Gå direkt till innehållet
Representationen i Sverige
Nyhetsartikel20 november 2022Representationen i Sverige

Skydd av barnens rättigheter i en digital värld

Debattartikel av Dubravka Šuica, vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för demokrati och demografi, Thierry Breton, EU-kommissionär för inre marknaden samt Catherine Russell, verkställande direktör för Unicef.

Person som arbetar framför en datorskärm.
Photo by Firmbee.com on Unsplash

I dag är det 33 år sedan världens ledare samlades för att anta konventionen om barnets rättigheter – en global bekräftelse av att barnens rättigheter är mänskliga rättigheter som förtjänar lika starkt skydd.

De framsynta ledare som utformade konventionen 1989 kunde inte ha vetat hur radikalt barndomen stod i begrepp att förändras genom digital teknik och internet. Men de lade en grund som vi kan bygga vidare på i en alltmer digital värld.

Runt om i världen ger sig barn ut på nätet tidigare och stannar kvar längre. Mellan 2010 och 2020 fördubblades nästan i många länder den tid som barn tillbringar på nätet. Covid-19-pandemin ledde till en kraftig ökning av barnens skärmtid, och de europeiska barnen tillbringar uppskattningsvis mellan sex och sju och en halv timme per dag på nätet. Aktuell forskning visar att de flesta barn som har smarttelefoner uppger att de använder dem ”nästan hela tiden” för att vara uppkopplade, särskilt på sociala medier.

Fördelarna med denna djupgående förändring är tydliga – ökad tillgång till utbildning, underhållning och möjligheter. Men riskerna är också tydliga.

I hela världen säger sig ett barn av tre ha utsatts för mobbning på nätet. Under 2020 uppgav 33 % av flickorna och 20 % av pojkarna i Europa att de såg oroande material på nätet minst en gång i månaden. I delar av Afrika och Asien visar den senaste forskningen att 1–20 % av barnen upplevde minst en incident med sexuellt utnyttjande eller sexuella övergrepp på nätet mellan 2020 och 2021.

Barn utsätts också i allt högre grad för inbäddad och osynlig teknik, till exempel algoritmer, system för prediktiv analys och platsspårare, vilket kan kränka deras rätt till personlig integritet eller leda till ännu värre saker.

Trots den digitala teknikens enorma utbredning saknar ironiskt nog miljontals barn fortfarande tillgång till fördelarna med internet. I en alltmer digital ekonomi kommer effekterna av denna skillnad också att öka om vi inte agerar mot den nu.

Alla barn, oavsett var de befinner sig och var de kommer ifrån, har lika stor rätt att känna sig trygga och inkluderade. Och alla barn förtjänar möjligheten att utvecklas i en digital miljö där de här rättigheterna respekteras och skyddas. Detta är en hörnsten i EU-kommissionens förslag till Förklaring om europeiska digitala rättigheter och principer, som lades fram tidigare i år.

Att EU nyligen antog rättsakten om digitala tjänster är också viktigt på det här området.  Med stränga krav på digitala plattformar för att skydda minderåriga på nätet och förbud mot reklam och potentiellt skadligt algoritminnehåll som riktar sig till barn ska rättsakten bidra till ett säkrare internet.

På samma sätt ska den nya strategin Skapa ett bättre internet för barn, den digitala grenen av EU:s strategi för barnets rättigheter, bidra till att alla barn i EU är trygga och respekterade på nätet och kan ta vara på nätets möjligheter. Inom den här strategin verkar EU-kommissionen för att det ska tas fram en uppförandekod för åldersanpassad utformning av digitala produkter och tjänster, och barn ska få vara med och utveckla den. Dessutom ska verkningsfulla verktyg för ålderskontroll främjas och länder ska få hjälp att utbyta god praxis för utbildning i mediekompetens.

Att skydda barn på nätet och öka deras tillgång till digitalt lärande och andra möjligheter är också ett centralt inslag i Unicefs arbete i hela världen, bland annat genom att samarbeta med regeringar för att utveckla politik och rättsliga ramar som liknar EU:s, hjälpa utbildningsmyndigheter att främja barns digitala kompetens och kunskaper om säkerhet på nätet och samarbeta med näringslivet för att hitta innovativa lösningar som håller barnen säkra på nätet.

Genom program som Global Kids Online och projekt som Disrupting Harm bidrar också Unicef till att bygga upp en evidensbas om barns digitala rättigheter för att ge en bild av hur den digitala omställningen av samhället påverkar barnens liv och välbefinnande.

Unicef samarbetar också med partner inom offentlig sektor och näringsliv för att ge alla barn möjligheter till digitalt lärande. För att ta ett exempel tar Giga vara på Unicefs erfarenheter av utbildning och upphandling, Internationella teleunionens kunnande om reglering och politik och det privata näringslivets förmåga att snabbt sätta in tekniska lösningar för att ansluta alla skolor i världen till internet. Och Learning Passport, en digital lärplattform som startade 2018 för att nå ut till flyktingbarn, betjänar nu över 2 miljoner barn i 17 länder.

Detta angår alla. Därför samlades politiska beslutsfattare, näringsliv, lärare, föräldrar, barn och ungdomar i slutet av oktober vid forumet för ett säkrare internet i Bryssel för att diskutera hur vi kan göra internet bättre för barn.

Egenmakt är avgörande. Vi måste lära barnen – och deras föräldrar, omsorgsgivare och lärare – hur de kan känna igen risker på nätet, förstå vad som är riktigt och vad som är fejk och hur de bäst kan ta vara på de digitala möjligheterna. Centrum för säkrare internet i hela Europa bidrar till det här, bland annat genom att tillhandahålla ett forum där ungdomar kan bidra med sina farhågor och infallsvinklar. Och alla länder bör överväga att bygga upp liknande digitala stödnätverk.

Skydd på nätet, digital egenmakt och digital inkludering är globala utmaningar. Med förenade krafter kan vi ta itu med dessa frågor på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Vårt mål får inte vara något mindre än ett tryggt, säkert och tillförlitligt internet som en hörnsten i vårt digitala samhälle – för alla barn och för alla överallt.

Översikt

Publiceringsdatum
20 november 2022
Upphovsman
Representationen i Sverige