg med digitala offentliga tjänster. Tillgången till öppna data har ökat. e-identifiering är mycket utbredd i befolkningen, men möjligheten att använda e-identifiering över gränserna utnyttjas inte.

Digitala mål för 2030

För att vara konkurrenskraftiga bör alla EU-länder, senast 2030, ha:

• Snabb uppkoppling (gigabit/5G) åt alla
• 20 miljoner IT-experter på arbetsmarknaden, varav en ökande andel kvinnor
• Minst 80 % av befolkningen ska ha grundläggande digitala färdigheter
• 90 % av företagen ska använda digitala verktyg
• 75 % av företagen ska använda avancerade digitala verktyg (AI, ”big data”, edge computing och molntjänster)
• 100 % av viktig offentlig service ska finnas på nätet
• 100 % av alla i EU ska ha tillgång till sina patientjournaler
• 80 % av EU-medborgarna ska använda digitalt ID

Dessutom ska EU ha

• 10 000 klimatneutrala och säkra kantnoder
• Första kvantdatorn i bruk
• Fördubblad andel av världsproduktionen av halvledare

De viktigaste resultaten enligt Desi 2021 på de fyra områdena

Digitala färdigheter

56 % av allmänheten i EU har åtminstone grundläggande digitala färdigheter.

Insamlad data visar på en liten ökning av antalet IKT-specialister i sysselsättning: år 2020 hade EU 8,4 miljoner IKT-specialister, jämfört med 7,8 miljoner ett år tidigare. Med tanke på att 55 % av företagen rapporterade svårigheter med rekryteringen av IKT-specialister 2020 är bristen på personer med avancerade digitala färdigheter också en bidragande orsaken till den långsammare digitala omvandlingen av företagen i många medlemsländer. Data antyder ett tydligt behov av utökade erbjudanden och möjligheter till utbildning för att nå det digitala decenniets mål i fråga om kompetens, nämligen att 80 % av befolkningen ska ha grundläggande digitala färdigheter och att det ska finnas 20 miljoner IKT-specialister. Avsevärda förbättringar väntas kommande år, dels eftersom 17 % av investeringarna i de återhämtnings- och resiliensplaner som rådet hittills har antagit går till digital kompetens (cirka 20 miljarder euro av totalt 117 miljarder euro).

Kommissionen har i dag också offentliggjort den digitala resultattavlan för kvinnor, som bekräftar att det fortfarande finns en stor klyfta mellan könen i fråga om digitala specialfärdigheter. Endast 19 % av IKT-specialisterna och omkring en tredjedel av dem som utexaminerats inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är kvinnor.

Konnektivitet

Data rörande konnektiviteten visar på en ökning av ”nät med mycket hög kapacitet” (VHCN), främst att de finns tillgängliga i 59 % av hushållen i EU, jämfört med 50 % på ett år, vilket dock fortfarande är långt ifrån samhällsomfattande täckning av gigabitnät (det digitala tioårsmålet för 2030). Täckningen på landsbygden ökade från 22 % 2019 till 28 % 2020.

25 medlemsländer har dessutom börjat dela ut 5G-spektrum, jämfört med 16 för ett år sedan. 5G har lanserats kommersiellt i 13 medlemsländer, främst i stadsbebyggda områden. Kommissionen offentliggör i dag också studier om priser på mobil och fast bredband i Europa 2020, bredbandstäckning fram till juni 2020, och nationella bredbandsplaner.

Värt att notera är att 11 % av de digitala investeringarna i de återhämtnings- och resiliensplaner som antagits av rådet (cirka 13 miljarder euro av totalt 117 miljarder euro) slussas till området konnektivitet.

Digitalisering i företagen

När det gäller integreringen av digital teknik har användningen av molnteknik ökat kraftigt (från 16 % av företagen 2018 till 26 % 2020).

Stora företag fortsätter att gå i täten när det gäller användningen av digital teknik: De använder t.ex. elektronisk informationsdelning via resursplanering (ERP) och molnprogramvara mycket oftare än små och medelstora företag (80 % respektive 35 % för ERP respektive 48 % mot 25 % för molntjänster). Endast en bråkdel av företagen använder dock avancerad digital teknik (14 % stordata, 25 % artificiell intelligens och 26 % moln). Data visar att vi i dagsläget ligger långt ifrån det digitala decenniets mål vad gäller digital teknik.

EU:s ambition för 2030 är att 90 % av de små och medelstora företags digital intensitet minst ska ligga på en grundnivå, vilket kan jämföras med referenspunkten som är 60 %, och att minst 75 % av företagen använder avancerad digital teknik 2030. För närvarande använder endast en bråkdel av företagen stordata, också i flera av de länder som har bäst resultat jämfört med målet på 75 %. Noteras ska att cirka 15 % av de digitala investeringarna i de återhämtnings- och resiliensplaner som rådet har antagit (nära 18 miljarder euro av totalt 117 miljarder euro) är avsedda för digital kapacitet samt digital forskning och utveckling.

Som ett komplement till data i Desi-rapporten finns en idag offentliggjord studie med en undersökning av IKT:s bidrag till EU-företagens miljöhållbarhetsåtgärder, som visar att 68 % av de undersökta företagen uppger sig använda IKT-lösningar som ett sätt att minska sitt miljöavtryck.

Digitalisering i offentlig förvaltning

Någon större förbättring av e-förvaltningstjänsterna syns ännu inte i data om digitala offentliga tjänster. Under pandemins första år skapade eller uppgraderade flera medlemsländer sina digitala plattformar för att tillhandahålla fler tjänster online. 37 % av investeringarna på det digitala områden i återhämtnings- och resiliensplanerna som antagits av rådet (cirka 43 miljarder euro av totalt 117 miljarder euro) ska användas för digitala offentliga tjänster, vilket betyder att betydande förbättringar förväntas de kommande åren. Kommissionen har också lagt ut riktmärkningen av e-förvaltningen 2021 där medborgarna i 36 europeiska länder utfrågas om sin användning av digitala förvaltningstjänster.

För mer information

• Frågor och svar - Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2021
• Index för digital ekonomi och digitalt samhälle
• Digitaliseringsresultat per land
  • Digitaliseringsresultat Sverige
• Verktyg för visualisering av data
• Desi 2021 – Metod
• 2021 PREDICT Key Facts report: latest figures from ICT and R&D
• Meddelande: ”Att forma EU:s digitala framtid”