Jämställdhet vid valurnorna

Snart är det val till Europaparlamentet – ett tillfälle då vi kan reflektera över hur vi vill att EU ska se ut under de kommande åren. EU-medborgarna går än en gång till valurnorna med makten att forma unionens framtid.

I arbetet för jämställdhet måste vi ta itu med seglivade ojämlikheter och stereotyper som kan hindra kvinnor och flickor från att leva ett rikt och tillfredsställande liv.

I dag ser vi ojämlikheter mellan könen i de sociala förväntningarna kring vård och omsorg, diskriminering i fråga om tillgång till jobb, varor och tjänster och riskerna för att bli utsatt för våld. Kvinnor är mer begränsade i sina valmöjligheter, överbelastade med obetalda omsorgssysslor och underrepresenterade i politiska och ledande roller. Det här är inte bara till skada för kvinnor. Det är till skada för våra samhällen och vår union som helhet.

Utnämningen av Ursula von der Leyen till EU-kommissionens första kvinnliga ordförande var en viktig politisk signal för Europa. Dessutom gjorde hon jämställdhet till en prioritet för kommissionen, vilket tog sig uttryck i ett könsbalanserat kommissionskollegium. För första gången någonsin inrättades också en jämställdhetskommissionär.

Men jämställdhetsarbetet handlar inte bara om att sända signaler. Det får inte bli tom symbolik. I stället måste vi beakta alla aspekter av livet och se närmare på arbetsfördelningen och förväntningarna i våra samhällen, så att vi kan åstadkomma varaktiga förändringar. Det handlar om att skapa miljöer där kvinnor och flickor från olika bakgrunder får stöd så att de kan utvecklas och förverkliga sin potential.

Ingen ska behöva utsättas för våld och därför har vi gjort kvinnors och flickors säkerhet till en prioritet. Därför har jag också under min mandatperiod ägnat den här frågan stor uppmärksamhet, bland annat genom att främja ratificeringen av Istanbulkonventionen. Vi har också lagt fram ett förslag till EU-direktiv på området, som man nyligen nådde en överenskommelse om. För första gången kommer samma miniminormer att gälla för kvinnor i hela EU, oavsett vad de har för bakgrund, varifrån de kommer eller var de bor.

Det nya direktivet kräver att EU-länderna garanterar säker, genusmedveten och förenklad rapportering av våldsbrott mot kvinnor och våld i nära relationer. Det inför också normer för förebyggande av våld genom utbildning och informationskampanjer, skydd och stöd till överlevare, samhällsviktiga tjänster i form av skyddade boenden och stödlinjer samt lagföring av förövare. Direktivet kommer också att kriminalisera kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och nätvåld som fristående brott.

Runtom i EU är det fortfarande främst kvinnor som sköter obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Det har en direkt negativ inverkan på deras deltagande i avlönat arbete. Eftersom kvinnors ekonomiska verksamhet och oberoende är beroende av de strukturer som gör det möjligt att kombinera professionella och privata skyldigheter har vi jobbat för förändring. Vi har förespråkat bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och omsorgsgivare och garanterat tio dagars betald pappaledighet och två månaders icke överförbar föräldraledighet. Vi har förbättrat tillgången till barnomsorg av hög kvalitet till ett överkomligt pris.

Vi har också antagit flera initiativ för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och möjligheter att förverkliga sin potential och bidra till ekonomin i samma utsträckning som män. De nya reglerna om insyn i lönesättningen syftar exempelvis till att omsätta principen om lika lön för lika arbete i praktiken. Senast 2026 bör våra nya regler om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser ge ökad synlighet för det underrepresenterade könet.

Det är viktigt att kvinnor röstar och har en plats i samhället, men inför valet till Europaparlamentet anser jag att vi måste sätta siktet ännu högre och sträva efter att ge kvinnor i Europa möjlighet att nå framgång, utöva ledarskap och gå fria från våld, oavsett alla personliga egenskaper.

På årets internationella kvinnodag vill jag uppmana oss alla att ta tillfället i akt att stärka vårt engagemang för en framtid där jämställdheten är inbyggd i själva samhällsstrukturen.

Helena Dalli

EU:s jämställdhetskommissionär