Horisont Europa
EU:s forskningsprogram är med och finansierar.
Foto: Perry Nordeng/ESS
Sverige är det land i EU som lägger mest pengar på forskning och utveckling, nämligen 3,4 procent av BNP jämfört med EU-snittet på 2,1 procent. Många svenska forskare deltar i projekt med EU-stöd.
För att få del av anslagen i Horisont Europa, EU:s forskningsprogram, ska projekten utgöra samarbete mellan forskare i flera länder och inrikta sig på något av de områden som EU-regeringarna har valt att prioritera. Dessa samlas under rubrikerna framsteg, jobb och värderingar. Eller uttryckt med andra ord:
- att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska grund samt det europeiska forskningsområdet,
- att främja EU:s innovationskapacitet, konkurrenskraft och jobbskapande,
- att ge resultat i de frågor som är viktigast för oss alla, det vill säga att försvara vår socioekonomiska modell och våra värderingar.
35 procent av medlen viks för klimatsatsningar. Nytt för denna omgång blir att mer anslag ska styras till banbrytande innovationer som annars kan bli bortvalda av privata investerare som vill undvika risker. Vidare ska öppenheten stärkas. Fler ska få tillgång till nya kunskaper och lärdomar genom publicerad forskning och mer tillgängliga data men också via en större öppenhet för bidrag från forskare utanför Europa.
EU har också ett gemensamt forskningscentrum – Joint Research Center (JRC) - med sju forskningsinstitut i fem EU-länder. JRC bistår EU-kommissionen och övriga EU-organ med oberoende, evidensbaserade tekniska och vetenskapliga underlag för hela beslutsprocessen.
Presentation av Horisont Europa
I Sverige är det myndigheten Vinnova som hjälper dig söka finansiering från Horisont Europa
Superdatorer och artificiell intelligens
2018 tog nitton EU-länder initiativ till att gemensamt bygga europeiska superdatorer, ett område där Europa legat efter andra kontinenter. Nu finns redan tre superdatorer tagna i bruk (i Finland, Italien och Spanien) och ytterligare fem är på gång.
Superdatorer kan blixtsnabbt analysera och leverera resultat om stora mängder av data. Sådana utnyttjas numera t ex inom jordbruket för att tolka väderdata, inom trafikplanering och flygkontroll, inom medicin för att individualisera doser liksom för att följa klimatförändringarna. För att maximalt utnyttja kapaciteten hos dessa superdatorer, lanseras partnerskap i EU:s regi för innovativa företag med idéer till hur man kan dra nytta av detta, till exempel via konstgjord intelligens eller robotik.
Samarbetet kring superdatorer
Partnerskapet för AI, data och robotik
Klimatsmarta städer
En del av Horisont Europa går ut på att lösa samhälleliga utmaningar. EU lanserar till exempel, som ett särskilt uppdrag, att EU inom tio års tid ska ha minst hundra klimatsmarta städer.
Den stad som väljer att teckna ett sådant kontrakt med EU, åtar sig att genomföra klimatsmart stadsplanering i verkligheten. Detta ska förstås gynna klimatet men lika mycket människorna som bor i staden genom bättre luft, tillgång till bättre livsmedel, hälsosmartare livsval och inte minst politisk delaktighet i hur deras stad planeras. Det blir samtidigt en chans för klimatduktiga bolag att föra ut sina bästa innovativa lösningar i verkliga livet. Erfarenheter, tips och de allra smartaste idéerna kommer att spridas till hela EU.
Frågor och svar om uppdraget klimatsmarta städer (engelska)